... kommer från Portugal.
Då vet ni nog vem som har varit framme med fönsterhåven?
Precis.
tisdag 28 december 2010
måndag 27 december 2010
Glädje ...
.... kan vara ... mörk choklad (endorfinframkallande ...., mums!) från en resglad madame (och vilken härlig värmländska hon talar!) ..., och en bli-glad-i-hjärtat-bild från en sprallglad Lurvig och hans rara matte och sist av allt .., ett julkort från Tora och Arne i Lainejaur utanför Malå.
Tora, 77 år, och Arne, 82 - kunder på Nilahallen hemma - och inte ens nära vänner!
Tänk, i sjutton år har jag troget fått ett julkort från dem!
Glädje rakt av!
Idag ...
Klicka gärna ..
Ack, hur skönt att få lämna det gula huset på kullen och slippa tänka på fruset avloppsrör och i stället få promenera nere vid havet.
Väl hemkommen lyssnar jag till f.d. SVT-journalisten K-G Bergström.
Han "vinterpratar" i P1.
Ytterst intressant, till en början.
Sen ..., blir det lite väl magsurt.
Fy skäms SVT som inte till fullo har uppskattat denne fantastiske journalist, tycks herr Bergström mena.
Självförtroendet är det i alla fall inte något fel på.
// Det blev bra på slutet igen.
Om kärlek ...
Från vännen Eva på Frösön kom innan jul ett litet paket.
Det paketet har fått ligga här hemma i det gula huset och vänta ..., men igårkväll, då tog jag fram det och titta, så finurligt!
Med hjälp av bilder från vår resa norröver - där övernattning i Eva och Mats sommarstuga ingick - har denna kreativa madame förfärdigat ett litet-litet-litet album.
Och mellan varven, då pv (allt mer kallsvettig ...) ägnar sig åt ett krånglande värmesystem, samt fruset avlopp, tittar han i det lilla häftet.
"Nog var det verkligen fint det här ...", säger han leende.
Den där morgonen när ovan nämnde pv satt ute på verandan.
Eva stod inne i sommarstugan och fångade ögonblicket.
Och solen var stark och jag gömde mig under linnejackan för att alls kunna se bildskärmen.
Ja, här handlar det sannerligen om acceptans.
T a c k snälla, rara, goa Eva!
Många, många julklappar ...
... får han, den lille Elias.
Men ingen går upp mot den allra första, den som visar sig innehålla en polisbil.
"Titta Elias, här har du fått en fin robot som kan röra sig!" säger pappan.
Är det nån som tror att Elias bryr sig?
Nä.
Endast polisbilen fångar den lille tomtenissens intresse.
"Det är mååååndagmorgon .. "
Och pv ägnar sig åt tina-upp-avloppet-göromål.
Och pratar med mitt ex.
"Jaha du Tommy .., hur gjorde du ..? Jaså, på det viset ..?"
Själv ägnar jag mig åt viktigheter såsom att ta bilder av Fru Amaryllis.
Måndagsfönstret ...
... kommer från Västergötland!
Fönstret sitter på ett stall hos Jan, ni vet, den rara Mians Jan.
Det är dom två som snart kan uppträda på cirkus med sina mata-fåglar-i-skongen-konster.
söndag 26 december 2010
Ungefär ...
... så här - minus sigge nilsson - ser det ut nu.
Åtminstone pElle är överlycklig över att husse har kommit hem.
Ja, matte också.
sigge hälsade på inne en stund, sedan ville han ut igen.
Ett kvällsfönster ...
Och när jag kommer hem, hittar jag de allra ljuvligaste fönster i mejlkorgen!
Ett från Västergötland .., några från Portugal .., och så detta.
Det är från trogna kommentatorsvännen .., ni vet, hon med det extraordinära minnet.
Tack och bock! säger jag.
Annandagen ...
Huset vid skogens slut.
Och så är man hemma i landet Halland igen!
Först sen juldagskväll med hur många pingismatcher som helst mellan lintotten och hans mormor och så iväg vid halv nio i morse och allt har gått såå bra.
Utanför Vaggeryd varnades för blixthalka, men allt var lugnt.
Paus på (eller i ..) Brunstorps Värdshus alldeles vid Vättern och därefter raka spåret till granskogen i Fallnaveka där pv:s storebror bor i ett litet rött hus ("i ett hus vid skogens slut, liten tomte tittar ut ..", just så är det där) och därefter kaffe hos brödernas morbror Bertil som tog över lägenheten i Ljungby och sedan - hemma -.
Bertils hand som är så vacker och påminner om såväl pv:s som rexxies.
Bertil är Fisk, åttio år .., och har höger tumme upp.
Och så är han duktig på allt som har med blommor att göra.
Ännu sörjer han hunden Sofie som dog helt plötsligt i somras.
Ymnigt snöfall så snart vi kom till Halmstad .., och hemma (ibland, ofta när jag/vi har varit härifrån ett par dagar eller mera) känns det inte alls som hemma, utan som om jag sedan ska packa väskan och sätta mig på tåget till Ystad, men med en jaaaamade sigge nilsson som kom och mötte oss och pElle som kom lunkade en stund efteråt, så kändes det bra.
Pensionatsvärden ägnar sig åt att rensa avloppet i diskbänken.
Där var det nämligen stopp. ("pottjätt", som man säger hemma)
Jag har sett honom lyckligare.
Om man säger så.
Annandag-jul-fönstret
Det har blivit dåligt med bilder härifrån under julhelgen, så jag letar i arkivet efter någon som kanske inte har visats.
Den här får det bli.
Och nu åker vi söderut, först mot landet Småland och därefter hem till Hallandet.
lördag 25 december 2010
Juldagen ...
Tidigt på morgonen kommer hon hem, hon som har lämnat julfirandet och arbetat natt.
Det blir ett par timmars sömn, sedan brakar det loss, ja, hon far fram likt ajax tornado!
Hon dammsuger övervåningen, det smäller och har sig ..., hon bakar kladdkaka och garnerar den så att det står "Merry Christmas!" med florsockerpuder .., det dukas det upp till excellent eftermiddagsbuffé, så där i ett huj bara .., och själv vispar man grädde, bakar mix-scones och handlar nödproviant, fast i omvänd ordning.
Och tittar på tv - prins William och hans Kate -.
I det som en gång kallades för mormorsrummet, spelar pv och lintotten pingis.
Och om tre timmar ska buffémadamen iväg på ännu ett nattpass.
Man tar sig för pannan.
Hade jag den energin vid 38 års ålder?
Tidigt på morgonen kommer hon hem, hon som har lämnat julfirandet och arbetat natt.
Det blir ett par timmars sömn, sedan brakar det loss, ja, hon far fram likt ajax tornado!
Hon dammsuger övervåningen, det smäller och har sig ..., hon bakar kladdkaka och garnerar den så att det står "Merry Christmas!" med florsockerpuder .., det dukas det upp till excellent eftermiddagsbuffé, så där i ett huj bara .., och själv vispar man grädde, bakar mix-scones och handlar nödproviant, fast i omvänd ordning.
Och tittar på tv - prins William och hans Kate -.
I det som en gång kallades för mormorsrummet, spelar pv och lintotten pingis.
Och om tre timmar ska buffémadamen iväg på ännu ett nattpass.
Man tar sig för pannan.
Hade jag den energin vid 38 års ålder?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)