lördag 6 november 2010

lördagkväll ...


köpefilm

och pepparbiff

Eaglehawk i glaset

utanför fönstret

becksvart mörker

och tänk ...

om tre veckor

är jag i London

sitter kanske på restaurant

läser meny på engelska

och skriver vykort

men just nu

- halland -

pv sitter vid datorn

mäter springsträckan från idag

3.5 kilometer

"inte illa!"

säger han belåtet

han tänker på göteborgsvarvet

Biograf Gula Huset på Kullen ...



Ja, ikväll blir det filmvisning i vardagsrummet igen.

Någon som anar vad som ska visas ...?

(Ja, bilden är en ledtråd ...).

Eftermiddagssol i köket ..

Jo, jag hade tänkt ....



.... att gå på långpromenad, men fastnade i vardagsrummet.

Fascinerad och fängslad.

Det var den här filmen.

Och i soffan Ektorp sitter pElle och tittar han också.

Lördag i landet Halland ..


pElle är måttligt intresserad av blodtryck och lägger sig pladask på Patriks mage.


Och såklart leker vi sjukstuga!

Det kollas tryck och puls till höger och vänster och Hilda, som ibland funderar på att bli sjuksköterska (vilket skulle passa henne bra, hon är så lugn och snäll, precis så där som man vill att sjukhuspersonal ska vara!) instrueras av pv, ja, när det är Patriks tur.

"Såja, och så pumpar du upp .., så där, ja ..!" säger han uppmuntrande.

Det visar sig senare att Hilda slår rekord i lågt blodtryck, ja, i alla fall i det här huset.

Måhända betyder det något i sammanhanget att hon är den enda av oss som försöker HÖJA sitt BMI ....

Överlägset lägsta pulsen ståtar pv med (53) och det får vi minsann höra, ja, både en och tre gånger.


Titta!
Nästan som Monet-vatten ... och då menar jag inte madamen i sydfrankrike.


Efteråt åker vi in till stan; till Halmstad.


Tyvärr visar sig biblioteket vara stängt (vem tänkte på att detta är en helgdag ...? inte vi!), så vi promenerar över Nissan igen ..., jag köper en skvallertidning och läser lite om kungens äventyr och en äldre dam står intill mig och säger att "det är ju för hemskt, ja, den där författaren .., och alla kvinnorna, nu passar det att berätta och träda fram, nej, jag tycker synd om kungen!"

Senare, i bilen, läser jag att det är vad folket i gemen tydligen tycker.

Nej, ingen blir särskilt upphetsad (eller förvånad, kanske ...) och krönikören Britta Svensson (som jag gillar skarpt) menar att kungen gjorde helt rätt som inte stod där och högtidligläste ur någon dementi, författad av en pr-konsult eller .., ja, ni förstår.

När vi kör norrut igen, till det gula huset på kullen, är himlen klart blå .., det är strålande sol och pv (som snart ska ut och löpträna .., här ska springas Göteborgsvarvet nästa år ...), frågar om jag vill han en Tom´s mintstång och det vill jag.

Verkligen.

Dagens inköpslista ..

På kvällen .....


... pratar vi dialekter.

Och om krumeluriga ord.

De och dem och dom.

För den som är uppvuxen i norra norrlands inland och fjälltrakter är det stört omöjligt att - åtminstone i tal - säga "de gick härifrån för en stund sedan".

Det blir dom.

(Men min pappa, född i Kalvträsk, skulle ha sagt ..."ja, dem gick härifrån för en stund sen". Det kanske många säger även i Malå?)

Och så jämför vi ord.

Hemma säger många "ajtomatiskt" och "pengschon", alternativt "pangschon".

Och i Ystad säger man "jag har inte i heller varit där ..".

Sånt.

Och så ska jag berätta för Hilda, Patrik och pv om det där ordet som man ofta hör blir "fel", men helt omöjligt är det för mig att komma ihåg vilket ord det nu var .., och allt eftersom jag letar i minnet (som helt sviker mig), hinner jag tänka på Alzheimer, biståndshandläggare och gruppboende.

"Ja, men jag vet att det är nånting med hjärta ..?" säger jag.

"Aorta ..?" föreslår pv.

"Nä, nä .., det är nånting med själva ordet hjärta ...!" svarar jag.

Det tar i princip en och en halv timme innan jag kommer på det och då har jag gått igenom alfabetet flera gånger.

Öppenhjärtig!!

Så var det.

"Är du verkligen säker, jag säger då öppenhjärtlig ..", säger pv.

Jag säger att jo, jag är tvärsäker, men jag minns också hur förvånad jag blev, ja, när det stod klart för mig att det var just på det viset.

Och så är det hela utrett.

Pust och suck.

Ännu någon tid får gruppboendet vänta.

Sen fortsätter vi att titta på den underliga franska filmen.

Lördagsfönstret ...



I ett skruttigt växthus någonstans i Västmanland, där finns det här fönstret.

Trogen fönsterfångerska är vännen Ulrika.

fredag 5 november 2010

En fredagshälsning från Norge ...



Närmare bestämt från vännen Bente.

Tänkvärda ord är det.

Mera hav ...



Hela tiden ..,. precis hela tiden .., skiftar himlen fason.

Till Thomas & mamma!



Välkommen på paltmiddag lördag 6/11 !!

( OBS! detta är en order! )

Otroligt bra för blodtrycket!

/ Dr Böhlander m comp
Vad då ...?


Om man är en stolt mormor ...?

Svar: ja, absolut!

November ...

Vid havet ...

efter läkarbesöket ...


och helt obegripligt är det ju

- eller inte -

men helt plötsligt

medan jag går här med dammsugaren

av märket Volta Diamant 400

är detta

vad jag sjunger på

och

pv, han hugger ved

Man hade ju också ....



.... kunnat skriva så här:

Har varit till Steninge Vårdcentral och blivit friskförklarad!

Farewell, adieu, hejsvejs .., till allt vad blodtrycksmedicin heter!

Det vill säga, om man nån enda gång kunde lära sig att "hålla igen".

Med orden.

Vilket man inte kan.

Ungefär ....


Fotografering hos Ateljé Åke Burwall i Malå. 1958 kanske?


.... så här glad blir man efter ett besök på vårdcentralen i Getinge!

Jag åker dit i akt och mening att få blodtrycket kollat (vid egna mätningar visar det sig att utan piller så är det ändå så bra, så bra) och om det nu, mot förmodan, skulle behövas medicin, så vill jag väldigt gärna byta från eländiga Losartan till Cozaar.

Och jag får träffa en alldeles omåttligt vänlig läkare som heter Monika och är sextio år ("ja, jag förstår dig .,. heltid är inget att stå efter jämt och ständigt, man får förstås prioritera och kanske avstå från vissa saker, men hälsan är viktig ...", säger hon) och hon tycks inte det minsta stressad, utan sitter ner och har ett litet anteckningsblock framför sig där hon skriver ner lite av pratet.

Så där .., ja, hur min livssituation ser ut .., hur jag mår rent allmänt .., om jag trivs i landet Halland?

Sen blir det blodtryckskoll, EKG, det lyssnas på hjärta och lungor, hon känner igenom mina bröst ("stora bröst kan vara svåra att få grepp om, få se nu ...", förklarar hon .., jahaaaa, på det viset, tänker jag och smajlar för mig själv ..) och det tas en massa prover ("det var det värsta så svårstucken du är ..., har du gömt dina kärl!" utbrister sköterskan i lab.rummet, vi är jämngamla, hon har vackert, grått vågigt hår och svär tyst ("helvetes-jävla-skit") när hon inte hittar rätt med nålen och måste sitta och lirka och lirka och till sist så ordnar det sig och då smajlar hon brett av lättnad ..., och hon frågar förstås var jag kommer ifrån ("vilken glad dialekt!") och summa summarum visar det sig att jag blir helt friskförklarad!

"Nej, någon medicin behöver du inte, men fortsätt gärna att hålla koll på trycket ...", säger läkaren innan jag tackar för mig och går hem.

En stor kram får hon och att sen köra milen tillbaka till Stensjö går som en dans!

Just så var det.

MIDDAG!!!




Familjen Göransson/Nilsson beordras att omedelbart bege sig till Ystad för att inta middag med
barn,barnbarn,exet, Karin,Meja,Anders & måg!!
Middag serveras kl 18.00!!!!!! ( kom gärna runt kl 16.00 )
Inga nej godtages!! ( Ystad har fina hotell oxå)


Svar från landet Halland:

Nej, se det går inte, för ikväll kommer Hilda med pojkvän hit och äter middag och sover över, men vi tackar så mycket för erbjudandet! Hälsa alla i det vita huset och kram, kram!!







Idag ...



... fyller en av den här sidans flitigaste fönsterfångare år.

Nämligen madame Monet.

För mig är hon en kvinna som vet vad hon vill och tycker, och hon är inte den som först sträcker upp fingret och kollar åt vilket håll vinden blåser, innan hon skriver en kommentar.

Det är härligt med människor såna människor, det tycker jag, även om man inte alltid har samma åsikter.

Och här kommer ett stort och varmt grattis från landet Halland och från oss i det gula huset på kullen!

Fredagsfönstret ...




Den rara Kerstin ("Tjerstin" som man säger hemmavid ..., ja, hon, Kesu är bördig från Västerbotten och har för övrigt världens vitsigaste namn på sin blogg ...) skickar en alldeles underbar fönsterbild!

Visst blir man glad av såna färger!

Så här skriver fönsterfångerskan:

"Fönstret kommer från ett hotell på den tunisiska ön Djerba där jag var förra året. (Tillika Medelhavets sydligaste ö.) Hotellet består av några hundraåriga stenhus som fogats ihop med vinkliga gångar. När man klev ut från rummet hamnade man på en takterrass och tittade ner på en av innergårdarna som gick i – rosa."

Och blommande Bouganvillea!

En sådan fanns i köksfönstret hemma i Malå när jag växte upp.

Under en resa till Mallorca 1960 (pappa och mammas första och enda charterresa,därefter reste mamma på egen hand, till Paris, London, New York och Montreal .., och jag önskade sååå att hon hade varit som alla andra mammor som ville åka till sol och bad ...), nåja, under den resan hade mamma tagit med sig blomskott hem till norr och i en tjusig kruka med nåt som liknade guld-boll-fötter, där fanns just en Bouganvillea.

En sommardag i min barndom fick jag för mig att småfåglarna ute på gräsmattan skulle få mat.

Genom det öppna köksfönstret kastade jag brödsmulor i parti och minut, mest parti .., och den oerhört rikblommande Bouganvillean tappade nästan alla sina blad då jag råkade nudda vid grenarna var gång det var dags för brödutkastning!

Jag minns knappt att mamma var arg när jag liten, men dåååå ......, när hon upptäckte den nästan kala blomman, då blev hon arg, för att inte säga r a s a n d e.