Hon kan hon ....!

Mian: I love You!!!

Absolut att det var en sån här!

Och Rexxie ...., det är allt skillnad på fink och fink.

Må du tro.


Och så får man veta att fågelexperten fyller år idag!

Grattis Mian!!

Och massor med räkor som simmar i grytan ....

När jag träffade pensionatsvärden norpade han raskt åt sig mitt recept på mandelmassegifflar.

Han får dem väldigt goda.

Men nu har jag, inför norgebesöket i morgon, gjort hans räkgryta och den är precis lika god som originalet.

Och på söndageftermiddag blir det troligen besök från Malmö.

Åååå, vilka helt underbara vänner det finns!

Hem från biblioteket ...

... kommer jag med en hel väska fylld med böcker.

Flera exemplar som reats ut till nästan-gratis-pris, därtill två andra, lånade på "riktigt".

Den första fick hämtas upp ur källarens mörker av vänlig kvinna bakom disken.

Detta är vad den handlar om - och jag tackar någon som kommenterade här på sidan då det gällde den där dam-seglats-turen, den som just nu pågår för fulla segel, ja, det var då den här boken togs upp -.

Så här står det på bokens baksida:

"Maken, är en kärleksroman som inte slutar med att de tu får varandra utan börjar där.

----
Det centrala i berättelsen är hela tiden vad de gör med varandra.
De anser sig passa ihop och vill ta ansvar för sin kärlek.
De vill resonera förnuftigt men upptäcker att de inte råder över sina känslor - förälskelse, sexualdrift som inte lyder order, svartsjuka som kan blossa upp vid just de tillfällen då man inte har anledning till det.
De försöker att hitta ett sätt att leva med varandra, eller utan varandra, men lyckas inte riktigt med någondera."

Den boken har jag just börjat med.

Bok numero dos heter "Bin till nytta och nöje" och att jag ämnar läsa den, det kan jag helt och hållet tacka den här mannen för.

Utan hans livfulla beskrivning av hur det går till i ett bisamhälle, hade jag aldrig kommit på tanken ens!

Att låna boken, menar jag.

Och medan jag skriver det här, plingar det till i min mobil.

Pling-pling!

Det visar sig vara ett alldeles underbart, rart meddelande från en av mina arbetskamrater som befinner sig i Göteborg på Gothia Cup, ja, hans son deltar alltså.

Jag beklagade mig en gång i fikarummet över att jag får så få sms.
(Ååå, så jag minns glädjen när jag - under en kursdag på gamla regementet -, fick ett meddelande och när jag öppnade detta, var det en koltrast som flöjtade så vackert! )

Då bara loooog Lasse.

"Men Bettan då ska du få sms av mig ..!" sa han och klickade in mitt mobilnummer i sin telefonbok.

Blir man glad eller blir man inte?

Det blir man.

Och strax efteråt kommer ännu ett meddelande!

Från madame Hedgren!

Lika stor glädje igen!

En slags insikt ...

Tragglar med Dagens Nyheters korsord.

Eller om det är Kvällsans?

"Rep på segelbåt", fem bokstäver.



Någon fattas mig.

Mormorsglädje och stolthet ...

Hela familjen.
Fotbollsspelerskan längst ner till vänster.

Idag har Bollstanäs flickor födda -97, spelat match mot Häcken.

Gothia Cup, ni vet.

Det här var den tredje matchen.

Resultatet blev 10 - 0.

En av töserna gjorde 8 mål.

Jag nämner inga namn.

Fast det börjar på E och slutar på a.

Heja BSK! Heja BSK!!!

Såja.

Hyrbil bokad ett dygn.

Lördag till söndag.

Måtte solen skina!

Litet tips ..

I Ystad är det hällregn.

Då passar det bra med långfilm.

Och är underbara Katherine Hepburn med i en film, då tittar jag gärna.

Den här, till exempel.

SVT, kanal 1, kl. 14.15

Matiné: Sista sommaren

Amerikansk långfilm från 1981. (On Golden Pond)

Ethel och Norman ska tillbringa sommaren vid sitt sommarhus i Golden Pond.

Norman närmar sig 80-årsdagen med viss fasa.

De får besök av dottern Chelsea med fästman och dennes son Billy.

Efter en trög start får den 13-årige Billy Norman att leva upp på nytt och njuta av nuet.

Regi: Mark Rydell.

I rollerna: Katharine Hepburn, Henry Fonda, Jane Fonda, Dough McKeon, Dabney Coleman m.fl.

Ååååå, Gud .. vad jag längtar!

Efter vad ...?

Allt möjligt.

Till exempel att Bente äntligen kommer till Ystad.

I morgonkväll blir det, inte idag som planerat.

Tänk, att hon ska sitta i min loppisfåtölj!

Nelly håller koll ....

Ja, bäst det är kommer det andra hundar - såväl större som mindre - passerande där vi sitter ute på bryggan och väntar på maten.

Då morrrrrar Nelly.

Ty detta är en stor hund i en liten kropp.

Dag 2 ... Gothia Cup.

Då möter BSK Bäckefors och vinner med 14 - 1.

Här tackar BSK-spelarna (en rödblommig Emma tror jag det är som tackar ...) motståndarna.

Bara att ringa och be om ursäkt ...

Igår, den 14:e juli, kl. 7.30 .. hade jag tid för ultraljudsundersökning av mitt hjärta.

Det glömde jag bort.

Aj, aj, aj.

Alexander och Bettan ...


Klockradion visar på fyra prick, när sömnen tackar för sig.

Alldeles omöjligt är det att somna om.

Jag vrider och vänder mig under blommiga täcket.

Funderar.

Minns.

Viktigheter och sånt som är mindre viktigt.

Restresor .. Irland .., och Elite Hotell i Malmö.

Sånt.

Två timmar senare ger jag upp.

Då sätter jag mig på bruna loppisstolen, den som är så mjuk mot rumpan .., och så klickar jag på den här länken och sedan är det bara att njuta i en hel timmes tid.

Och jag blir så innerligt glad och lycklig!

"För att bibehålla effekten ..."

Och storasyster vet förstås hur det ska gå till.

Familjens döttrar har båda två tjockt och kraftigt hår .., ett solklart arv från deras mormor.

Men sonen .., han har nog fått sina anlag från sin morfar.

Här diskuteras ÅTGÄRDER.


Arvsanlag 1.
Mamma Bloggmadamen för två år sedan.


Arvsanlag 2. Sonens mormor.
Ett tageltjockt hår.


Arvsanlag 3.
Sonens morfar.
Suck.

Kvidevitt ...!

Flera gånger hörde jag den här glatt kvittrande fågeln igår.

Någon som vet vad den heter ...?

Du, Mian ...?

Dagens fönster ...

"Wollaton Hall är ett elizabethanskt (jominsann!) herresäte i Nottingham.

Vi kongressdelegater serverades en liten drink före maten "on the lawn".

Och lika ljuvligt var vädret där och då.

Så bra har jag det när jag reser.

Tänka på det bör jag när jag gnäller.

Hälsn Annannan,"


// Och ja, bloggmadamen har lekt lite i fotoprogrammet. Förstärkt himlen, t.ex

Ute på vift ...

Att vara storasyster och ha en tio år yngre lillebror som ideligen lägger armen om en .., nog måste det väl ändå vara en slag lycka?
Och att vara mamma till tre barn .., det är minsann också en lycka.
Och först nu ser jag att käklinjen hos syskonen är precis densamma!

Hemma igen, efter en helt ljufvlig kväll vid havet.

Eller rättare sagt vid småbåtshamnen.

Det var yngsta dottern, mågen, sonen och så lilla Nelly .., och bloggmadamen själv, förstås.


Och så rör man lite vid lillebror ...

I kväll var det Hamncaféet som gällde .,. och massor av färska räkor i en hink .. plus aioli .,. supergott vitlöksbröd (rejäla skivor! inga små trekantiga brödbitar ...) och vänligt bemötande.

Och vin.

Och mycket surr och prat.

Åååå, tack Anna och Micke som bjöd på detta!


Matte och Nelly.
En liten skål med vatten får Nelly av den vänliga personalen.
Och matte, som är lite rödlätt och fräknig som sin mormor, har bränt sig vid havet idag.

När vi sade hejdå, konstaterade sonen att såväl mamma som dotter började prata mycket bredare västerbottniska under kvällens gång.

(Vi passerade järnvägsstationen och upptäckte att där pågick filminspelning av brittiska Wallander-serien. Två skott sköts. Ett tivoli hade byggts upp nere vid hamnen. Sen cyklade jag hemåt. Aningen vingligt.)

Så kan det gå.

Dagen innan man är ledig ....

Min gata i stan.

... är förstås den bästa.

Den Bästa.

Precis som veckan innan man har semester.

Det är väl så det är med den där Längtan.

Så .., så snart jag har stämplat ut, cyklar jag till stranden och havet.

Jag ligger på rygg och blundar för solen.

Känner små, små myror klättra på mina ben.

Och på armarna.

Från min väska hörs sms-pling.

Gothia-Cup-meddelande.

"Emmas lag vann med 16-1",skriver den stolta mamman.

När jag ringer upp fotbollsspelerskan för att gratulera, har hon inte tid att prata.

"Mormor .., jag måste sluta, jag ska åka karusell nu .., aaa, vi e på Liseberg!" säger hon.

Jag tar ett dopp.

"Sjutton grader i vattnet, Bettan!" hojtar en äldre man som sitter en bit ifrån, närmare land.

En kund från affären, förstås.

"Sjutton grader!"

Efteråt ...., vrider jag ur hästsvansen.

En liten kaskad av vattendroppar faller på mina tår.

Och ikväll, ikväll blir det middag på restaurang.

Och imorgon, tänka sig, kommer norgefrämmandet!

En hel massa tisdagsfönster ...

"Hej igen Elisabet!

Här kommer jag med ännu en målad bild.

Många fönster innehåller den och tvätt på tork!

Den är gjord 1820 och motivet är från Berlin.

Konstnären hette Ludwig Deppe och det finns endast ett par verk av honom kvar.

De flesta av hans målningar överlevde inte andra världskriget.

Dörrarna till höger ser ut att leda till utedass.
Lufthålen förefaller hjärtformade.

Hälsningar från Lundafarmorn Agneta."

Stort tack ...

Bild: Ö-vikshasse.

Till er alla som kommenterat detta om vad man känner och tycker: det inlägget har jag lagt åt handlingarna nu; dvs, jag har med varsam hand tagit bort det, men sparat det till mig själv.

Alla kommentarer också.

Jag är rädd att det blir en långbänk av det hela och jag vill ha det ur världen.

T a c k .... för alla kommentarer, oavsett vad ni har skrivit!

T a c k ..... till pv också, som hoppade rakt in i getingboet ,-)

Tack som engagerade er!

Och nu är det kväll och jag har tittat på Allsång från Liseberg och nu är det repris på Allsången på Skansen, den som Gunnar i Jämtland tycker är m y c k e t bättre.

I morgon har jag kort dag och är glad bara därför.

Halv åtta till tre.

Åååå, så härligt!

Är vädret som idag, blir det stranden och havet.

Längtan ...

Och tänk, att snart, på onsdageftermiddag närmare bestämt, kommer kommentatorsvännen Bente fra Hamar hit, tillsammans med sin son!

Längtar jag?

Om!

Ja, vi bloggare är sannerligen asociala varelser som mest sitter och stirrar framför en datorskärm.

Absolut.