måndag 2 mars 2009

Stort tack

till alla som stöttat mig under färden mellan Sälen och Mora.

Tyvärr var jag inte uppkopplad under färden men tog del av allt vänligt på bussresan hemåt under dagen, och ni kan tro att det värmde. Visade brorsdottern att det minsann kom stöd, förutom från Sverige och nordiska grannländer, även från Frankrike och USA.

T o m Australien hävdar nu bloggmadamen från sängen där hon ligger nerbäddad under tre täcken, det var bara nio grader varmt när vi kom hem, men nu ska jag värma upp henne. Om hon överlever natten lovar hon att återuppta bloggandet i morgon.

Ett extra stort tack till ordförande Bente fra Norge, som håller sån go fart i foreninga.

God natt från pensionatet.

Oj då .., det smittar visst!




"Hej mamma .., hur gick det för PV ...?" frågar yngsta dottern.

Och jag berättar.

"Hälsa honom att Micke och jag har bestämt oss .., vi tänker också åka Vasaloppet nästa år!" säger hon glatt.

Jag minns en skidtävling i Norsjö, då, när Anna var kanske .., tio, elva år.

Av sin tränare hade hon fått klara direktiv att inte ta ut sig från start .., att behålla lugnet och inte spränga sig.

Men dotterns mamma, som är en tävlingsmänniska och inte så värst mycket för taktik hit och dit, tog dottern åt sidan och viskade ..."strunta i det där du .., åk utav bara sjuttsiken!"

Efteråt, när dottern kom i mål, sa hon andfådd:

"Mamma .., det var nästan pinsamt, man hörde dina hejarop längs hela spåret!"

Där sprack min tränarkarriär.

Men vänta ni bara till nästa år .., då ska här langas blåbärssoppa och hejas på!

(Och jag lovar att Anders kommer att hänga på i spåret!)
Man skulle väl ha ringt nån städakut, förstås ...


I det andra livet, när jag var gift och allting, hände det sig, - det var när yngsta dottern blev komfirmerad och det var samling i Missionskyrkans matsal - att Leif Henningsson utbrast ..."det är så bra med er, Elisabet och Tommy .., för när Gudrun gormar över hur det ser ut där jag har dragit fram .., då brukar jag säga ..."ja, men då skulle du se hur Eikedahls har det i källaren!"

Det var ju lätt pinsamt att höra detta, men vi loooog stort.

Men nu min själ .., ser jag att där finns nån som har det ännu värre.

Joooo.

Här.

På väg ...



Idag blir det hemresa.

Eller bort-resa.

Stockholm .., Alvesta och landet Halland

Borta och hemma

Allt på en gång.

I hallen står min stora blå väska

Barnbarnskramarna sitter kvar på kinden

Lena och varma

Mjuka och goa.

Måndagsfönstret ...



... hittade bloggmadamen i Kokkari, på den grekiska ön Samos.

Och tre lediga dagar återstår.

Det gäller att ta vara på nu.

söndag 1 mars 2009

Sista kvällen ....


Samos 2007. Emil pratar med mamma.

... och Emil är överlycklig, för nu har mamma kommit hem!

Åååå, sicken glädje!

Det har varit full fart .., Emma har spelat fotboll utomhus på konstgräs (svinkallt .., mormor åkte hem efter en halvlek ...) med flickor som är två år äldre .., (ett mål gjorde hon) och Emil har varit på allsvensk hockey och sett Almtuna spela mot något lag .., och nu bastar lintotten tillsammans med sin pappa och jag ska borsta Emmas hår.

Är det nånting vi har gemensamt, döttrarna, min mamma, Emma och jag själv, så är det att bli pillad i håret .., eller borstad.

Så det är vad jag ska göra.

I morgon avresa med tåg till Alvesta .., där jag ska hälsa på min kusin.

Sen buss till Ljungby och pv:s rara mamma.

Och sen ..., bil med pensionatsvärden till landet Halland.

Just så.

Och så vill jag verkligen säga t a c k till alla raringar som så glatt följde med i Vasaloppsskrivierna.

Jag är en naiv människa som har hela barnasinnet kvar - på gott och ont - och ni kan nog aldrig ana hur omåttligt glad jag har varit för att ni har varit så rara och peppat herr Skidåkaren!

Delad glädje är verkligen dubbel glädje!

Ps. Ett extrastort tack till Ellis. Hon är den i särklass minst sportintresserade människa jag känner till .., och tänka sig .., att hon, av alla, har tittat! Imponerande! Pensionatvärden ringde precis .., såväl hans storebror som brorsdottr har kommit i mål och allt har gått bra. Han får själv skriva och tacka er när han sitter vid en dator igen. Ds.

Eva på Frösön kommenterar att hon minsann också tittade enbart för pv:s skull ..., så nu får jag tacka ALLA! Tack, tack och tack alla raringar!




Och så här blev det ....

Bente skrev ....

MÅL........

Startnummer:8002

Klubb:Ljungbypolisens SIF

Tid:08:34:39

Medelhastighet:10.5 Km/H

Placering:8396

Tid: 8.34.39

Jeg er ydmyk!

GRATULERER SÅ MYE PV!

DU ER TOPPEN

Ordförande Bente i Norge.

// Och jag tycker att en som bor i landet Halland, utan minsta lilla snö att träna på under hela säsongen och bara rullskidor och cyklande fram och åter till jobbet .., och så veckan innan själva loppet, ÄNTLIGEN på snö i Sälen .., och med ett hjärta som därtill inte är så där toppen och med medicin morgon och kväll .., då tycker jag att det är så suveränt bra gjort! hälsar sekreteraren i fancluben, självaste bloggmadamen - helt otränad -.
Näst sista rapporten ....


Nu har herr pensionatsvärden passerat den sista kontrollen .., nämligen Eldris, kl. 15.43.49.

Beräknad målgång 16.34.

I love him!
Ny rapport .....

"Pensionatvärden passerade Hökberg kl.14.45.23.

Placering 8352.

Förväntas i Eldris 15.43 och i Mora 16.34."

Berga by, 0 km
Smågan, 11 km
Mångsbodarna, 24 km
Risberg, 35 km
Evertsberg, 47 km
Oxberg, 62 km
Hökberg, 71 km
Eldris, 81 km
Mora, 90 km
Och här har vi nån som är putt road ....


Anonym har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Piiiiiip i mobilen! "Pensionatsvärden passerade ...

" Visst det är beundransvärt med dom som åker vasan, men plats 8400, som detta hissas och skrivs trodde jAG det skulle handla om 800, snacka om överdrifter, ...
Rapport från spåret ....

Pensionatsvärden passerade Oxberg kl.13.48.52.
Placering 8298
Förvåntas i Hökberg 14.40 och i Mora 16.20."

Berga by, 0 km
Smågan, 11 km
Mångsbodarna, 24 km
Risberg, 35 km
Evertsberg, 47 km
Oxberg, 62 km
Hökberg, 71 km
Eldris, 81 km
Mora, 90 km
Piiiiiip i mobilen!


"Pensionatsvärden passerade Evertsberg kl.12.36.51.

Placering 8583.

Förväntas i Oxberg 14.02 och i Mora 16.49."

Berga by, 0 km
Smågan, 11 km
Mångsbodarna, 24 km
Risberg, 35 km
Evertsberg, 47 km
Oxberg, 62 km
Hökberg, 71 km
Eldris, 81 km
Mora, 90 km
Piiiiip i mobilen ...

"Pensionatvärden passerade Risberg kl.11.22.48.

Placering 8433.

Förväntas i Evertsberg 12.36 och i Mora 16.49."
Nytt meddelande i min mobil ....

"Pensionatvärden passerade Mångsbodarna kl.10.27.44.

Placering 8443.

Beräknad ankomst Mora kl.17-19
I soffan ....


Emil kryper upp nära-nära sin mormor.

"Åååå, mormor .., du är så mjuk (läs: icke-vältränad ...) och gosig .., du är så lik mamma .., hon är också gosig ...!" säger kapten Lintott.

Och hon som är mormor får hjärtsnörp av nån slags tacksamhet.
På min mobildisplay ......


"Pensionatsvärden passerade Smågan kl 09:20:18.

Placering 7964."

Vasaloppsmorgon i soffan Ektorp ....



"Mor-mor .., va hade han för nummer nurå ....?" hojtar kapten Lintott.
Sms från Sälen ...., klockan 04.31

God morgon!

Nu i bussen mot startområdet.

Sen en timme i kö för att ställa in skidorna.

Det blev några timmars sömn i alla fall.

Längtar ....

***** Slut *****

Söndagsfönstret ....



"Hej Elisabeth,

Jag läser din blogg lite då och då och har ju sett att du samlar på fönster.

Igår promenerade jag runt här i Göteborg och på en liten bakgata hittade jag det här fönstret.

Affären hette Tyll och Betong vilket jag tyckte var en rolig kombination.

"Bakelserna" är alltså i betong och tyg.

Hoppas du får användning av fönstret!

Soliga hälsningar, Ängla-Tapas.


// Och jag säger t a c k, snälla!

lördag 28 februari 2009

Ännu mera ordergivning ...

Kapten Lintott har gått och lagt sig .., han ligger i sin pappas säng och plötsligt hör jag honom ropa kommendera att jag också ska komma upp .., ja, en liten stund, bara tills han har somnat, sen tillåts jag att gå ner igen.

Och jag går lydigt upp och lägger mig på hans mammas säng och eftersom jag inte är det minsta trött, tittar jag på tv, på en Wallanderfilm.

Hur mycket som helst känner jag igen mig från Ystad.

Ååå, där ju Kings Head, puben på min gata.

Då plötsligt upphäver lintotten sin stämma.

"Mormor! Stäng genast av ljudet! Jag kan inte sova!" kommenderar lintotten.

Men då får mormor nog.

"Hörru, vänd dig om och blunda du .., jag måste ju få höra vad dom säger ...., sov gott!" säger hon som är mormor.

Hon säger det ganska bestämt.

Och kan man tänka sig ..., lintotten somnar.

Se där.

Det gäller bara att visa sig bestämd.

Detta ska jag minsann praktisera när jag återvänder till jobbet.