måndag 17 april 2017

Och det blev kväller ...


... eller i alla fall eftermiddag och då ser det ut så här när jag tittar ut mot havet till.

Inte mycket har blivit gjort idag.
Ett stycke Strong Pill har fått träda i tjänst (och gjort verkan) och jag fyndade renbringa i frysen och gjorde det enkelt för oss; in i ugnen bara och så rostade grönsaker och stekt potatis till detta och jag har messat med Ann-Marie som var min salskompis i Hässleholm och det känns skönt att veta att man inte är ensam om värk och alla möjliga känslor.

Tänk, om man finge bestämma!
Då skulle jag göra mindre grupper med alla som fått nya knäleder ungefär samtidigt  (och som vore intresserade) och så kunde man bjuda på fika och samtidigt ventilera hur det har gått .., ja, fungerar rehabiliteringen och hur är det med sömn och ork och kraft och vilka tankar bär man på.
Det är vad jag skulle göra. 

Som det nu är, ja, då känns det som om man  s l ä n g t s  ut ur sjukvården och jovisst, jag inser att man inte kan bli liggande där "dagavis", men ändå, nu var känslan mer att vi alla var till besvär.
Fort ut därifrån! Hem med er! Och då är vi relativt unga .., hur ska det kännas för den som kanske lever ensam och är långt över åttio?


Annars ...?
Vad gör vi en sån här dag?
Annandagen?
Jo, när väl det starka pillret gjort verkan, tittar vi på dokumentären som handlar om Per Gyllenhammar; nu det andra och sista avsnittet.

Precis som med filmen härom kvällen (Mannen på taket) blir även det här en tidsresa.
Så mycket igenkänning!
Och intressant att få ta del av Volvos utveckling (mina två förre detta svågrar har arbetat och arbetar ännu åt Volvo i Göteborg) och inte minst spelet runt alltsammans .., maktkamper och intriger och en man som kan se så charmerande ut och med glimten i ögat och som samtidigt uppvisar sån ..., ja, såna olika sidor av sig själv!

Och så har jag lyssnat till en annan dokumentär, om en ung flicka som blivit till genom donation och som nu, äntligen, skulle få träffa sin biologiske pappa, om vilken hon inte visste mycket.
Oj, så det grep tag i hjärtat!
Här är länken till programmet om någon är intresserad.




Nu närmar sig klockan sex.
Eva på Frösön berättar på Facebook att hon packar för resan till Amsterdam ....,Ulrika i Närke kanske stickar på några sockar .., AP har rensat ogräs tidigare idag och nu är det plötsligt vinter där uppe ...,och Hedgrenskan i Trelleborg har tipsat om en dokumentär om Jan Eliasson
(Denne Jan Eliasson som sååå sjönk i min aktning när han inte backade upp visselblåsaren Anders Kompass - när FN-soldater begått sexuella övergrepp mot barn och ungdomar som dom skulle skydda ...).
 


Och så faller jag pladask för ännu en bild som sonen fångat.

I morgon är det vardag igen.
Det ni.
Men inte för mig .., för mig återstår tio veckors rehabilitering.
Ja, en slags vardag är det väl också förstås.

4 kommentarer:

Ulrika sa...

Ja det är precis vad jag gör. ;)
Det går sakta dock, handlederna är inte så glada idag.

Vi har haft Sanna och hennes mormor här hela eftermiddagen och det var superkul! Vi spelade Scattergories och Bezzerwizzer och sen en omgång Plump. Kul!!
Sanna vann Scattergories och jag vann Bezzerwizzer och Plump. ;-)

Nu värker kroppen nån extra nivå så nu blir det bara soffan resten av kvällen. Snart läggdags, jag är så trött, så trött numer.
Imorgon jobb igen. Bak på fm och café på em.

Kram från Närke!

mossfolk sa...

Han tar så makalöst fina bilder, Anders!

Finns det ingen facebook-grupp? Tycker att det tycks finnas sådana gällande det mesta och vet att det finns en för höftledsopererade...

Anonym sa...

Såg också programmet men huuva vilken gräslig karl PG är/Babsan på jobbet

Elisabet. sa...

Ulrika: pluspoäng för att jag fick veta vem som vann ,-) Du kan det där nu!!

mossfolk: ja, jag tycker om hans bilder! Och ska nu leta efter facebook-grupp! Tack för tipset!

Babsan: jo, det blev pinsamt mellan varven .., som när han tittar in i sitt gamla styrelserum och blir utskickad .., detta att inte inse sin egen roll i det hela.