Avtryck ....

Å, vad jag beundrar dessa människor i Afghanistan som, med risk för livet nästan, går till vallokalen och lämnar sin röst.

Fylld av respekt är jag.

Men en enskild man eller kvinna med framåtanda, kan också Göra Skillnad.

En enda människas idé ..., kan verkligen förändra andra människors liv.

Till det bättre.

Bindeshwar Pathak, han är just en sådan människa.

Högt upp i det blå ...

På väg till landet Halland, men ännu i Ystad, slår jag mig ner vid vattnet.

En stor segelbåt ligger förtöjd alldeles vid kajen.

Jag äter glass.

Det gör en av männen ombord också; lojt tillbalutad sitter han och tittar upp mot skyn.

Så jag följer hans blick .., och då förstår jag vad han håller ögonen på.

Forewer .....

Några minuters glädjeinjektion ..?

Fem, närmare.

Okej.

Torsdagsfönstret ...

.... kommer från Emma Nilsson.

"Ett öresundstågs ruta en tidig morgon.

Min make är fotografen.", skriver hon.

Tack till den för mig okända Emma! säger jag.

Ett sent kvällsfönster från ...

.... Monica.

Så här skriver hon:

"Här får du ett sommarfönster från mig.

Bilden tog jag från vårt sovrum i gästhuset hos min väninna i Stockholms skärgård där vi var på besök för några dagar sedan.

Det är sensommarmorgon, långfrukost väntar på glasverandan och rabatten utanför fönstret doftar underbart!"

I Malmö just nu.

Och jag tänker nog inte åka dit.

Nu gäller det att hålla igen lite.

Finns det ...


... en töntigare reklam än den Ö o B har ...?

Tänka sig ....

För två år sedan .., i augusti .., kapten Lintott, småländske Kent och lintottens mormor som är jag, på semester i Grekland.

På Samos.

I Kokkari.

På samma hotell där vi nu ska bo.

Så kändes det.

Hurra, hurra!

Idag fyller den här madamen år.

Femtiofem.

Tänk, att jag tyckte om henne från sekund ett.

Och här kommer ett stort grattis från mig!

Hoppsan .....

Igårkväll, just som vi hade sagt godnatt, hördes ett förfärligt BRAK!

Det var min sida av sängen som dråsade i golvet.

Samtidigt fick jag kramp i höger vad och hojtade höööögt (säkerligen beroende att jag i panik lyfte benet så att jag inte skulle klämma mig ...) och stackars pv trodde väl att nu flög greklandssemestern all världens väg.

Jo, jag vet nog vad ni tänker.

Och ja, just det.

Viktväktarna har möte på onsdagkväll.

Från Halland till New Delhi ...

Här, sitter jag och tittar ut över världen.
Och väntar.
Och väntar.

Först av allt skjutsar jag in pensionatsvärden till hans arbetsplats (eller tvärtom, han kör själv och sedan tar jag vid ...) och någonstans efter Steninge ringer vi till Norge och sjunger för Bente som fyller 55 år just idag .., vi är jämnåriga ..., och så sist av allt Halmstad med vackra parker och Nissan som glittrar i solskenet.

Det här är första skoldagen med elever och pv har dagen till ära en vit skjorta med kinakrage och han är så fin, så fin och jag tänker att efter ett och ett halvt år tillsammans med bloggmadamen, så har hans hår grånat betänkligt och vid den tanken ler jag lite för mig själv.

Och så kör jag vidare .., ut ur stan .., hittar allting på en gång .., E6:an söderut .., köper kläder i Helsingborg .., hittar rätt avfart och förundras (eller egentligen inte .,. för hösten är min årstid ...) över hur vackert det är just nu .., åkrar fyllda med halmbalar som liknar gammaldags trådrullar av trä .., och där är Glumslövs backar .., och i vägrenen trängs Kaveldun med lilla fröken Cikoria.

Och se, där är stora sjok av Gullris!

Utanför Landskrona svänger jag av mot Svalöv.

Det är första gången i mitt liv jag tar den vägen och nu är det jordbrukslandskap rakt av!

Kossor, hästar och lamm och skördetröskor och traktorer!

I en inhägnad leker en labrador med en liten jack russel.

Svalöv är precis lagom stort eller litet och där har pv:s dotter börjat en skrivarlinje och i baksätet har jag med mig en stor kasse fylld med diverse husgeråd och där är även ett täcke och en kudde - allt från hennes pappa -, och på en gång hittar jag rätt igen .., det är som om Vår Herre tycker att det fick räcka med greklandsstrulet .., nu är det som på räls.

Bilen får vila i lilla Svalöv och jag promenerar till busstationen där tre äldre gentlemän sitter och och småpratar om det fina vädret.

Så blir det bussresa till Teckomatorp och därifrån tåg till Lund och sen tar allt slut, ty då är det datorhaveri och alla tåg står stilla.

Efter en tjugo minuters väntan då abslolut inget händer, tar jag mitt pick och pack och går ut i solskenet.

Ååå, jag strosar runt i Lund och jag går sakta-sakta och överallt kommer cyklister farande i raketfart .., det är högsommarvärme och jag tänker att detta är ju som den allra bästa semesterdag.

På New Delhi, en indisk restaurang, äter jag lunchbuffé för 79:-.

Tar därefter tåget till Malmö och missar Ystadtåget med 1 minut.

Igen!

På perrongen upptäcker jag "världens sexigaste kvinna" (ja, enligt Expressen ..) som drar på en rosa resväska och har enorma läppar ..., och strax efteråt, en skådespelerska med massor av utstrålning och glitterögon.

Ny väntan.

På en grön bänk sitter jag och tittar rakt fram.

Människor springer av och an .., bussar kommer och går .., från bygget över kanalen bullras det nåt hemskt.

Men å, vilken härlig dag det ändå blir!

Just så är det.

Onsdagsfönstret ....

.... finns på Öresundståget som tar en hel drös med passagerare från Malmö till Göteborg.

Själv hoppar jag av i landet Halland.

I mitt nästa liv ...

... ska jag i alla fall inte arbeta på en resebyrå, för se maken till att man måste ha många bollar i luften i samtidigt .. det är då säkert.

Men nu är det fixat.

Alldeles på egen hand har jag bokat flygbiljett från Köpenhamn till Athen och vidare från Athen till Samos och så ordnat hotellrum hos herr Lefteris .., på samma underbara lilla hotell där vi bodde, Kapten Lintott och jag själv.

I hotellets trappa, inbyggd i väggen, finns en liten bokhylla.

Där hittade jag Nevil Shute, fast på danska.

Det gick hur bra som helst att läsa den boken och efteråt skrev jag så där som bilden visar.

Nu ska jag stuuuupa i säng!

Ajöken, sa fröken.

Nu ....

... ligger bloggmadamen alldeles utslagen med ett glas Martini i handen.

Flyg från Athen till Samos är bokat och klart.
Lite snålt med tiden mellan ankommande och avgående flyg men det ska nog fixa sig.

Nu gäller det bara att vänta och längta.

Om fem veckor vandrar vi omkring i Köpenhamn med hög resfeber.

Underbart

PV

Ett fönster från Island ..

".... kommer här… lyckliga Grodan kommer att återvända till hästarnas ö många gånger, inte bara för hästarnas skull. Människor som lever på öar utvecklar överlevnadsstrategier och tålamod… jag gillar verkligen det isländska så som jag träffat på det… här ett fönster som man bara kan öppna en del av.. så såg nästan alla fönster ut… månne är det blåsten som gör att man bara utsätter sig för risken att få en liten del av fönstret sönderblåst.."

Tisdagsfönstret ...

... finns hos vännen Annika i Kävlinge.

Kanske har jag visat fönstret förut .., ja, säkert .. men det gör inget.

Ingen människa i världen - tror jag -, skriver snällare sms-meddelanden än Annika.

Mammas hår ...

Precis på pricken kommer jag ihåg hur det kändes att dra med fingrarna genom mammas tjocka hår.

Som hästtagel var det.

Och jag minns hur hennes hårbotten kändes.

Och doften som stannade kvar på handen.

Och jag kommer ihåg lillflickstiden när jag fick sätta rosa plastrullar i hennes hår.

Piggarna var gulvita och aningen räfflade.

Och mammas hår var så tjockt, så rullarna räckte aldrig till.

"Sätt en här också ...!" sa hon och pekade vid örat.

Ibland följde jag henne till frisörskan, tant Laura, som hade bott i Liberia i Afrika med sin man.
Laura och Tage hade en dotter som hette Estelle.

Tant Lauras frisering låg i källarplanet i ett alldeles vanligt hus på Ringvägen hemma i Malå.

Medan mamma blev friserad, tittade jag i gamla tidningar och kände doften av hårspray.

Sånt ..., kommer jag att tänka på när jag lite förstrött letar i bildmappen efter ett tisdagsfönster och råkar ramla över bilden av mammas hår.

Insikt nr 154 ....

Har jag sagt att Olof (Alfons Åberg) är världens snällaste arbetskamrat?

Det har jag nog.

Ikväll ringde han och meddelade att jag får köpa en begagnad damcykel som familjen har i sin ägo.

Detta är inget annat än ren och skär l y c k a.

Och jag ska köpa mig en cykelkorg också.

En vacker en.

Ååååå, vad jag blir glad!

Herr Lefteris som äger hotellet på Kokkari där jag bodde med Kapten Lintott, har hört av sig via mail.

Och ..."ja".

Han håller ett rum åt oss om vi vill.

Tja .. men Samos är ju inte så dumt ..?

Kapten Lintott på Samos .., i vårt hotellrum.
Hotellet låg på stranden.
Som paradiset var det.

Från olika håll i landet Hellas, får jag besked om att där inte går några färjor till ön Sifnos, ja, inte när vi tänker oss att åka dit.

Aj, aj.

Att vara alltför ivrig är inte bra .., men man lär väl av misstagen?

Men det finns förstås alternativ!

Man kan åka tåg söderut .., semestra på fastlandet, fast nära havet.

Det kan man.

Och man kan ta ett inrikesflyg till Samos där jag hösten 2007 tillbringade en underbar vecka tillsammans med småländske vännen Kent och Kapten Lintott.

Alldeles ljuvligt var det.

Jo, det finns mängder med alternativ och hur som helst blir det bra, det är jag övertygad om.