Det bästa för Turtlan i Karlstad ...

Om ni inte har varit på en föreställning med 123 Schtunk så vill jag varmt rekommendera det!

Häromkvällen besökte de min stad och bjöd på många många skratt, en dos tungmod och högsta kvalité med sin föreställning Raskens. Just det, Vilhelm Mobergs kända verk.

I sommar spelar de i Varberg under några veckor. Under våren är de på turné. Om de har vägarna förbi där ni bor passa på att gå! Jag njuter än av vår roliga kväll häromkvällen.

Fett bra.... som folk som är något yngre säger.

http://www.schtunk.se/

Turtlan

Dagens fönster ...

... finns i Jämtland.

"Solen morgonspeglar sig i grannens fönster ...", skriver Gunnar. 

Tack snälla!

Idag fyller Anne i Mantorp år! 

Anne - en bokslukerska av rang -!

Hurra, hurra, hurra, hurra! 

Och tänk, det verkar som om hon på allvar funderar på en resa söderut, till landet Halland! 

Så roligt det ska bli! 

(Och Rexxie .., dig väntar vi fortfarande på!)

 

Igår såg jag ett Lyckligt Par ...

En kastrerad sigge son kanske spanar efter någon att älska ...

Den som har läst här en längre tid, vet att jag brukar leta efter Lyckliga Par.
Ja, inte direkt leta så där påtagligt, men ..., ja, i alla fall brukar jag lägga märka till om några ser mer harmoniska ut tillsammans än andra.

I fjol, när vi semestrade i Grekland, upptäckte jag ett sådant par - pensionärer från södra Sverige -, och till slut frågade jag dem, jo, sa kvinnan, "vi är nog världens lyckligaste par, jag är glad varje morgon jag vaknar och ser honom intill mig!"
Den mannen och kvinnan levde som i en bubbla där ingen annan behövdes - så såg det ut -.
Hela dagarna satt dom intill varandra och läste var sin bok .., småpratade nästan oavbrutet (med varandra) och knappt en enda gång såg jag dem verka intresserad av omgivningen runt omkring dem.

Det var så totalt annorlunda mot för pv och jag själv .., jag låg i solen och läste, han hade en solstol en bra bit därifrån, helt dold av parasoller .., och så satt vi tillsammans vid lunchen.
Var vi ett olyckligt par?
Nej, inte alls, men den som satt i sin solstol en bit ifrån, kanske trodde att det var så?

Igår i kassan hade jag en man i 45-årsåldern framför mig.
Han hade köpt två buketter tulpaner.
Den  mannen och hans fru eller sambo,dom  har jag funderat över förut .., jag vet nämligen inga som tycks så uppenbart förälskade i varandra!

Vad handlar det om?
Jo, sättet hur dom ser på varandra med sån uppenbar värme! 

Strax efter mannen uppenbarade sig hans kvinna och hon hade också köpt en Alla-Hjärtans-Present och så tittade han åt sidan och upptäckte vem som stod där .., utbrast ..."men älskade!" .., strök henne över kinden .., och så gapskrattade dom åt att den där överraskningen .., av den blev det ju intet!

Då kunde jag inte hålla mig, utan sa att jag så ofta tänkt på dem som ett ovanligt lyckligt par och mannen log, lade armen om kvinnan och sa ..."ja du Elisabet, det kan jag säga att vi är!"

I tretton år har dom varit tillsammans.
Å, så jag hoppas att resten blir lika lyckligt.

Det bästa för Ulrika i ....., ja, var är du?

Veckans bästa för mig:

Minisemestern på annan ort i början av veckan, i väldigt trevligt och roligt sällskap. 

Stickning, god sömn, bastu, långa intressanta samtal, många skratt. 

 

Ulrika.

Idag är det Efit ...
Ett foto i timmen.
Andra som är med hittar du här ...

Kl. 8.00
Eftersom jag har en förmåga att närapå notoriskt glömma Efitdagarna, så har jag den här gången använt mig av ett annat system.
Kom-ihåg-lapp-systemet.

Kl. 9.00 .., sitter husets herre och läser tidningen framför kaminen där elden sprakar som bäst.
Harry njuter av ett varmt parkettgolv .., från tv:n hörs prat från super-g i Ryssland.
Här tittas minsann på olympiska spel från morgon till kväll!
Eller i alla fall så är tv:n påslagen.

Kl.10.00 .. ligger sigge och harry fortfarande i Gunnars Rum och tar igen sig.

 

Kl.11.00 är det dags för stafett för damerna! Heja Sverige! 

Kl.12.00 försöker jag lugna nerverna efter det dramatiska slutet i OS-stafetten! 

Tittar ut. 

Det har slutat att regna.

Och jag tänker .., vad finns det i hela världen som kan skänka så mycket spänning som idrott?

Nej, jag kan inte komma på nånting.

Kl.13.00 funderar vi på att dricka kaffe, men se, i kaffeburken är det tomt.

Kl. 14.00 ... då har jag tagit hand om rester och stekt upp bitar av broccoli, strimlad vitkål, röd paprika, purjolök och gårdagens lammfärs. Allt kryddas med spiskummin och så en flinga av den här chilin som är en gåva från Västmanland och Birgitta Palm - Andersson. En enda liten pytteflinga smulades ner .., smaken sitter i ännu. 

Vid 15-tiden fyller jag på solrosfrön till hungriga småfåglar.

Solen tittar fram! 

 Vid fyratiden upptäcker jag att det spirar i rabatten ...

Klockan 17.00 tar pv paus från all sport .., tänder en brasa i kaminen och ägnar sig åt backgammon på surfplattan.

Nu blir det hockey ..., och jag, som hejade och hoppade som en galning när Kalla gick i mål, har nog slitit sönder nån magmuskel (hade jag nån sån, det visste jag inte!! och har nu så ont så här blir inget mer skrivet .., nu ska jag vila på soffan Ektorp. 

Det blir hockey igen. 

Tack för idag ni som har tittat in!

Ännu mera glädje ...

Ett hjärtevärmarkort från madamen på Frösön .. , hon som är så påhittig!

Och så kör en bil upp på infarten och jag går till fönstret för att ta mig en titt, för bilar här, ja, det hör inte till vanligheten.
Å, det är ju Sonja och Gösta!
Så länge sedan vi sågs och så roligt att ha dem här!
Harry,  han blir alldeles till sig av glädje och att Sonja dessutom har hundgodis i fickan gör ju inte saken sämre.

Tulpaner hamnar på köksbordet!

Och semlor har dom köpt på affären i Haverdal - världens godaste -!
En sparas till pv.



Sist av allt en hälsning från herr NP som varit krasslig ett längre tag, ja, t.om legat på sjukhus.
Men idag är han pigg.

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Det bästa i veckan var när min underbara lokalsambo Eva sa till mig:

-Det syns att du äter LCHF nu.

-Jaså?

-Ja, dina “brödpåsar” under ögonen är borta.

-Brödpåsar?

-Ja,när man äter socker och stärkelse är det vanligt att man blir svullen på olika ställen i kroppen och påsar under ögonen är ett väldigt tydligt tecken.Man blir ofta svullen i magen också. Själv hade jag en bula på magen, som försvann efter ett tag med LCHF. Jag är antagligen lite känslig mot gluten utan att veta om det. Men nu är dina “brödpåsar” borta.

 

Bilden visar en riktig brödpåse sydd i lin. Den är inte min utan kommer härifrån.

Men det är klart, om nån vill ha en så syr jag förstås genast en

 

Bästa hälsningar
Ann

Det bästa för Lilla B i Västmanland ...

En kväll här i veckan dök det upp ett överraskande meddelande på Facebook. Det kom från min gamla lekkamrat hemma i den halländska byn. Vi har inte haft kontakt på säkert 50 år. Åh så roligt!

Jag kommer förresten fortfarande ihåg hennes telefonnummer:  191. Det var tant Iris som kopplade ihop sladdarna på telefonstationen...

Birgitta /Lilla B

Mitt eget bästa ..

Nej, det bästa var inte promenaden tillsammans  med harry nere vid havet, då, när jag räknade till sammanlagt ett tiotal svanar (däribland flera fjolårsungar), även om det var bra det med.

Nej, det bästa var i morse.

Det var när jag iklädd vita nattlinnet (som verkligen är av linne), tog på mig kappan och så gick jag ut i mina sandaler och fyllde på med frön till fåglarna.

Solen hade kommit upp .., jag hörde småfåglarna kvittra och mina ben var skelettvita och nästan äckligt självlysande .., men ändå .., det var en sån känsla av att .., ja, men snart kan jag sätta mig ute på stentrappan på morgonen och dricka kaffe och möta solen.

Märkvärdigare än så var det inte.

Det bästa för Eva på Frösön ...

Hej!
Det bästa i veckan:

Tisdag morgons härliga solskenspromenad på isen. Bara jag, Otis och en man som satt och pimplade. Så fridfullt. Och tänk, solen värmde!

Alla spännande OS-tävlingar. Skidåkningen står högst på måste-se-listan. Det blir en och annan stund framför TV:n dessa dagar.

Kram Eva

Idag ....

... är det som ni kanske vet, Alla Hjärtans Dag.

Egentligen är jag den sämsta av sämsta när det gäller engagemanget för såna här jippon, men ändå .., jag önskar er alla en riktigt fin dag .., och hoppas att den blir så där som ni vill ha den.

Varm och go.

Och så påminner jag om Det Bästa.
Dragning blir på söndag och ni är mer än välkomna med bidrag!

(Bilden visar en nybadad västerbottensmadame, men det var inte idag det.)

Dagens fönster ...

Från den jordnära, fästingforskande och vänliga madamen i Västmanland, kommer här ett fönster.
(Ja, det finns flera såna damer i det landskapet ...).

Så här skriver hon: "Det snöar. Utsikt från andra våningen."

Inget onödigt svammel här inte.

Efter ett kämpigt år är hon i alla fall tillbaka på banan igen.
I växthuset, tänkte jag skriva.

Jag tror att hon är efterlängtad.

Själv bor jag i landet Halland ...

Och ååå, vad jag tycker synd om dem!

Fem timmar på jobbet ...

På lagret står drivor med rosor och tulpaner!

Och det är som vanligt när jag har förmiddagspasset, det är mejeriet, brödet, avlösning av kassan .., och det är att göra i ordning för fikat.

Vi är fyra som sitter i det lilla personalrummet och det pratas om allt möjligt; men mest om giraffen som nu är död och har blivit lejonmat.
En av oss fyra tycker att det är hemskt, men jag förstår inte alls det förfärliga i det hela?

Om vi nu nödvändigtvis ska ha djurparker i vårt land, då kan vi omöjligen ha hur många djur som helst? Om ingen annan park med vettig djurhållning vill ha den här giraffen och den riskerar att hamna på cirkus eller i något annat elände, ja, vad är då alternativet?

På Facebook har detta diskuterats livligt.
Människor är våldsamt upprörda och tänk, så hemskt, att giraffen blev lejonmat!

Då tänker jag så här: är alla som nu är så upprörda vegetarianer eller veganer?
Äter dom öht något kött?
I så fall .. ,vad är skillnaden?
Är en gris eller en ko mindre värd än en giraff?

Nej, jag förstår inte upprördheten, inte om man själv äter kött.
Gör man av etiska skäl inte det,  DÅ, tycker jag att det är en helt annan sak, annars är min uppfattning att det hela handlar om ren och skär dubbelmoral.

Jodå, vi kan äta kött, och vi kan grilla kotletter och filéer mest hela sommaren, men lejon får äta nånting som vi helst inte ser vad det är och på inga villkors vis en giraff.

Och måste vi alls ha djurparker?
Det är vad jag undrar över.

Efter frukosten fyller jag på i juicehyllan och går sen ut på lastbryggan och slänger kartonger i balpressen. När jag åkte till affären i morse, var det snöslask och elände .., nu, är det solsken och blå himmel!

Sommartid sitter alltid en hel drös med små pilfinkar och väntar på att vi ska slänga grönsaker eller att några brödsmulor ska falla till marken .., och där är alltid en sädesärla som håller ut låååångt in på hösten.
Men idag, är där tyst och stilla.

Och nu är det skidskytte på tv och snart kommer pv hem och sen ska han på krogen ikväll för avtackning av en kär kollega och för mig stundar ledig helg, men först ska morgondagens pass klaras av.

Just så.

Torsdagsfönstret ...

Det kan hända att det här fönstret har visats tidigare, men i så fall får det bli en repris.

Ulrika  - som är ute på vift, utan annan kompass än magkänslan -, höll i håven

Krattade lite på förmiddan ... 

Tänkte att det faktiskt kändes som vår.

Det skulle jag nog inte ha gjort.

Ledig dag ...

På väg till Slöinge.

Dessa lediga dagar som blir till små lysande stjärnor i ens liv!
Guldstjärnor!
Glädjestunder!

Tar bilen och kör till Slöinge och hämtar upp det platta, lilla paketet från England.
Dvd-filmen "Kinshasa Symphony", just det.
Pratar ganska länge med butiksägaren, en kvinna i 50-årsåldern kanske .., mest pratar vi om detta med att lämna ut paket och kunder som tycker att det är helt okej att komma utan vare sig legitimation, avi eller sms-nummer.

Hur många säger inte ..."legitimation, men du känner väl mig ..?" och hur många tycker inte att det är är fullkomligt självklart att han/hon ska få hämta ut sin äkta hälfts paket, utan att ha med sig dennes legitimation?
Att jag kanske har beställt nånting som jag absolut inte vill att min man/fru/sambo ska veta om, kanske en överraskning .., kanske ett rekommenderat brev från en jurist som jag kontaktat i något ärende ...?, så kan det vara, men det tänker få på.

Och att en fotostatkopia på ett körkort eller ett pass skulle vara giltigt som id-handling .., nej, så är det inte!
Om detta pratar vi en stund.

På väg hem passerar jag stensättningen just innan (eller efter) Vastad.
Jag har sett dem otaliga gånger när jag varit på väg till bageriet, men har aldrig stannat till - inte förrän idag -.

I Ugglarp svänger jag höger ner mot havet och parkerar inte långt från stranden.
Solen skiner!
Ute bland vågorna ser jag sjöfåglar och harry har fullt sjå med att undersöka alla nya dofter.
Det kraaaaaasssar under skorna när jag går mot vattnet!

Hemma igen.

Curling på tv .., solen i moln.

Det bästa ....

Den här veckans förstapris är en gammal Husmodern från 1935, inhandlad på loppis, till det facila priset av trettiofem öre, ja, det var vad den kostade i nyskick, alltså.

I Finland kostade samma tidning 4 finska mark .., och inom parentes står det (På järnvägarna: 4:50 Fm).

Ååå, jag älskar gamla tidningar!

Bara detta att titta på annonserna!
Och jag kommer ihåg kvinnan som var kund i affären i Ystad och som en gång hade arbetat på Spirellafabriken i Malmö!

Min mamma hade en korsett av det märket.

 

LCHF var nog inte upfunnet just då, 1935.

Tröstpris vet jag inte riktigt vad det blir .., vi får se.

Välkomna nu med era bidrag! 

Dragning på söndag.

Det är förstås ett ålderstecken ....

... att jag numera - när jag läser hemtidningen på nätet - går direkt till avdelningen "dödsfall".

Dagens fönster ...

I en av alla mina mappar - så där måttligt sorterade - låg ett grönt hus och vilade sig.

Bilden är tagen är säkert fem, sex år sedan, men jag tycker så mycket om den.

Jo, det får bli lediga-dags-fönstret.

Älskar jag mitt jobb ...?

Svar: ja!

Allra mest när en liten kille på fyra år följer sin mamma till kassan och när det blir deras tur, så säger han ..."du, jag har byggt ett torn!"

Vilken tur att jag hade kameran i lådan intill!

"Vi ringer upp klockan tio och femton ....".

Och så tar jag tag i eländet och ringer ortopedmottagningen, i akt och mening att få ett hum om när och var ..., och kanske mest för att underlätta för den som ska göra schemat i affären.

Kvinnan som svarar låter bestämd och säger att det är ont om tider .., just nu planeras för vecka 11 och 12, men nu var det ju så att jag gärna hade velat ha en alldeles särskild kirurg till den där knäoperationen och då, säger den bestämda damen, då kan det ta hur lång tid som helst, för han tar sig mest an särskilt knepiga fall, när det blivit infektioner och sånt.

Aj, aj.

En gång hörde jag ett radioinslag där Parnevik låtsades vara Olof Palme och Palme skulle då sitta i en radiostudio och svara på frågor från svenska folket. Det började med att endast dom som bodde i 08-området skulle få ringa, men ingen hörde av sig ..., och då säger programledaren att alla som bor i Stockholm och Göteborg får nu ringa .. ,men samma eländiga resultat och till slut så får hela Sverige ringa!

Ungefär så kände jag det, med det här samtalet med bestämda damen.
För till sist sa jag .., "ja, ja, men ta nån annan kirurg då .., dom må väl ändå vara utbildade och kunna sin sak ...?"

Nu är det bara att vänta och se.
Blir det inte vecka 11 eller 12, så kanske i april?

Från Eva i Tyresö ...

... kommer ett urklipp via rymden.

Och jag ler.

På frukostbrickan ....

Jag läste och loooooog.
Och tänkte att Sven borde bli krönikör i någon stor tidning, så där så fler finge ta del av hans filuriga tankar!

Och i Frankrike berättar Monet ömsint om sin mamma.
En riktig krutgumma!

Vad man än kan säga om Rexxie (t.ex att han är så snäll och inte minst: mästerlig på att snabbt plocka fram information av alla de slag!), så är han i alla fall inte den som ägnar särskilt många av årets timmar på att författa inlägg till sin blogg.
"Jag skriver mest när det har hänt nåt", sa han en gång .., och jag fick lite dåligt samvete, för jag skriver ju jämt och ständigt och här händer ju nästan aldrig nånting.
Nåväl .., nu har Rexxie i alla slagit till!
Nu har det hänt grejer!

Kort och kärnfullt .., en mästarinna i konsten att sammanfatta!

Madamen i Portugal, hon skriver ofta om sitt arbete som forskare och om mycket annat också, förstås. Stortankar och småtankar.
Om katten, om Skåne och om maken som varit ute på galej.
Om Jills veranda och saknaden av Cilla Ingvars sätt att tala, t.ex.
Alltid läsvärt!

Stefan, som kämpar med sin cancer, han tänker på Figge. 

Mitt inne i storskogen i Dalarna, där bor den rara Solveig från Arjeplog.
Vilken kreativ människa hon ändå är!
Titta bara på hennes bildspel! 
Och glöm inte att läsa den här - i mina ögon - ljuvliga dikten som handlar om februari!

I Göteborg har den STORARTADE Ruta Ett upplevt att detta att höja blodtrycket, det kan man minsann göra utan piller, det räcker bara att man inte är på samma våglängd som den man sitter och pratar med. Att man tycker att någon har fel!  Så .., nu jäsiken blir det andra bullar av; dvs, inga bullar alls.
Lycka till, Ann!

Sist av allt - eftersom det känns aningen kyligt ute idag - tar jag ett skutt till madamen som alltid - och då menar jag  a l l t i d  - tar så fina bilder och berättar om sin vardag någon helt annanstans.
Här är hon.

Dagens fönster ...

Här kommer ett fönster som jag tog i somras i solnedgången nära dig. 
Hos min syster i deras nybyggda hus i Förslöv nära Båstad. 
Fin känsla!

 

Kram från Monet

En glädjekälla ....

Alla dessa ljuvliga tulpaner ....!

Det bästa för en mormor i Tyresö ...

Rolig barnvakt!

Vår lilla Karin 2,5 år dansar.

Hon är så intensiv och så oerhört energisk och krävande

men samtidigt ett riktigt underverk.

Ni skulle sett henne röra ihop plättsmet! 

Hon visste vad vi skulle ha i den

och hon krossade ägg och vispade utan spill!

Sedan åt hon mer än tre laggar = 21 plättar!!!

Sånt borde alla få vara med om!

Kram från Eva i Tyresö

Dagens fönster ...

fågelkvitter
en porlande bäck
vattensank mark
plask!
doft av jord
och mylla
havet
skum
svanar
sand
fotspår
ännu mera fågelkvitter
morgontidning
tacksamhet

Det bästa för Lena i Gävle ...

Hej, nu är jag nog sent ute (elisabet säger: ja, Lenas bidrag kom när vi precis var klara med dragningen och hade skickat iväg filmen till Youtube, nu får hon vara först ute i den här vevan ..), men jag chansar, har varit på en 3-dagars tur till Tallin med goda vänner.

Vi har bussar här i Gävle som kör oss till Stockholm och Värtahamnen, så det är bara att följa med, bor på båten och äter god mat. 

Rundtur i  Tallin, alltid trevligt, har varit där några gånger förut, sen lite shopping och restaurangbesök. Kul med lite småutflykter ibland, vi har regnväder här i Gävle och snön har försvunnit, så nu kan jag cykla igen och det gillar jag.

Kram från Lena i Gävle

// Tänker ni besöka Tallin, så finns här tips på caféer. 

"Tallin på måndagar" .... här finns förslag på vad man kan göra!

Grattis till vinnarna! 



Det är mycket hundar i filmen, men det får ni ta ,-)

Snart vankas dragning ...

Och tänk, att det som fyller oss med värme och glädje, det kan vara sååå många olika saker!

Eva på Frösön hade köpt ny vinterkappa och träffat goda vänner som hon inte sett på länge.

Monet i Frankrike gladdes åt att påskiljorna nu tittat upp i rabatten!

I Mantorp var Anne på gränsen till lycklig över två små påsar med chili!

Eva i Tyresö hade varit på loppmarknad och köpt en häst och en dator, allt i det mindre formatet.

I Göteborg hade Ann nu äntligen hittat tillbaka till nattsömnen och tala om  l y c k a!

Gunnar i Jämtland, han som så ihärdigt knorrat över vinter och kyla, fick äntligen sitt lystmäte när solen tittade fram .., ja, då kokade han choklad och bredde mackor och så gick han ner på isen och satte sig och bara  n j ö t.

Turtlan i Karlstad, hennes glädje handlade om att pojkvännen M - egen företagare med osäkra inkomster -, nu fått fast anställning, månadslön och hela rubbet! Plötsligt ser allt ljust ut!

Och så här berättar ellem om sin glädje:

 

"Det som gladde mig mycket denna vecka var ett besök hos en gammal kvinna som nyss flyttat in på ett äldreboende. Hon var tidigare undernärd och uttorkad och fick då hemtjänst. Detta fungerade inte så bra av olika skäl. Sista gången jag hälsade på i hennes hem, orkade hon nästan inte gå och ville inte prata. Förmodligen trodde hon det var mitt i natten för hon var inte klädd. 

 

Nu, knappt tre veckor senare, var hon som den person jag känt i många år. Minst 5 år yngre! Pigg och intresserad.  Så gick vi den runda i korridorerna som hon nu går varje dag. Med ganska raska steg och med stöd av rollatorn. 

 

När jag gick därifrån gick hon inte och la sig som hon brukat utan fortsatte ut i dagrummet. 

Åh, så glad och lättade jag kände mig!"

 

Min egen glädje ..., det var snödropparna som tittat fram i rabatten!

Dagens fönster ...

... finns i ett gult hus på en kulle, allt uti det fagra landet Halland.

(Och som synes har Meja anpasat mig alldeles förträffligt ..., helst vill hon ligga nära-nära pv, men det går väl an med harry också).