Mums!


Någon bad om receptet på pensionatvärdens goda räkgryta.

Håll till godo.

Här ..., är det.

Sonen ...

Och jag tittar på Rapport och Aktuellt där det berättas om detta..

Det är då man önskar att sonen hade valt att bli skomakare.

Eller brevbärare.

Dagens fönster ...

Fönsterfångare finns minsann inte enbart i Arvidsjaur, södra Frankrike .., eller Hamar.

Nädå.

I Västmanland, till exempel, finns en flitig fångerska.

Inte nån särskild insikt ...

När man publicerar filmer på Youtube, hamnar dom - om man nu inte kategoriserar dem - i någon slags slumpgenerator kanske?

Min lilla pjuttfilm med det öppna fönstret och rullgardinen några inlägg längre ner här på sidan .., det hamnade tillsammans med "liknande videoklipp", som det heter.

Och liknande videoklipp ..., det är sånt här det.

Och sånt här.

För att inte tala om sånt här ....

Ett kvällsfönster från Norge ...

Bild: Bente Stensloekken, Norge.
Lejon.
Tycker om färgen turkos.
Arbetar inom psykiatrin.
Har en härlig humor och en stor portion självironi.


Och så här skriver fönsterfångerskan i ett sms tidigare i kväll:

"Sitter forsatt på verandaen.
Har spist kyllinfilet og ris.
Nå er det blåbaerspai og kaffe.
Livet er herlig.
I hvertfall akkurat nå ....".

Det är väl så det är?

Det är inte alls dom där stora sakerna som nödvändigtvis gör oss lyckliga?

Nä.

Det kan vara så enkelt som blåbärspaj och kaffe på en balkong.

Eftermiddag ...

Sextital.

Min pappa och mamma har varit i Norge på liten semester .., nu är dom hemkomna till Malå och på vår infart står en beigefärgad PV.

Mamma är så lycklig!

Hon har läst om norrmannen Thor Heyerdahls expedition Kontiki och vi har en bok som handlar om just detta och en annan som, om jag minns rätt, heter Aku-Aku ..., med bilder från Påskön och mamma säger att åååå, tänk .., om hon någon gång!
(Och tänk .., att på väg till Sydamerika på 80-talet .., ser hon till att besöka Påskön!)

Nu har mamma och pappa - under sin resa i Norge -, besökt av en Kontikideltagarna och i flera månader efteråt ska mamma visa släktingar och vänner filmen som hon har spelat in .., och i vardagsrummet ställs projektorn i ordning (den har jag tidigt lärt mig hur den fungerar) och filmduken dras upp; den står på spretiga ben .., och så släcks lyset och farbror Mauritz och tant Gunborg eller någon av släktingarna, får, vare sig dom vill eller inte, titta på filmen där kontikimannen på stumfilmsvis pekar på dom små stenfigurerna från Påskön och inte en aning har vi om vad han säger, men mamma försöker förklara.

Allt det ...., allt det .., kommer jag att tänka på när jag i eftermiddag - totalt slut på efter nattens stök här på gatan -, ligger på soffan och lite förstrött tittar på ett SVT-program som handlar om Thor Heyerdal.

Och medan jag tittar .., ser jag rullgardinen fladdra i vinddraget.

Mer om Heyerdahl finns att läsa här.

Litet brev från Pelle ...

"Hej igen alla vänner!"

Nu ska ni få höra vad som hände idag och ni kommer knappt att tro era öron; jo, jag har åkt bil till ett annat land, ett som heter Småland.

Först kom pv och hälsade på hos mig och Gunvor, det var i landet Halland där jag nu har varit i mer än två månader och efter en stund hämtade pv kattburen och då tänkte jag att .. jaha, nu ska man åka tillbaka till pensionatet och börja leta efter Rödhaken eller kanske till och med att pv tänkte skjutsa mig till matte i Skåne, men så blev det inte alls .. nä, när han hade hällt ner mig i kattburen (jag morrade lite .. men inte mycket ..), så blev det lång bilfärd och till slut kom vi fram till det där landet Småland och till en stad som heter Ljungby.

Ni kanske inte vet det, men pv, han har vuxit upp i Ljungby och Gunvor, hon har en egen lägenhet i den stan.

Nu är jag där.

Ja.

Jag är i Ljungby i hennes lägenhet som har balkong och i badrummet har dom ställt min egen "toalett", för nu får jag inte längre gå ut och in som jag vill.

"Nej Pelle, för då kan du gå vilse och bli överkörd ...", säger Gunvor snällt.

I tre veckor ska jag vara här, sen kommer matte och pv hem från Grekland och då ska man väl tillbaka till pensionatet igen?

Det är ett fasligt rännande fram och tillbaka, men det är ganska spännande.

Tänk er själva vad jag har fått vara med om .., först måga år på landet utanför Ystad tillsammans med en hund, flera katter och tretton hönor och en tupp ., (plötsligt flyttade matte från huset på landet och det var hemskt sorgligt ..., jag jamade i flera veckor!) och sen, efter ett par år, fick jag komma till matte i stan .., och så träffade hon pv och blev dökär i honom (fast det tog ju tid förstås, själv tyckte jag om honom från första stund, han satt i soffan och klappade mig på huvudet och jag tänkte att han var himla snäll .....) och sen, i fjol, bara några veckor efter att hennes mamma hade dött, då halkade matte på jobbet och bröt handleden och då åkte vi tillsammans till det som kallas för pensionatet och sedan dess har jag varit där nästan hela tiden ... och så har jag hälsat på mattes snälla svägerska Elenor och hennes lille sprätt till hund; Dino, heter han .., i Alingsås .. och sist av allt, har jag varit hos Gunvor hela sommaren.

Tänk bara!

Är inte det ett äventyrligt liv, så säg?

Och så ska jag berätta en sak till för er, men säg det inte till matte, för då blir hon orolig: jag har varit i slagsmål med grannens katt, ja, hos Gunvor och jag fick stryk .., fast jag är äldre och mycket större! Nu har jag sår på huvudet, jo, det är sant.

Nej, nu måste jag kolla lite i lägenheten så jag lär mig att hitta här.

Ni skulle se så fint det är på väggarna .., där hänger broderade tavlor som Gunvors man Viking har sytt .., (Viking finns inte längre, men nu har ju Gunvor mig och det räcker gott, tycker jag ...) det ser ut som riktiga tavlor, inte alls som mattes .. ni vet, hon ramar in allt möjligt konstigt ., Emmas teckningar och en sida från en tidning som heter Vi.

Sånt.

Hos Gunvor i landet Småland, där är det mera som det s k a vara.

Tycker jag.

Nu vet ni lite om hur jag har det.

Hejdå från er vän pElle!

ps. Om ni träffar min matte, så hälsa henne från mig och om ni vill får ni gärna skicka en hälsning till mig. Adressen är Pelle Nilsson, c/o Göransson, Olstorpsgatan 11 A , 341 36 LJUNGBY.

Pling i min mobil ....!

Det är väl det här som kallas för livets små glädjeämnen.

Korta eller längre sms-hälsningar .., skrivna så där i förbifarten bara.

Och man blir glad.

Och man blir lycklig för detta som kallas för v ä n s k a p.


"Söndag 10.31. Vi tar det en annan dag. Kram."
(Apropå att bloggmadamen är så vanvettigt trött efter den stökiga natten här utanför ...).

"Söndag 11.44. Grå himmel, fnissiga flickor, lite trött efter en lång kväll med väninna och mycket vin, förbereder mig på tvätt-maraton på säkert 8 maskiner, funderar på vad jag ska laga till middag, orkar inte med några djupa tankar i dag, denna dag får bara gå ... Kramar."

"Söndag 14.33. Sitter på verandaen i shorts och singlet. Funderar och drikker kaffe. Life is beautiful and so am I. :-) "

Natt på min gata i stan ...

Bråk och liv.

Berusade ynglingar.

Slagsmål.

Två polisbilar.

Inte många timmars sömn inte.

Söndagsfönstret ...

Tur att man har fönsterfångare lite varstans här i vårt land.

Herr Manilat är en flitig sådan.

Det tackar jag för.

Insikt nr 155 ...

I l o v e Z l a t a n!

Eftermiddag och kalas ..

Syrran .., nästan alltid klädd i rött.
Jungfru och före detta dialyssköterska.
En hejare på att lösa svåra korsord och då menar jag SVÅRA.
I hennes jackficka finns - det är är hundraprocentigt säkert - pappersnäsdukar.

Som ett litet, litet kalas blir det ändå när min störstasyster och hennes dotter kommer på besök från landet utanför Hörby, rakt norrut, härifrån sett.

Räkgrytan gör succé .., och tårtan (made by bloggmadamen ., med nötkakebotten/mosad banan/hallonsylt mellan bottnarna ..) och kaffet värmer lite i höstrusket.


Tårtan .., min tårta .., som har sett likadan ut genom alla tider nästan.
Med eller utan strössel.


Pv som idag har cyklat till Kåseberga i skyfallsliknande regn och sedan fixat räkgrytan.
Fyller år på samma datum som min syster; den 1:a september.
Har varma händer.

Och det blir prat om Trivial Persuit .., om kortspel och När och Fjärran (min systerdotters kompis är spelutvecklare hos Alga och hon tror att det är han som har kommit på detta med När och Fjärran ...) och om böcker och filmer och resor och att vara En Dålig Förlorare.
(är vi två stycken som är .., systerdottern är den ena ...)


Systerdottern, som brukar delta i Quizkvällar i Lund.
Stenbock, som sin moster.
Tycker om att gå i högklackade skor.
Har självlockigt hår och samiskt påbrå.

Under en vecka i Oxford, köpte systerdottern dom blå asietterna till sin moster som är jag.

"Å, det stod ju Bisse på dem ...,!" förklarade hon efteråt.

Inte en enda asiett har gått sönder och jag ä l s k a r dem.

Det blir en trevlig stund tillsammans med mycket skratt och .., ja, det kändes så bra.

Efteråt säger jag till pv..."men du .., vi kan väl bjuda dem till pensionatet nån helg ..?"

Nu ..., nu vankas fotbollstittande kvarterskrogen här på gatan i soffan Ektorp.

Efter jobbet ...

... tårttillverkning .., räkgryta .., dammsugning ...(min störstasyster kommer på middag ...) .., bortplockning .., pelargonieblad på golvet .. (hösttecken ...) .., karinaprat .., pv:s våta kläder (cykeltur till Kåseberga är lika med SKYFALL ...) ..., skvalradio .., läsglasögon .., Frank mcCourt .., medicin .., hårborste .,. plommonmarmelad och backafallshonung (presenter) .., cykellås .., Dagens Nyheter .., disk .., räkskalning .., överkastet Indira från Ikea och annan färg?

Ungefär nåt sånt.

Lördagsfönstret ...

... finns även det på Ven.

Och i sydöstra Skåne ösregnar det nu när klockan är halv 7 på morgonen och jag ska cykla till jobbet.

I sängen ligger en pensionatsvärd och håller takten med ena handen till någon slag musik från radion .., och utanför mitt fönster är det grått och ännu mera grått.

Oj, vad hösten kom plötsligt!

På BB-avdelningen ..


Hoppsan .., här finns en nyfödd liten blogg.

"Och inga kommentarer har man fått heller .., det är för bedrövligt!" utbrister blogginnehavaren indignerat.

Tre saker som gjorde mig extraglad idag ...

1. Jo, det var när underbara Emelie kom och löste av mig - bara så där - och sa ..."Bettan, nu kan du gå upp en stund .. jag sitter till klockan tre .." och jag gick raka spåret och tog mig en mugg eftermiddagskaffe, plus en tårtbit som Englund generöst bjöd på .., han slutar nämligen idag.
Det var som att få ett extraliv.
Sedan gick det hur bra som helst att sitta dom där sista två timmarna.

2. Och så lilla Hedda, kanske fyra - fem år .., som kom och handlade med sin mormor och som visade mig att hon idag hade fått nya, rosa skor. Egentligen var dom nog inte nya, men däremot kanske framplockade som höstskor.
Där stod hon framför mig, Hedda, och jag böjde mig över kassan och tittade och sa ..."men åååå, så fina dom är!" och Hedda, som har jättelockigt hår och påminner om min Anna-Panna när hon var i samma ålder, log som solen.

3. Sist av allt: att pv kommer med tåget klockan sju ikväll.

Fredagsfönstret ...

På kvinnornas duschavdelning på Vens camping, (där finns även skötbord .. jag undrar, bara så där rent allmänt, om det också finns på herrarnas avdelning...?) där sitter i alla fall det här lilla fönstret.

Torsdagkvällsfönstret .....

Vem som tog bilden ...?

Jo ...., m.

Kväller ....

Bild: från Nämndemansgården på Ven ...

... ösregn .., eller skyfall.

Mörker.

Alldeles mörkt.

Som vinter nästan.

Levande ljus.

Mitt i naturen .., och Plus.

Prat med Halland.

Om man i två nätter har legat nära en annan människa i livets flock, blir det tomt och öde att sova ensam .

Nu får man locka på vännerna ute på Savannen .., strosa omkring lite .., se skenet från elden .., höra småpratet .., lägga sig nära och känna tryggheten.

På Savannen är det uppehållsväder.

Om namn hit och dit ...

När jag, efter något år som ensamseglare, hittade till en chattsida, gällde det att välja användarnamn.

Enjängd som jag är .., blev det ofta mina döttrars namn .., Anna1 eller Maria22.

Nåt sånt.

Likadant när det gäller hotmail-namn .., då tog jag vad min storasyster alltid har kallat mig .,. Bisse.

Inte särskilt påhittigt.

Desto roligare tycker jag att det är när människor visar prov på krumelurfantasi.

En trevlig norrbottning skickade brev via hotmail och han hade registrerat sig som "Förnamn Efternamn", just så, ja, som avsändare.

Och på den här sidan .,. som Hedgren (läs hennes inlägg ...., det manar till eftertanke ...) tipsat mig om, upptäcker jag ungefär nånting liknande.

Människan i fråga har som sitt för, - och efternamn skrivit in sig som "Ställbart Munstycke".

Kan man gissa att det är en man det handlar om ...?


(Där finns även "Mahatma Svensson" , "Ensam Själ" .., "Maja Gräddnos" och "Janne Wängman" ....).