Elisabet

Och så blev det tisdag .., och Dagens Fönster (bild 2).

Efter att plötsligt ha blivit knalldålig igår - med hemsk hosta, ont i halsen och totalt slut på - däckade jag på soffan, allt medan Sverige vann över Finland i hockeyn. 

"Men den matchen såg du inte mycket av, du sov nog i två timmar minst!" sa pv. 

Jaså, på det viset. 

Sov gott hela natten, behövde inte ta några Vicks tabletter, vaknade halv sex, gick ner och upptäckte att den svarta katten nog varit på besök, ty där fanns inte tillstymmelse till vare sig torrfoder eller frikassé i Sigges skålar. 

Vi kurade tillsammans, Sigge och jag själv här på soffan Ektorp och jag fylldes av sån tacksamhet över att han är så kelig mot mig. 

Ja, kelig och kelig .., han låter mig i alla fall gosa med honom och jag får pussa honom på pannan och stryka  f ö r s i k t i g t  på hans lena mage. 

"Jaa, du är verkligen mattes katt ...", säger pv ibland. 

Jo, så är det, men det beror ju på att det är jag som gullar med honom och är den som ger honom godaste maten.

Idag är det ljuvligt ute och när jag senare på morgonen började känna mig bättre - hostan gav med sig någorlunda - gick jag ut och vattnade i rabatterna, iklädd nattlinnet och min blå sticketröja. 

Nattlinnet inhandlades för ett par år sedan på postorder från Cellbes och är väl något som min mormor gärna hade burit. Bomullstyget är så urtvättat, men så omåttligt mjukt och lent, så det är inte sant! 

Nej, någon sexbomb är det inte han begåvats med, den ärade pensionatsvärden.

Och från Malå kom den här bilden igårkväll vid halvtiotiden. Tänk, att jag kan känna doften ända hit. Ja, jag förstår om ni blir less på alla malåbilder, men det blir inte jag ,-).

Vad händer för övrigt? Jo, pv har sågat ner en hög och stendöd fläderbuske och intill stod en lika eländig syrén och båda hade snärjts in närapå helt och hållet av murgröna! Skönt att lufta upp baksidan lite. 

Konstaterade också att det i fjol planterade plommonträdet, fått besök av antingen högresta harpaltar, men mest troligt rådjur, vilka gnagt av barken nästan helt och hållet på en av de nedre grenarna. Kanske får vi sätta hönsnät runt om, så det inte blir rena frukostbordet för gästerna.

Och för övrigt tycker jag på gränsen till synd om den hastigt avgångne nationelle säkerhetsrådgivaren, Tobias Thyberg. Och jag ångrar att jag nästan raljerade över hur dumt det var med bilderna, att inte tänka sig för! Efteråt kändes det som att slå på en som redan ligger. Förlåt, vill jag säga.