Ofta när vi åker norröver, kommer det inbjudningar från rara vänner som gärna bjuder på fika eller lunch eller bara titta-in-besök. Nu bestämde vi oss för att verkligen säga ja, tack .., men med förbehållet att det fick bli korta visiter. Tre såna skulle vi hinna med på hemvägen.
Det första stoppet blev i Västerljung, inte långt från Trosa.
Där, i det som en gång var ett ålderdomshem men som har förvandlats till nånting så ofattbart vackert, bor barndomskamrater till pv från 60-talet (pv:s föräldrar och frun i husets föräldrar umgicks flitigt i Steninge och barnen, som var många, blev då kompisar förstås).
Vilket hem! Såå personligt och så konstnärligt!
Nu vill man ju inte springa runt med kameran (jo, man vill, men har ändå någon slags skamkänsla i kroppen) men tänk er ett oerhört personligt hem, där såväl frun som herrn i huset har talang med såväl pensel, lera som fotograferande. Så var det.
Och här finns en länk till familjens företag.
Och att vi inte är dom enda som har projekt på gång, det märktes tydligt när vi såg den här skylten på dörren till den toalett som - uppenbarligen - under lång tid renoverats och ännu var det inte klart.
S o m jag log!!! Så påhittigt! Så roligt!
På väg till det före detta ålderdomshemmet passerade vi en rondell och där fanns den här utsmyckningen, som jag först - vid en hastig blick från bilfönstret - trodde var ett cykellås (sånt här bygellås), men så förstod vi .., det här måste ha varit nåt slags halssmycke.
Jo, precis så var det!
Vilket öde! Vilket äventyr det här var!
Här kan man läsa om hur det gick till när man som plöjde åkern hittade ett av vårt lands tyngsta guldförermål, en riktigt guldskatt.
Det blev kanske ett stopp på en och en halv timme och vi bjöds på en Nina-kaka (om jag minns rätt) med nån slags smörfyllning i mitten och florsocker utanpå, ja, jag undrar om inte bettankx har bjudit oss på en sån ..., och det blev sååå mycket trivsamt prat om precis allt möjligt .., frågor om hur vi en gång träffades och allt sånt.
En tavla av konstnären Reinhold Ljunggren fick mig att stanna upp; nej, det är inte den här, men påminner lite om den. Vardagsbilder i all enkelhet och såååå fin!
Nu ska jag verkligen försöka hitta en tavla av den mannen!
Om denne småländske konstnär - född i Vittaryd - kan man läsa om här.
Ja, det blev första etappen på hemresan det.
Det allra första besöket.
3 kommentarer:
Och jag stod och tittade på en kopia av det halsbandet i helgen! :-)
På det jättefina muséet i Falköping. Det muséet ska ni besöka om ni får tillfälle!
Den kakan har jag alldeles glömt bort. Ska snarast återuppta den i min produktion :) Tack för påminnelse:)
Skicka en kommentar