Har ni sett en sötare liten raggsocka ..?Inte jag.Och rosa kalasbyxor.
I vanliga fall ser min dag ut ungefär så här: frukost, träning, dusch, hämta posten, lunch, bokläsning, skidskytte alternativt kunskapskanalen .., kaffe .., kokoskaka .., middag .., prat, prat .., sova.
I går var allt annorlunda.
Då blev det Ikea i Helsingborg .. besök i Svedala hos den
här madamen och mormor Bettankax och lilla, rara, goa Ebba ..., fika och prat och urgoda lussekatter och ännu godare mjuk pepparkaka .., prat-och-prat ..., och sen iväg till Söderslätt .., till Trelleborg och
Hedgren .., tre trappor upp och underbar lägenhet och gamla möbler och mycket böcker.
Pratochpratochprat och skratt och rar tös och skånskt uttal av Boel (och hela tiden säger jag fel) och hund som lossar hår och osynlig katt och utsikt över tegeltak och Trelleborg är bara så mycket S k å n e!
Så blir den dagen.
Lilla Ebba-gull. "Oj, vad hon saglar ...", säger mamman. I Västerbotten dreglar man.
Och sist av allt kustvägen till Ystad.
Långsamt går det.
Vägbulor nästan hela tiden.
Om hon som är mormor är stolt?
Å, det är bara förnamnet!
Så blir det besök i affären och kramar och kramar och puss på kinden.
Karina och Cowboy-Maria och Malin i kassan och Hanna.
Och rara kunder som frågar och ler.
En av pensionatvärdens bästa sidor, det är att han är så bra med djur. Och med småttingar. Ebba hon ligger där på magen och vänder sig ideligen om och tittar på den där filuren intill."Hej på dig du ...!" säger han och hon kämpar för att hålla huvudet upp och kolla in.
På kvällen när vi har låst upp dörren till min lägenhet, ramlar bloggmadamen ihop en enda hög.
Hon får våldsam frossa .., skakar som ett asplöv .. hackar tänder och har sprängont i benet!
Det blir dusch i skållhett vatten och nästan att hon somnar innan klockan är åtta på kvällen.
Hela natten blir ett enda snurrande i sängen Sultan.
Utsikt från Hedgrens balkong.Och så blir det söndagmorgon och frukost från Möllers.
Besök igen i affären.
Emelie i kassan.
Och ännu fler rara kunder.
Sist av allt åker vi till Benestad, någon mil norr om Ystad och hämtar Sigge Nilsson.
Alldeles sjövild är han den första halvtimmen i bilen och till slut gör jag som ryska gummor gör med dom nyfödda; jag virar in honom hårt i en frottéhandduk, lägger honom i mitt knä och masserar hans öron och fötter.
Efter en stund har han somnat.
Resten av vägen .., i mer än två timmars tid .., ligger han och sover ihopkurad - utan att jag behöver hålla fast honom - i mitt knä.
Han slickar min hand ..., nosar mig i ansiktet .., snuuuuusar .., lägger sig till ro .. strääääcker på sig .., och vi sitter där, pensionatsvärden och jag själv .., och bara smajlar.
Inköpslista för kvällen.
Pelle tar emot ytterst vänligt, men sen ..., blir det fräs och fräs.
Och en lusing delar han ut också.
Sigge Nilsson .., åååå, han vill så innerligt gärna få leka med den där stora kissen .., ååå, han smyyyyger sig nästan ända fram, men när pElle fräser .., då viker Sigge Nilsson av åt sidan och låtsas att han egentligen hade tänkt gå en annan väg .., ja, t.ex till vardagsrummet, näää, näää, inte hade jag tänkt störa dig inte, tänker han nog.
Och i ett huj har Sigge lärt sig att ta trapporna till övervåningen och medan jag sitter här och skriver, ligger han på Hildas säng och sover.
pElle .., han har hoppat upp i sin fåtölj.
Och pensionatsvärden, han är i stan och sjunger på en adventskonsert.
Ungefär så har vi det.
