Ordning & Reda ...


I Luleå har Sven blivit gräsänkling.

Hustrun har rest till Indien.

Vad som då kan hända, ja, om det skriver mannen som nu kammar mattfransarna.

Han som har minst två rävar bakom varje öra och jag förstår att han hade roligt när han skrev och tog bilder.

U n d e r b a r läsning!

Dagens fönster ...

.... finns i Halmstad.

Biblioteket, förstås.

På matbordet ...


Idag blev det soppa till middag.

Jättegod, dessutom!

Receptet kom härifrån ..., men jag lade till små bitar kokt potatis, purjolöksstrimlor och en skvätt grädde för att få den aningen matigare.

Vitlöksbröd till.

Mums, så smarrigt!

Tack för tipset! säger jag.

Haverdal ...

På eftermiddagen tar jag bilen och tar sikte på Hemköp i Haverdal.

Men innan jag är där, svänger jag av och tar vägen rakt ner mot havet.

Detta är helt nya marker för min del och det är så vackert så man får ont i magen!

Svänger man vänster, kommer man till Skalleberget .., och där stupar vägen brant ner mot havet och jag tänker på halkan tidigare på förmiddan (någon - jag säger inget namn - gjorde en vurpa med sin nya cykel i morse ...) och vågar helt enkelt inte chansa .., tänk, om jag kanar iväg utan styrsel på bilen!



Utanför affären.

Idag sitter Johanna i kassan.

Alltid som en solstråle är hon!



Slänger ett öga på butikens anslagstavla.

Kattungar till salu .., ja, och dom går på lyx låda och äter gormet mat.




Efter att ha tillbringat snart fyra månader i det gula huset, har jag blivit riktigt bra på det här med källsortering.

(Ni ska veta att utgångsläget var under all kritik, ja, när det gäller mitt tidiga sorterande i Ystad.)

Nu går maximalt en liten plastkasse per vecka till "vanliga soptunnan".

Och vid återvinningsstationen alldeles intill Hemköp blir jag stående en stund och slänger papper, tidningar, tomma kattmatsburkar och diverse tomflaskor.

Jag minns när sommaren var tillända och turisterna åkt hem .., det var i augusti någon gång, då var alla glascontainrarna fyllda och hela området översvämmades med tomma vinflaskor .., ja, det var som ett berg av grönt glas!

Så här såg den ut ...

Inte riktigt lika färggrann som på bilden i det tidigare inlägget.

Men ändå.

Tänk, att ha fått träffa sitt livs första Steglits, så här en alldeles vanlig måndag.

Sen finns det ju ...

... andra filmer.

"Nu ska du få se här .., det här är handen ...., och så lyfter vi så här .., titta noga nu ..., här är skulderbladet .. förstår du? Ja, just det .., du har säkert slitit ut axelleden i ditt arbete, men om jag visar dig och din son som sitter här intill, så inser ni nog hur det hela fungerar .., man kan vrida så här .., och så här ..., ja, tänk inte på den som filmar, detta ska bara ses av ett par miljoner människor och just idag av några som tittar in på en blogg i ett annat land, långt uppe i norden, ingen vet vem du är .., nu visar jag igen .., titta då!"




"Så här ska det gå till ..., nu visar jag försiktigt, försiktigt och vilken tur att din dotter står här och filmar .,. titta, nu lyfter jag armen försiktigt .., du måste öva så här morgon och kväll ..., lugnt och fint .., det är bra! Ser du att jag har på mig mina nya lilafärgade glasögon ..? Dom är väl fina ., ja, ja .., nu övar vi vidare!"

Gäst vid fågelbordet ...

En för mig helt ny bekantskap.

En Steglits.

Vid fröautomaten har även setts en Nötväcka.

Krångel ....


Att boka tågbiljett är inte det enklaste.

Ibland.

Cecilia N vet minsann hur det kan vara.

(Bert ..., du vet kanske råd på hennes bekymmer ...?)

På soffan Ektorp ...

Så här är det:

Det absolut bästa pElle vet, det är att bli masserad (helst av matte) i nacken, eller när sigge nilsson slick-putsar honom på huvudet.

Ååååå, så skönt det är!

För att komma dithän, till detta ljuvliga tillstånd, brukar pElle hoppa upp och lägga sig nära-nära sigge och så buffar han lite på honom .., och blir det då ingen reaktion ,. då börjar pElle själv att putsa sin kompis och när han har ägnat sig åt detta en stund, ja, om han då har tur, då återgäldar sigge vänligheten.

Just så var det nu på morgonen.

Problemet var bara att sigge var trött.

Trött och sur.

Och inte hade han nån större lust att behaga pElle heller.

Och då blev det som det blev.

Måndagsfönstret ...

Ännu ett fönster från Djerba i Tunisien, ja, det är Kesu som hade fångat två i ett enda svep.

Det här är alltså det andra.

Det första var ju det här, det minns ni väl?

Igår ...

... såg jag på Ulrika/Ellis blogg en bild på en i mina ögon helt ljuvlig ljusslinga!

Den här, nämligen.

Och jag visar den för pv och säger ..."men å, är den inte underbar!", men se det tycker han verkligen inte.

"Nä, men ..., näää, var hade du tänkt dig att ha den ...!?" säger han förfärat.

Då tänker jag som så .., skulle han måhända hellre vilja ha den där ljusslingan som fanns i Engelska Bokcaféet i Ystad .,. den som syns på bilden här ovanför.

Jag ä l s k a d e den, och hade min pappa varit i livet, han som ofta fick en glimt i sina blå ögon när han såg en tjusig kvinna, då hade jag gärna hängt upp den i köket hemma i Malå och jag lovar att pappa skulle ha smajlat filurigt var gång han tittade på den här välsvarvade madamen.

Nåja.

Ljusslingan med alla små lanternor (som gjort för en seglare ...), ska nog komma med posten vad det lider.

Det är vad jag tror.

Landet Runt ....


Rätta svaret är Noooor-sjö, säger programledaren, med betoning på o:et.

Ja, det är inte lätt, jag kan inte heller uttala alla byanamn i vårt land.

(Ta bara Bjärsjölagård i Skåne ..., eller Tittente, också i Skåne.)

Men Norsjö uttalas som "norschö", ungefär som morsa.

I Arvidsjaur hos Guy, och hos Bert ...

... i Luleå, har det snöat.

Det är fint det också.

Men i landet Halland är det vårvarmt när vi går på långprommis vid havet!

Vid småbåtshamnen blir det stopp; där ska båten ösas och snart ska den tas upp.

Och så blir det lite småprat med en man som bor en bit härifrån och som också är ute och luftar sig i solskenet.

"Jaha, det var dig jag mötte i vintras, du gick med kryckor och sa ..., man kan tro att jag är sjuttio år, men det är jag inte ..., det kommer jag ihåg, jag gick och skrattade för mig själv efteråt". säger mannen leende.

Ännu ett söndagsfönster ...

"Detta är korfönstret i Uppenbarelsekyrkan här i Midsommarkransen i Hägersten.

Den ligger ganska nära där jag bor.

Det är en ful kyrka på utsidan - ser ut som en silo gjord av cement. usch.

Men insidan.... själva kyrkorummet är underbart vackert tack vare detta fönster och utseendet.



Rummet är "stämt" dvs byggd med en speciell design (syns lite av det på kortet) med tanke på att kunna fungera som en riktig musiksal - så att här framförs ofta konserter med körverk och orkesterverk.

Det är en fantastisk akustik i rummet.
De har även spelats in flera skivor direkt på plats - just för att ljudåtergivningen är så perfekt.

Önskar dig fortsatt skön söndag och passa bullarna så de inte blir brända.

Hilsen
Inkan."

Men nu .... är det klart.

Det blir fika ute i solskenet.

Sjunde november ...

tvätt som torkar i vinden

kaffebryggarsörrrrpel

och nybakade bullar

"Är bullarna färdiga ..?"

Nej, inte ännu.

Men snart.

På agendan ...

.... baka vetebröd, hämta ved, röja i tvättstugan, köpa ägg, gå på långpromenad (hur trist blir inte det när det står på agedan ....!) dricka kaffe i solskenet.

Ja, nåt sånt.

Kanske borde man torka trappan till övervåningen också?

Den där trappan som jag håller så kär.

Dagens fönster ...

... finns på Storgatan i Halmstad.

Frostnatt ....

Och jag hänger upp fröautomaten och talgbollarna.

Efter tio minuter är den första lilla talgoxen på plats.