onsdag 15 november 2017

Det började med ett besök i Slöinge ...


Det var friherrinnan och jag själv i utomhuscaféet som heter Äppelgården eller nåt sånt och man kunde sitta under den allra ljuvligaste pergola och jag tänkte att ..., men hjälp, så härligt, kanske kunde vi ...?

Så jag berättade för pv om hur fint det var och nog skulle det väl bli fint på vår alldeles för stora altan, den som han byggde till sitt 50-årskalas, som dansbana. Men pv var inte hälften så entusiastisk och eftersom jag inte ville ha ett riktigt tak, utan hellre låta vinrankorna slingra sig där uppe, så skulle vi ju ändå inte kunna sitta där om vädret blev sämre, menade han.

Nästan bums började han spåna på att bygga ett inglasat uterum, vilket jag inte alls var särskilt förtjust i. Tanken, alltså.

Bygglovet tog evigheter, faktiskt hela sommaren.
Det fördröjdes av fel-utskick från byggnadsnämnden i Falkenberg och det blev för stort och skulle minskas med nån halvmeter och det var som att det aldrig tog slut.
Och på inga villkors vis skulle han få börja bygga innan bygglovet var i ordning, då kunde det bli dryga böter, sa bygglovsdamen. Ritningen godkändes muntligt, men bygglovsdamen gick på semester och inget bygge fick sättas igång.
Om pv var lydig?
Ja, mina läppar är helt förseglade.


Så här såg det i fredags.
Fönsterna fanns kvar sedan tidigare; likadana som dom övriga och den enda verkliga påverkan jag har haft när det gäller huset - att byta ut dom gamla mot dom här, spröjsade -.
Och inte har det gått som på räls heller.
"Nej, jag är mattelärare, inte byggmästare!" har pv sagt.
Men ändå.
Det har gått framåt.
Och Micke - svärsonen och före detta elektriker - har bistått med tips och goda råd, lilksom pv:s brorson Jens, även han i samma gebit.

Inga som helst problem har pv med att arbeta i det som mest liknar ett kaos, men jag föreslog att vi skulle röja upp ordentligt när alla byggskivorna och all gullfiber kommit på plats.



Det gick i ett huj!
Nu ska panel upp på väggarna, fönsterbrädor ska komma på plats, golvet behandlas och takstolarna målas.


Jo, men det kommer att bli bra!
Tanken är att där inne ha en slags soffa, bord och kanske ett mindre matbord.
En fotogenlampa ska också införskaffas.


Belysning ska nu monteras på ytterväggarna och buskar ska få växa upp under fönstren (kanske humle mellan dom två fönsterna .., woooow!) Och busken som vi fick av Mari i Falköping (glömmer ALLTID namnet på den) den är nedklippt, men kommer så fint var vår, just i den rabatten!

Jo, men jag tycker verkligen att han har gjort det så bra, den gode pv.


12 kommentarer:

mossfolk sa...

Jag är så imponerad över människor som är så där händiga. Som både vågar försöka och som dessutom klarar av att genomföra dylika projekt.

Steel City Anna sa...

Så fint det blir. Inte alla som har en händig karl, sånna får man hålla hårt i ;)

Elisabet. sa...

mossfolk och Steel City Anna: ja, det är guld värt att vara händig och det är jag INTE, så det är bara att tacka och ta emot när pv är det! Andra kvinnor tapetserar och sågar och har sig, det är min sämsta gren, ja, jag har så många såna uschliga grenar.l

Elisabet. sa...

Nu kom jag på vad busken heter: det är en klematis´, men en ovanlig sort.

Evas blogg sa...

Så fint det kommer att bli! Visst är det härligt att ha en händig karl, jag har ju det jag också. Själv har jag tummen mitt i handen.

Eva i Tyresö sa...

Ja det blir jättefint och jag längtar till vårkaffe där inne med er. Våfflor blir det säkert!!??

Mian sa...

Clematis recta :-)
Så fint det blir!!

Ruta Ett sa...

Det blir finemang, det!
Visst är det bra att vara händig. Maken är händig på sitt vis och jag på mitt vis och det har hänt att vi samarbetat! :-/

Anonym sa...

Om Ni bara visste så fint det blir.
Han den gode Pv är duktig.

Friherrinnan

Elisabet. sa...

Eva i Tyresö: såklart blir det våfflor!

Mian: jag kom på det senare .., jag börjar alltid med basilika och känner ju att det är fel ,-)

Ruta Ett: jag är inte ens händig på "ett" sätt och inte minsta gen finns från mamma, mormor eller mina enormt energiska och flitiga kusiner (typ Mellansystern), men jag har accepterat att vi alla är olika. Om alla vore så duktiga, hur skulle det då se ut, då skulle ingen märka det!

Elisabet. sa...

Friherrinnan: absolut!

Cecilia N sa...

Men du är ju en hejare på PLU-nummer och fronta varor och sköta posten och travet och en massa sånt ju.