Låret och det uppsprättade knäet.Svullet, men annars helt okej. Under det senaste året har min högerfot börat rotera utåt.Man märker det tydligt .., och det är tydligen vanligt blev såna med knäproblem?
Å, hur roligt är det inte att komma ut och träffa lite människor!
Först hämtning av PV och därefter en timmes väntan hos Sonja och Gösta i Haverdal .., innan det är dags för Sonja att agera färdtjänst till lilla Getinge.
Vårdcentralen ligger mitt i samhället och är pluttigt och fint.
Det känns hemtrevligt.
Och distriktssköterskan blir så förvånad ...,"men du är ju så ung .., har du verkligen fått ett nytt knä ...?" och eftersom det inte är varje dag någon säger just
de orden .., det där med "du är ju så ung ...", är det inte särskilt svårt att smajla glatt.
Såret är hur fint som helst och alla agrafferna sitter som dom ska.
Vips, så får jag ett nytt förband och ny tid för borttagning av hakarna, dom som gör att det straaaamar nåt så hemskt var gång jag tränar för att böja knäet.
Sist av allt blir det telefonnummer till sjukgymnasten och så hissen en trappa ner och lämna blod som ska analyseras
(sköterskan heter Anna-Maria, hittar rätt bland blodkärlen på en enda gång och är vänlig och rar ...).Provsvaret ska sändas till Hässleholm och herr Ortopedläkaren, han Sören.
Innan vi åker till pensionatet, ber jag Sonja att stanna till vid Konsumbutiken.
Ren och skär lycka är det att kunna vandra omkring och titta bland alla varorna.
Nygrillad kyckling för 39.90, får väl anses rätt humant?
I varukorgen hamnar ett stycke Svensk Damtidning .., en Kvällsposten och en naturell youghurt utan
minsta lilla smaktillsats.
Och nu är jag hemma igen .., darrrrrrig och trött.
Men hemma.