 |
| Det handlade om att styra över sitt liv; sin tillvaro. Och tjäna pengar. |
Det var ju så att en rar kund - en kvinna i femtioårsåldern - en dag sa till mig på jobbet att hon hade ett förslag till mig .., ja, ett sätt att tjäna extrapengar nu när det snart är dags för friherrinnelivet.
Och nej, hon ville inte ta upp det i affären, men jag bjöds att komma hem till henne idag vid tretiden.
S o m jag har funderat över vad detta kunde röra sig om, ja, hon sa att det var nånting som skulle passa mig som hand i handske; ja, jag skulle vara som klippt och skuren för just det hon tänkte på.
Så åkte jag dit och bjöds att slå mig ned vid köksbordet och där kom en stor tjock, härlig kattherre som hette - eller heter - Dylan och åt lite mat och på bordet stod ett fatt med färskt kaffebröd från Börjes konditori i Harplinge.
Till sist - efter en bra stunds vardagsprat - (och jag som inte är nån som döpratar .., jag vill komma till saken direkt!) fick jag veta vad det rörde sig om. Eller .., hon berättade lite om ett upplägg och lite runt det och jag sa "men alltså .., är det här jag kommer in i bilden ....?"
 |
| Här arbetar hon. Nattvak på sjukhuset ...? |
Det hela handlade om att sälja olika produkter, typ Aloe Vera (eller var det mest sånt kanske), nåt slags försäljning i alla fall och hon berättade om stora mässor i Göteborg och en mässa i Dubai och hur roligt det var och man träffar jättemånga trevliga människor och kan göra sig en rejäl hacka.
Men redan där tackade jag nej, ja, mer än så behövde hon inte berätta.
(Network marketing, heter det på ett lite tjusigare sätt).
Jag sa som det var; att jag är ingen säljare i den bemärkelsen .., jag är absolut inte typen som är intresserad av att sälja sånt som jag kanske tycker är ..., ja, oväsentligt, ja, ungefär så blev det.
Nej, jag är förresten ingen säljare alls.
Däremot rekommenderade jag henne att ta kontakt med friherrinnan.
"Hon är mer som en värdinna och skulle fixa sånt där galant!" sa jag.
Nu hoppas jag innerligt att jag får hoppa in i affären när det behövs och kanske att jag kan ta gamla och ensamma ut på promenader - utan tanke på ersättning - och så finns det ju gott om tomburkar i Tylösand, åtminstone sommartid ,-)
Men tack ändå, du rara och vänliga kvinna som bjöd hem mig!
Det var snällt.
9 kommentarer:
Svenska kyrkan skriker efter ideella så där kan du nog alldeles säkert få dylika uppdrag om du vill. :-) Hur trevligt som helst!
/Ulrika
Bra beslut.
P:s kompis arrangerar promenader för/på äldreboenden varje vecka. Han tigger sponsorer bland företagen i stan, och de bjussar således alla deltagare, äldre och frivilliga ledsagare, på gofika efter uträttat värv. En toppenidé!
För övrigt bör även Friherrinnan hålla sig undan det där som du erbjöds. Har hört och läst att denna verksamhet är typ ett pyramidspel!
Bra beslut och håller med Kattis .....nåt skumt är det med denna typ av försäljning
Ulrika: det låter som bäst!
Kattis, Babsan och Eva på Frösön: nej, jag tror inte att det är nåt skumt, men det är klart, att eftersom det finns flera säljare och inom ganska nära avstånd, så kan det ju inte vara alldeles lätt att komma in på nån större marknad. Och jag är verkligen inte intresserad av sån försäljning, eller affärsverksamhet öht, alltså i affär går det bra, men inte så här.
Jag hoppas däremot att det går jättebra för henne - kvinnan som ville värva mig - ,-)
Fast det är absolut en typ av pyramidspel, för alla ovanför dig tjänar på det *du* gör.
Det blir som en slags sekt.
Jag har haft bekanta som hållit på med sån där typ av försäljning och HU. Jag var med på en sån "konferens" en gång och det var inte långt ifrån att man trodde de skulle börja tala i tungor. Och det värvas och hetsas och nej fy.
Ska man handla så handla i butik, säger jag.
Däremot detta med ideellt arbete, gör det! Det är sååå givande och roligt. :-) Kyrkan gör det men det finns ju andra grupper/organisationer med. Det finns så mycket man kan göra för att glädja.
Jag ska t.ex. till ett äldreboende och baka. De skaffar ingredienserna och jag bakar där i deras kök. Chefen där säger att de längtar efter just doften av nybakat. Minnena som det ger, känslan av hemtrevnad. Så det har jag erbjudit mig att göra.
Alla såna små saker som personalen inte alltid har tid med. Baka, lösa korsord, läsa tidningen högt för dem osv osv.
Ulrika: ja, men hon var tydlig med hur det fungerar - men bara detta med mässor och sånt - näää, jag är ju en huskatt och det sa jag ju. När jag såg skylten utanför Ica Maxi i Halmstad där jag då 2010 tänkte mig att söka arbete, där det stod "Stäng på grund av Kick Off ....", log jag och sa till pv att jag är ju mer ute efter kick-down ,-)
Jag var sjutton eller sexton år när jag började arbeta i butik - sjutton, kanske - och fyrtiosju år räckte för mig ..., det ska bli skönt att varva ner lite.
Ja och göra sånt som du vill, bara för att du har lust med det. Utan press om resultat.
Klokt tycker jag!
Skicka en kommentar