Utanför Fotografiska står jag med min lilla mobil .... |
Åker upp till Stockholm på fredag vid tolvtiden.
Vi hinner inte långt förrän pv kommer på att han har glömt påsen med överdragskläder och lite annat på skolan, men det är bara att köra vidare.
Trafiken är intensiv.
Det är som getingar som susar förbi.
Emil och Harrty ... |
Kommer fram vid sjutiden på kvällen.
Då har Nelly hämtats av sin husse och ååå, så glad hon blir och hon slickar honom på kinden och svansen går likt en liten propeller.
I Väsby blir Harry fullständigt galen av lycka när han upptäcker att Emil har kommit hem!
Emil, som nu är längre än såväl pv och jag själv, vilket i och för sig inte säger mycket, men ändå.
Maria ska arbeta natt och tackar för sig vid åttatiden .., hejhej!
Emma får - liggandes med huvudet i mormors knä - lavendeloljemassage.
Hos båda döttrarna råder ordning och reda och jag begriper aldrig hur detta går till.
Allt på sin plats. Och jag tänker att det ofta är så att gener hoppar bock och gör som dom vill.
I hela mitt liv har jag haft förmågan att skapa högar med papper, pennor och annat som ligger lite här och där. Icke så hos barnen! Min mamma hade öht få prylar och det var väl kanske bara i sylådan det rådde aningen av kaos.
Min rödvitrandiga syster i Skåne - perfekt ordning - men hennes dotter: njet!
Alltså blir jag aningen lättad när jag tittar in i Emmas rum .., jo, jo, här kommer nog mormorsgenerna fram!
Pv skickar meddelande .., så här är det innan start. |
Lördag.
Pv tar buss/pendeltåg/tunnelbana/buss till Lidingö och så är det dags för hans andra Lidingölopp och även denna gång är den tänkt att ingå i en Svensk Klassiker.
Målsättningen är att komma under förra gångens resultat.
Starttid just efter två.
Han träffar smålänningar ("det känns så hemtamt att höra småländska ...., fem gånger möttes vi", säger han) och hela dagen går åt till detta (loppet och allt runt omkring) ja, inte förrän vid sju-åttatiden på kvällen kommer han hem. Stelbent, men mår för övrigt bra. Glad och nöjd.
Sluttid: 3 timmar, 19 minuter och 7 sekunder.
Bra gjort av den nyblivne 60-åringen tycker jag!
(En champagneflaska fick följa med från landet Halland, men den glömdes bort och fick åka med hem igen).
Lördagkväll.
AP och Micke kommer med Nelly och ska sedan ge sig av till 40-årskalas.
Finklädda och glada.
AP har fått nellyhår på klänningen och jag tar bilder ute på altanen.
Solen flödar.
Det är den allra vackraste av septemberdagar!
Emil och Emmas pappa har börjat spela golf och är i det närmaste euforisk över glädjen i detta.
Pv ler .., säger att han känner igen sig.
"En julafton spelade jag och Pelle golf .., sen hem till julmiddag!" säger han leende.
Jodå, han förstår precis.
Söndagförmiddag vänder vi åter söderut.
Först ett stopp vid Fotografiska och fastän det bara varit öppet i en timmes tid, är kön lång för att köpa biljett och jag slås av att det mest är kvinnliga besökare.
Tanken är att pv och hundarna ska vänta i bilen, ja, medan jag travar runt och beundrar fotokonst, men jag skippar det hela .,. handlar i ställe fyra kylskåpsmagneter och en reflexbricka till förmån för "Min stora dag".
Och Dustin Hoffman är ju aldrig fel.
Åtta vykort för 100:- får också följa med hem.
Flera av Nygårds Karin Bengtsson.
Det övre av Martin Parr.
Ja, så tar vi oss ut ur den här svindelvackra huvudstaden ..., kör längs urtrista E4:an med tallskog på ömse sidor av vägen .., räknar till säkert sex, sju överkörda små rävungar .., här och där en grävling, en mård eller iller .., ser rådjur i skogsgläntor .., och någon påkörd rovfågel.
Halland möter oss med solsken.
Idag på morgonen fyra grader varmt!!
Nu stundar vardag.