Överraskning ...

I loppishuset någonstans kring Orsa ., jag står ute på gården och pratar med självaste loppiskvinnan och pensionatsvärden är kvar inne i huset .., han går där och tittar lite bland allt som är till salu.

Plötsligt hör vi musik!

PV har hittat ett gammalt munspel

Och jag vet precis varför jag tycker så mycket om den mannen.

Receptionen på Kvarnsjö Camping.

Längst uppe i backen finns receptionen där den vänliga jämtländskan Anna huserar.

Åååå, där är mängder med blommor och hur mysigt som helst!

På väg dit för att hämta frukostbrödet, upptäcker jag två små tält .., det är en tysk familj som just har vaknat till .. jag hör småbarnen ropa på "Mammi! Mammi!"

Titta så vacker humlen är!

När jag föreslog pv att vi skulle plantera humle mot hans gula husvägg, tittade han lite klentroget på mig.

Humlen kom dit .., och nu tycker han att det är jättefint!

På begäran ...

Ellis gullber att jag ska visa utsikten från lilla stugan.

Jodå, genast!

Vad som inte syns är att lägdan är översållad av smörblommor och maskrosor!

Längst till höger i bild skymtar en lada .., där bakom går svartvita kossor och betar.

Till vänster i bilden, det som inte heller syns, där ser man Kvarnsjön .. och bondens röda hus .., en traktor .., en husvagn .., tio kor kanske som ligger i gröngräset och gottar sig .., man anar en hundgård med en jämthund och en finsk spets (fågel,- och älghundar ..) och man ser också en liten lintott i 3-4-årsåldern som står intill traktorn.

Svalor flyger av och an!

Nu ska jag gå och hämta det nybakade frukostbrödet.

Livet är härligt!

Hos Ingrid och Hans i Falun ...

Ingrid.
Flitig brevskriverska till min mamma under många, många år.
Älskad lärarinna på högstadiet i Malå.

Guldstjärnestund kring köksbordet.

Prat om allt och inget.

Om Parkinsons och Alzheimers .., minneslund eller vanlig begravning .., om sommarblommor och blå himmel .., om semesterplaner och om vänskap.

Och om brevväxling.


Hans. Min pappas chef under ett par år i Malå.

Den förste vuxne mannen som visade en tonårig Elisabet verklig r e s p e k t.

Sånt sitter i.

Måndagsfönstret ...

Loppisfönster i Jämtland.

Det är måndagmorgon.
Klockan är snart halv åtta.

På affären hemma i Ystad är det nu full rulle .., fruktdisken ska rensas och fyllas på .., och samma sak med mejeriavdelningen .., Emelie har sitt och det är ganska mycket det .., nån ska fixa skyltar för veckans annonsvaror om det inte gjordes igår .., och så är det frukosten som nu bloggmadamen inte alls ansvarar för och vid halv nio är det möte i personalrummet då veckans annonsblad gås igenom.

Klockan nio öppnar butiken.

Och här, i Semesterlivet, vad händer här?

Jo, vi vaknar vid femtiden och framför allt pensionatsvärden är jättepigg .., och han kollar aktiesidor på börsen och han tittar ut genom fönstret och säger att "men ååå, det är jättefint idag ..!" och själv går jag till ett litet vitt hus 25 meter bort; där finns tre toaletter och två duschrum och allt är så fräscht och fint .., på skötbordet finns en liten nalle .., och där är blommor i en vas.

När jag går tillbaka till den röda stugan, ser jag kalldimmorna sväva över vattnet där nere i dalgången.

Och jag kryper ner under täcket och kan inte somna om, men vilar.

V i l a r.

Nu sitter jag ute på lilla pytteverandan och ser ut över ängarna och bergen där på andra sidan.

Småfåglar kvittrar.

Bondens jämthund skäller.

Men frånsett detta, är här alldeles, alldeles, alldeles totalt t y s t.

I en smörblommerik hage alldeles här intill, ligger fyra svartvita tjurkalvar och sover.

En bil kör förbi.

Himlen är ljust, ljust, ljust blå.

I gästboken .

I en jämtländsk kyrka, belägen högt, högt, högt .. med milsvid utsikt.

Där skriver vi en hälsning.



Och Joel och hans pappa låste kyrkan den första juni.

Klockan kvart i åtta.

Pip.

Kväller ....

Utsikten från lilla stugans fönster.

Vilken dag!

Tänk er att vi åker från landet Västmanland i strålande solsken och så blir det ömsom ösregn och ömsom sol igen .., vi stannar till i Falun och tvärhälsar på hos Ingrid och Hans; Hans som var min pappas chef på Domänverket hemma i Malå .., och vi dricker kaffe vid deras köksbord och får titta på deras fina trädgård.

Sen vidare.

Sol och regn.

Loppis och mera loppis och jag fyndar och hjärtat blir glatt.
Tio exemplar av tidningen Husmodern från 1935 och en svensk flora ... summa 70:-
(Sjuttio kronor tycks vara min melodi .., det kostade ju tallrikarna och asietterna också)-

Och så Jämtland.

Jag har alltid sagt att Jämtland är ett av vårt lands allra vackraste landskap och jag har gullbett pensionatsvärden att vi ska stanna till i Klövsjö som är som paradiset på jorden.

Det gör vi.

Det är s v i n d e l v a c k e r t.

Vi letar campingplats men hittar ingen .., kör vidare norrut .., ser en skylt .., Kvarnsjö Caming och vägen går genom skogen .., det ser trist ut .., skog på ömse sidor av vägen .., men sen .., sen snirklar sig vägen upp längs sluttningarna och det är Sound-of-music-gröna-ängar och kossor och rödblära och smörblommor och längst uppe på toppen, ligger lilla campingen.

Där finns en liten röd stuga med veranda och den kostar 270:-/natt och den hyr vi.

Utsikten från verandan där jag sitter går inte att beskriva i ord.

Jag ser tre små sjöar eller tjärnar .., svartvita kossor, gärsgårdar .., frodigt, grönt gräs .., maskrosor, rödblära, smörblommor ... midsommarblomster .., och allt som hörs är fågelkvitter.

Sädesärlor.

Rakt framför mig berg och mera berg. Till höger såg vi snöklädda fjälltoppar.

Och jag sitter här i stugan vid ett litet bord och pv ska ut och springa och jag ska gå förbi kohagen och i receptionen huserar värdinnan som heter Anna är så vänlig.

Åååå, sicken lycka detta är!

En egen liten timrad stuga för en natt!

Som ett eget litet "hem"!

Och solen f l ö d a r och det är varmt och jag ska förebereda för kvällsmat.

Vad det blir?

Kycklingklubbor och potatissallad .., bröd och lite rött vin.

I morgon får vi färskt bröd till frukosten för 5:- stycket.

Jag känner mig som den lyckligaste människan i världen.

Eller som Henning Sjöström skrev i sin mammas nekrolog: "kan man begära mera av livet?"

Broöppning i Motala ...

"Äntligen, en film med lite handling i!" tycker pensionatsvärden.

Söndagsfönstret ..

I lilla, lilla rummet där vi har sovit.

Snedtak.

Ett hela-natten-öppet-fönster.

Fågelkvitter.

Morgon i ellis-land ...

Junioren som vill bli kock när han blir stor.

Att komma till vännen ellis är som att komma hem.

Under alla år som jag har bloggat, har vi haft kontakt, ja, ellis var en av dom allra första som kommenterade något inlägg hos bloggmadamen.

Och tänk nu .., flera år senare .., så blir det här det andra besöket i det här röda huset på den lilla kullen.

Söndagmorgon blir hotellfrukost nere i köket.

Brunis som är glad och springer med sin boll .., en öppen dörr ut mot solen och gräset och allt det gröna!



Under natten har vi sovit i ett helt vitmålat litet rum.
På bordet står sommarblommor och ett inramat foto.



Överallt japanska tecken .., även på köksskåpets dörr .-)



Och den fine, men lite skygge Brunis .., som sååå gärna vill få en smakbit.

Nu, efter närapå hotellfrukost och en stunds sittande på förstutrappan (solen värmer!) åker vi snart vidare norrut .., mot Dalarna (inte långt härifrån och så småningom Härjedalen och Jämtland.

Överjordiskt härligt väder! Strålande sol. Varmt!

Och om någon från jobbet läser här .., tacka Olof!
Jag beklagade mig ju högljutt för att jag inte får några sms till min mobil och då smajlade både Olof och Lasse och sa att .."men ååå, då ska du få några såna!"

När jag nu på morgonen öppnade mobilen var där ett meddelande från Olof.

Nu samlar han pluspoäng på hög, vill jag lova!

Spelkväll i landet Västmanland ..

Och så den obligatoriska frågan: vem vann?

Ja, ni kan ju gissa vem som blev stormästare för ANDRA ÅRET I RAD.

Vi var ....

• 1 st bryggmästare
• 1 st webbmaster
• 1 st kassörska med skruttig utbildning
• 1 st gymnasielärare i ämnet GEOGRAFI
• 1 st fräknig snart-sjätteklassare
  

Spelet heter När och Fjärran och handlar om geografifrågor.

Såja.

Nu kan ni titta på filmen.

Framme i landet Västmanland ...

Och så lämnar vi landet Halland och säger hejdå till Pelle som ska bo hos pv:s mamma i två hela veckor och jag förmanar och säger att "du glömmer väl inte att han vill ha kokt fisk ..., och spola den i kallt vatten så han inte bränner sig och ..." och hon som ska vara matte, hon bara ler.

Jodå, hon ska nog klara det.

När vi har kommit i trakten av Motala (tittat in på ett loppis och man nästan dånade .., ååå, så mycket fint!) ringer hon och säger att Pelle mår sååå bra och han följer henne i hack i hälarna mest hela tiden.

"Och han spinner också!" säger hon.

"Å, Gunvor, I love You!" svarar jag och det gör jag verkligen.

Det är ömsom störtregn och lilafärgad himmel och ömsom strååålande sol mest hela vägen.

Och nu är vi framme hos ellis och hennes sambo P och den fräknige Junioren och så förstås Brunis .., och vi har ätit supergod mat (grillad fläskytterfilé .., hasselbackspotatis .., sallader .., mmmmm och gott rött vin från Sydafrika!) och nu ska här spelas När och Fjärran, för det övriga sällskapet vill såklart ha revansch från förra hösten.

Ja, då vann ju bloggmadamen ..-)

Mina knän är ballongsvullna och jag vet inte om jag tror på herr läkaren.

När jag skulle ta mig ut ur bilen för rastning, var det knappt att jag kunde stå på dem.

Jag tror att det är 1. antingen medicinen eller 2. MS. (ja, det trodde en läkare att jag hade för kanske sju år sedan).

Så länge tänker jag ha trevligt och vinna även ikväll.

Hej svejs!

Ja, hur gör man nu egentligen ....

Pensionatvärdens storebror Tommy är ett enda stort charmtroll.

Och så här han energimedvetenpassionerad.

Här berättar han om hur man på det mest effektiva sättet kokar ett ägg.

Och så var det ....

... allsång, förstås.

Storebror Göransson visar hur det går till.

Hellre lyss till den sträng som brast ...

Dans kring stången och bröderna, tillsammans med en dragspelare, står för musiken.

Då brister strängen.

Den vackra tröjan inhandlades på Irland, i härliga staden Galway.

Midsommarafton ...

Bloggmadamen har slappnat av.
Sitter lite i utkanten av Det Stora Sällskapet, men är ändå med.

... blir förstås Den Samlade Troppen till stora ängen, ja, tillsammans med andra sommarhusgrannar och i täten går en ung man och bär svenska flaggan och det sjungs lite spritt och där är skällande hundar och mörka moln på himlen.

Och efteråt ..., kaffe med tårtor, kakor och bullar hos pensionatsvärdens mamma.

Då är det solsken och riktigt härligt ute.

Där är Paul från Dublin, Roger från England, Ines från Chile och så en hel drös med smålänningar, en stockholmare och en madame från Västerbotten.

Under kvällens lopp ska regnet v r ä k a ner och inglasade altaner är en Guds gåva till mänskligheten, särskilt när det är midsommarafton ..., och det blir helt underbar buffémat med massor av sillinläggningar och lax i olika former och Hannes, som arbetar i fiskaffär i Lund (saluhallen), han berättar om hur oändligt mycket han älskar sitt arbete och om den yrkesstolthet han känner.

Det blir på det hela taget en kväll fylld av sång och prat och fotboll på tv och Allersläsning och hundarna Frida och Obelix och inte en enda liten mygga.

När klockan är ett på natten får vi skjuts till pensionatet av pv:s storebror.

Fyra timmar senare vaknar jag, som vanligt.

Sol och mörka moln.

Regn.

Naturmorgon från radions P1.

M mmm, det känns bra.

Snart dags ...

Om en timme stundar den Samlade Troppen.

Femton personer blir vi som ska fira midsommarafton tillsammans.

Tre bröder med respektive, mamma Gunvor, flera syskonbarn till pv .., hans svägerskas mamma Britta från Ljungby och så en bloggmadame då.

"Kommer P med?" frågar pensionatsvärden sin dotter.

"Nä, han .., ja, han trivs inte så där jättebra i stora sällskap ...", säger hon lite leende.

Åååå, så lycklig jag blir!

Det finns fler som känner sig lite obekväma i såna sammanhang!

Kanske är det inte bara det här med "stora sällskap" han menar .., utan mera att man blir lite som en Främmande Fågel bland en oerhört tajt familj.

Men jag klarade det i fjol och ska klara det i år.

Och så önskar jag alla rara vänner en riktigt härlig midsommarafton - på ert eget sätt -, på det sätt ni själva vill ha den!

Dom allra största kramarna går till dr Böhlander, Peter, Kapten Lintott och Emma .., och till Anna-Panna, Micke, lilla Nelly och jättestora hästen Taurus .., och förstås till sonen, han den ende jag har .., Anders.

Halmstad Sjukhus

Och i undersökningsrummet sitter Allergi-ABC-tavlan.
Ojdå! Visst känns figurerna igen ...?
Nog är det väl den här rara madamen som har varit framme med pennan?

Idag kör jag själv till akuten.

Nästan på en gång hittar jag och utanför akutintaget finns en rymlig parkering och när man anmäler sig i luckan får man ett p-tillstånd och behöver således inte betala.

Suveränt finurligt!

Och man får ta en kölapp och sedan berätta vad som felas och jag är det tredje knäet .., framför mig står en ung man som knappt kan gå och efter en stund sätts i rullstol ...., hans vänstra knä är illrött och svullet!

Efter en timmes väntan i väntrum B (som tillhör distriktsläkaren som har jour), får jag komma in i undersökningsrummet och efter ytterligare en stund uppenbarar sig en tjusig läkare som på pricken liknar Bill Cosby.

Herr Doktorn är aningen gråsprängd och han vrider och vänder på mitt knä och kan för sitt liv inte begripa varför jag inte sökt läkare tidigare och nä, det är ingen vätska i knäet, däremot är det rejält svullet och mycket större än det vänstra och helt ärligt .., "ja, vi är båda i den åldern
då man kan få artros och det är vad jag tror att du har .., så jag skriver ut lite Doleron åt dig och så .. jahaja .., du har remiss till ortopeden i Ystad och Västerbotten säger du .., det är långt det .., i mitt land är det bara kaos ..., sa du Norrbotten ..., nähä, Västerbotten .., själv är jag från Somalia ...,, ja, det blir en lång resa det, hinner du hämta ut medicinen .., annars kan du ta den på nåt apotek längs vägen ...", säger doktor Cosby.

Och sen åker jag hemåt.

Väl omlindad på det högra knäet.

Midsommaraftonsfönstret ..

"Hej Elisabet!

Jag har varit litet snål med fönster.

Det här är ett fönster i ett litet hus som står nedanför tre långa trappor som leder upp till ett buddhisttempel på toppen av ett litet berg i närheten av Kratie i Kambodja.

Hälsningar Jom."

Återbesök ....

Natten mot idag har jag djävulskt ont i höger knä.

Jag hämtar en filt och virar om.

Tar Iprén.

Ikväll är det rejält svullet ., som en mindre ballong.

Ser ut att vara vätskefyllt.

Pensionatsvärden klämmer och känner.

Plötsligt kommer jag ihåg distriktssköterskan hemma i Ystad som frågade om jag hade fått "svullna" ben, efter att jag börjat med blodtrycksmedicinen.

Nix, inte det minsta! sa jag.

Det var väl för en månad sedan.

Behövde inte ens dra upp byxorna och visa.

Men nu ....!

Det skulle inte förvåna mig för fem öre om detta är en biverkning av medicinen.

Finns det en på tusen som får nåt sånt, då vet jag vem det är.

Så i morgon blir det ..., akuten.

(Tröstar mig med vitlöksgratinerade sniglar ...).