Hästtjejer, även dom i 33-årsåldern, är en sort för sig.
Ganska jordnära madamer.
Mockar och har sig.
Inte så pråliga.
På bilden ligger Anna och drar sig i gröngräset.
Jobb-fin-skorna med liten klack .., vilar sig så länge.
Vid sextiden tar vi bilen och åker ut till Ekerö där Anna har sin häst stallad.
Emil gör pv och mig sällskap .., han sitter i passagerarsätet med gps-n i knäet.
"Ja, det är tur att man har en sån bra navigatör som du Emil!" säger pv belåtet.
Väl framme vid ridhuset, går vi längs en grusväg ner till Mälaren och det blir tävling om vem som kommer först i vattnet .., Emil och pv springer mot bryggan och hoppar i bums och moster Anna hojtar att man ska se sig för .., och själv simmar jag en bit från vassen och upptäcker Fru Sothöna med alla sina ungar på rad, fast en bit bort.
Uppe på bryggan igen ser vi små abborrbarn simma runt bryggan.
I kylväskan finns lite kvällsvickning; en kycklingsallad och det nybakade grekiska brödet med sesamfrön i och på .., och där sitter vi tillsammans, Anna, Emil, pv och jag själv.
Emils mamma, "dr Böhlander", jobbar natt inom hospicevården och Emma har fotbollsträning.
Åååå, det är en u n d e r b a r sommarkväll.
Emil, som har lärt sig alla sjutton fågelarterna (allt från sädesärla till större korsnäbb, steglits, blåhake och allt möjligt annat !), får nu se Madame Sothöna och jag pekar på svalornas ungar som har lärt sig att flyga, fast inte så där elegant som sina föräldrar .., och jag visar honom pilfinkar och duvor och hur Alen ser ut, den som växer vid vattnet och alltid finns i korsorden.
"Växer vid vatten, två bokstäver" .,. det blir al, det.
En sak är säker .., och det är att Anna har pli på sin hund.
Lite pli har hon nog på oss övriga också, ja, åtminstone vi familjemedlemmar.
Är man projektledare så är man och är man Oxe så är man.
Anna är båda delarna.
Medan Emil rider på Taurus, hälsar Nelly på hos pv.
Åååå, så skönt att bli kliad under hakan, tittta bara hur hon gottar sig!
Jag sitter alldeles intill och fylls av värme för den här mannen.
"Faktiskt tror jag att jag tycker väldigt, väldigt bra om dig ...", säger jag.
Ja, det är minsann inte illa pinkat av kärv västerbottniska.
Och på måndag åker skägget all världens väg.
Säger han.
Men om fem veckor är det tillbaka.
Säger bloggmadamen.
När Emil har fått testa att rida och när han har hjälpt "världens bästa moster" att duscha av en svettig Taurus, åker vi hemåt.
Mot kvällshimlen svävar mängder med luftballonger!!
Och i morgon är det fredag och snart är den här magiska resan tillända.
