Elisabet

Onsdagmorgon ....

Två dagars "road-trip" eller bilutflykt, kan det bli någonting? Ja, det kan det  v e r k l i g e n!

Eftersom pv:s seglats med sin bror och deras gemensamma kompisar blev inställd, kom vi på tanken att köra till närliggande Västergötland och se oss omkring. 

I mycket var det bloggvännen, hon som tidigare kallade sig "sportiga jenny" (numera mitt liv som Jenny) boendes i Jönköping, som inspirerat. Ni vet, hon som ger sig ut på utflykter dels i närområdet, men även på andra ställen 

Hon har dessutom kontot jennys utflykter .., ja, ni ser! 

Så vi gav oss iväg i måndags och hade då bokat billigt boende i Vänersborg. 

Ett av stoppen blev i Åsle Tå (vilka namn det finns i Västergötland) där vi tittade på sju backstugor. Så väldigt intressant! Önskade så att barnbarnen fått se detta. Sju backstugor där människor levt ett hårt liv, kunde vi titta in i! Och vid varje stuga fanns ett anslag som berättade om vilka som bott i just den stugan och hur deras tillvaro såg ut. 

Rena historielektionen!

Detta var nog en av de finaste stugorna, oj, så enkelt och trångt det var i de flesta! 

Minns Elliot förundran över det gamla huset i High Chaparall från tiden då så många svenskar hade utvandrat och när han kom till bilen, så sa han att ..."farmor, det fanns många bord där i stugan!"

Vilket liv att leva i detta! 

Svårt att se texten klart här på bloggen, till stor del beroende på att jag har så dålig syn (jag vet, det finns optiker!) , men så här såg det ut vid varje stuga; så intressant!

Vad mer tittade vi på? 

Jo, dörren stod öppen till Torups kyrka där det samma dag skulle vara själaringning för den avlidna kvinnan Kerstin Saborini, så där tittade vi in, efter att pv inhandlat elva-kaffe-bröd på ortens bageri.  

Och vi åkte vidare .., besökte Varnhems klosterkyrka, den sanslöst annorlunda Habo kyrka .., 

körde bil genom ett landskap där skördetröskor var en vanlig syn på ganska och slingriga vägar och vi konstaterade att Västergötland är ett sååå vackert landskap. 

Eftersom jag inte äger förmånåga att fatta mig kort, så blir det stopp här. "Forts. följer i nästa nummer", som det brukade stå i tidningar förr i världen. Tack till grannen Annelie och Sonjas dotter Maria, vilka gav katterna mat!