Hjälp, vad humlen växer och hjälp, så glad jag blir!
Inte pv.
Och värmen.
Och pv.
Han kommer hemcyklande från stan .., slår sig ned på altanen .., tar av sig hjälmen .., kollar tiden .,. och tycks nöjd och belåten.
En stund avkoppling bara .., solen mot ansiktet.
Från taket hörs tjatter från familjen Kajas småttingar, dom som bor i murstocken, den som inte används.
Under tredje tegelpannan uppifrån har herr och fru Stare hyrt in sig under några veckor.
Nu är där tomt .., inga ungar är kvar .., familjen har tackat för sig och givit sig av.
Medan jag fixar middag, kånkar pensionatsvärden på ved.
Fyrtioåtta vedträn läggs i skottkärran och så iväg till vedskjulet där det "lavas" på rätt sätt.
Det kommer att bli många lass, den saken är säker.
pElle håller koll.
Alltid nära oss.
Och medan vi för en stund sitter och småpratar, ser vi skatan komma flygande.
Jag har lagt ut ett smörpaket som inte var så smarrigt och det tar inte fem minuter förrän skatorna upptäcker denna läckerhet!
Under snart åtta veckors tid har vi inte eldat en endaste gång - allt varmvatten fixar solfångarna - och vattnet är så hett, så den som önskar bli steriliserad, kan komma hit och duscha!
Alldeles gratis är det!
