Landet Runt ....


Rätta svaret är Noooor-sjö, säger programledaren, med betoning på o:et.

Ja, det är inte lätt, jag kan inte heller uttala alla byanamn i vårt land.

(Ta bara Bjärsjölagård i Skåne ..., eller Tittente, också i Skåne.)

Men Norsjö uttalas som "norschö", ungefär som morsa.

I Arvidsjaur hos Guy, och hos Bert ...

... i Luleå, har det snöat.

Det är fint det också.

Men i landet Halland är det vårvarmt när vi går på långprommis vid havet!

Vid småbåtshamnen blir det stopp; där ska båten ösas och snart ska den tas upp.

Och så blir det lite småprat med en man som bor en bit härifrån och som också är ute och luftar sig i solskenet.

"Jaha, det var dig jag mötte i vintras, du gick med kryckor och sa ..., man kan tro att jag är sjuttio år, men det är jag inte ..., det kommer jag ihåg, jag gick och skrattade för mig själv efteråt". säger mannen leende.

Ännu ett söndagsfönster ...

"Detta är korfönstret i Uppenbarelsekyrkan här i Midsommarkransen i Hägersten.

Den ligger ganska nära där jag bor.

Det är en ful kyrka på utsidan - ser ut som en silo gjord av cement. usch.

Men insidan.... själva kyrkorummet är underbart vackert tack vare detta fönster och utseendet.



Rummet är "stämt" dvs byggd med en speciell design (syns lite av det på kortet) med tanke på att kunna fungera som en riktig musiksal - så att här framförs ofta konserter med körverk och orkesterverk.

Det är en fantastisk akustik i rummet.
De har även spelats in flera skivor direkt på plats - just för att ljudåtergivningen är så perfekt.

Önskar dig fortsatt skön söndag och passa bullarna så de inte blir brända.

Hilsen
Inkan."

Men nu .... är det klart.

Det blir fika ute i solskenet.

Sjunde november ...

tvätt som torkar i vinden

kaffebryggarsörrrrpel

och nybakade bullar

"Är bullarna färdiga ..?"

Nej, inte ännu.

Men snart.

På agendan ...

.... baka vetebröd, hämta ved, röja i tvättstugan, köpa ägg, gå på långpromenad (hur trist blir inte det när det står på agedan ....!) dricka kaffe i solskenet.

Ja, nåt sånt.

Kanske borde man torka trappan till övervåningen också?

Den där trappan som jag håller så kär.

Dagens fönster ...

... finns på Storgatan i Halmstad.

Frostnatt ....

Och jag hänger upp fröautomaten och talgbollarna.

Efter tio minuter är den första lilla talgoxen på plats.

Bara för att ...

.. jag blir så glad av den här bilden.

Ett sent lördagsfönster ...

"Ja det är lite svårt att zooma med telefonen så det blev lite snett och vint ... å lite värmepump kom med också.

Ett fönster till dig och en segelbåt till PV.

Så blev det.

Trevlig helg från Sola stan :-)"

Så skriver Turtlan, som är en av de allra flitigaste fönsterfångarna här på sidan.

lördagkväll ...


köpefilm

och pepparbiff

Eaglehawk i glaset

utanför fönstret

becksvart mörker

och tänk ...

om tre veckor

är jag i London

sitter kanske på restaurant

läser meny på engelska

och skriver vykort

men just nu

- halland -

pv sitter vid datorn

mäter springsträckan från idag

3.5 kilometer

"inte illa!"

säger han belåtet

han tänker på göteborgsvarvet

Biograf Gula Huset på Kullen ...

Ja, ikväll blir det filmvisning i vardagsrummet igen.

Någon som anar vad som ska visas ...?

(Ja, bilden är en ledtråd ...).

Eftermiddagssol i köket ..

Jo, jag hade tänkt ....

.... att gå på långpromenad, men fastnade i vardagsrummet.

Fascinerad och fängslad.

Det var den här filmen.

Och i soffan Ektorp sitter pElle och tittar han också.

Lördag i landet Halland ..

pElle är måttligt intresserad av blodtryck och lägger sig pladask på Patriks mage.


Och såklart leker vi sjukstuga!

Det kollas tryck och puls till höger och vänster och Hilda, som ibland funderar på att bli sjuksköterska (vilket skulle passa henne bra, hon är så lugn och snäll, precis så där som man vill att sjukhuspersonal ska vara!) instrueras av pv, ja, när det är Patriks tur.

"Såja, och så pumpar du upp .., så där, ja ..!" säger han uppmuntrande.

Det visar sig senare att Hilda slår rekord i lågt blodtryck, ja, i alla fall i det här huset.

Måhända betyder det något i sammanhanget att hon är den enda av oss som försöker HÖJA sitt BMI ....

Överlägset lägsta pulsen ståtar pv med (53) och det får vi minsann höra, ja, både en och tre gånger.


Titta!
Nästan som Monet-vatten ... och då menar jag inte madamen i sydfrankrike.


Efteråt åker vi in till stan; till Halmstad.

Tyvärr visar sig biblioteket vara stängt (vem tänkte på att detta är en helgdag ...? inte vi!), så vi promenerar över Nissan igen ..., jag köper en skvallertidning och läser lite om kungens äventyr och en äldre dam står intill mig och säger att "det är ju för hemskt, ja, den där författaren .., och alla kvinnorna, nu passar det att berätta och träda fram, nej, jag tycker synd om kungen!"

Senare, i bilen, läser jag att det är vad folket i gemen tydligen tycker.

Nej, ingen blir särskilt upphetsad (eller förvånad, kanske ...) och krönikören Britta Svensson (som jag gillar skarpt) menar att kungen gjorde helt rätt som inte stod där och högtidligläste ur någon dementi, författad av en pr-konsult eller .., ja, ni förstår.

När vi kör norrut igen, till det gula huset på kullen, är himlen klart blå .., det är strålande sol och pv (som snart ska ut och löpträna .., här ska springas Göteborgsvarvet nästa år ...), frågar om jag vill han en Tom´s mintstång och det vill jag.

Verkligen.

Dagens inköpslista ..

På kvällen .....


... pratar vi dialekter.

Och om krumeluriga ord.

De och dem och dom.

För den som är uppvuxen i norra norrlands inland och fjälltrakter är det stört omöjligt att - åtminstone i tal - säga "de gick härifrån för en stund sedan".

Det blir dom.

(Men min pappa, född i Kalvträsk, skulle ha sagt ..."ja, dem gick härifrån för en stund sen". Det kanske många säger även i Malå?)

Och så jämför vi ord.

Hemma säger många "ajtomatiskt" och "pengschon", alternativt "pangschon".

Och i Ystad säger man "jag har inte i heller varit där ..".

Sånt.

Och så ska jag berätta för Hilda, Patrik och pv om det där ordet som man ofta hör blir "fel", men helt omöjligt är det för mig att komma ihåg vilket ord det nu var .., och allt eftersom jag letar i minnet (som helt sviker mig), hinner jag tänka på Alzheimer, biståndshandläggare och gruppboende.

"Ja, men jag vet att det är nånting med hjärta ..?" säger jag.

"Aorta ..?" föreslår pv.

"Nä, nä .., det är nånting med själva ordet hjärta ...!" svarar jag.

Det tar i princip en och en halv timme innan jag kommer på det och då har jag gått igenom alfabetet flera gånger.

Öppenhjärtig!!

Så var det.

"Är du verkligen säker, jag säger då öppenhjärtlig ..", säger pv.

Jag säger att jo, jag är tvärsäker, men jag minns också hur förvånad jag blev, ja, när det stod klart för mig att det var just på det viset.

Och så är det hela utrett.

Pust och suck.

Ännu någon tid får gruppboendet vänta.

Sen fortsätter vi att titta på den underliga franska filmen.

Lördagsfönstret ...

I ett skruttigt växthus någonstans i Västmanland, där finns det här fönstret.

Trogen fönsterfångerska är vännen Ulrika.

En fredagshälsning från Norge ...

Närmare bestämt från vännen Bente.

Tänkvärda ord är det.