Elisabet

Söndag ...

På familjechatten kommer bilder från såväl Ekerö, Bunkeflostrand samt Malå. 

Den här visar fina Vickan som ligger hos matte - AP - på soffan och har det skönt. Vickan har sååå len päls, något som Sigge inte begåvats med. 

Detta att stryka med handen över en katt eller hund eller något annat husdjur .., vilken glädje det är. Så avstressande!

Det händer att Sigge sätter sig vid min sida och bara stirr-glor på sin matte och då vet man .., han önskar lite kli-på-huvudet eller under hakan, men absolut inte på magen och helst får jag inte röra tassarna heller, men svansen kan jag draaaa långsamt i och öronen tycker han om att jag pillrar lite i. 

Nu, när inte längre Harry finns, har Sigge övertagit Harrys bästa-plats i ena delen av hörnsoffan. Den är ner-legad, som en liten grop, perfekt för en katt att kura ihop sig i. 

Läser DN (vi har den fredag-söndag). Båda korsorden är avklarade, men söndagens knappt påbörjad. Går igenom dödsannonserna och häpnar över hur olika de är! Vanliga kors är i klar minoritet numera, nej, nu är det allt från liljekonvaljer, gullvivor, blåsippor, tulpaner, vitsippor, rosor, S-rosen .., till en resväska, en uppslagen bok, ett piano, flyttfåglar, solnedgångar, ett trumset, ett flygplan, ett lokomotiv, hjärtan i olika former, en skrivmaskin, en lastbil med kran, en skidåkare nerför en fjällsluttning ., samt ett par som dansar folkdans. Vad vill jag själv ha? Kanske ett öppet fönster som gjort mig glad. 

Bilden tog Maria igårkväll. Om man klickar upp den, ser man stjärnorna. 

Nu strålar solen ute ., pv bygger i uterummet .., och om en knappt en timme blir det lunch hos grannen Birgitta. Nu blir det tankeflykt, apropå Birgitta. Skickade igår bilder till min syster med samma namn; bilder som jag kopierat från Malåsidan och oj, vad det väckte många minnen hos henne! 

Där fanns en kvinna i samhället - Sally Wikström - som var så annorlunda. Hon var flärdfull på ett sätt som inte många andra kvinnor var, i alla fall inte i Malå. 

Så här skriver Birgitta i mejlet: "Ja, jag kommer ihåg Sally som tjusig - hon var inte som andra Malådamer utan var alltids så snygg i håret, välmejkad och när hon satt och sålde biljetter till bion kunde man se hennes händer med långa, fint målade naglar och fingrarna pryddes av vackra guldringar."

Det är sånt jag själv inte alls förknippar med henne, men däremot minns jag att denna Sally ofta åkte eller körde en cabriolet och håret fladdrade i vinden .., bara en sån sak!

Vi mejlpratar också om Tant Alfrida som förestod ett litet bageri eller konditori, det var väl maken Axel som bakade och på malåsidan vittnar många om dom goda bullarna med strösocker ovanpå och kolaremmar som låg i avlånga glasburkar med ett slags lock. Alfridas sondottter hette Gunilla och SOM jag avundades henne. En farmor som hade konditori och föräldrar med kiosk och barservering! Vilken lycka!

Over and out.