Hit-och-dit-tankar ...

Världens längsta katt - sigge nilsson - han tänker nog att det var bättre förr.
Ja, innan den där hunden anlände till det gula huset på kullen.


Med kaffekoppen framför mig och en rostad macka i ena handen, sitter jag och tänker.

Jag tänker på hur bra jag tycker att SVT:s Anna Hedenmo har skött programledarrollen i Aktuellt de senaste kvällarna och jag tänker också på den unge semestervikarien (?) som på fredageftermiddag kanske trodde att han skulle åka till studion för att rapportera om blixtnedslag på Gotland .., och i stället hamnade i k a o s och hela tiden kom nya fasansfulla uppgifter i hörsnäckorna, men ändå skötte han det - efter förutsättningarna - så bra.

Och jag tänker på den något äldre kvinnliga reportern som rapporterade från Oslo och som gjorde det med en sådan oerhörd värme i rösten.

Hon var helt p e r f e k t!

Ibland ..., tänker jag också på SÄPO:S expert som mer än en gång har befunnit sig i studion och säkerligen har vettiga saker att säga angående jakten på terrorister, men hela tiden gör det med ett snett leende i mungipan.

Det är som om orden och kroppen inte är synkroniserade.

Det blir fel.

Och igår tänkte jag på den kvinnliga representanten från tidningen Aftonbladet som i en radio-telefondebatt hela tiden bara pratade-pratade-pratade och snäsigt och ytterst arrogant körde över andra som hade ordet och tanken slog mig att jag aldrig mera i livet skulle köpa den tidningen, vilket jag ändå aldrig gör, men ändå.

Sånt kan man tänka på.

Och nu har jag tänkt klart.

Tisdagsfönstret ...

"Hej!

Här kommer ett fönster från mitt föräldrahem i Vessigebro.

Det är min pappa som byggt båtarna man skymtar.

Hälsningar LillaB."

Någon som kommer ihåg ...?

Läser hos mossfolk och kommer plötsligt ihåg den här tv-serien.

Åååå, så bra jag tyckte att den var!

Lily Harper´s dröm, hette den på svenska, tror jag.

Och så ett vackert kvällsfönster ...

.... från Skåne.

Fönsterfångerska var madamen i södra Frankrike .., nämligen Monet.

På vift ...

På eftermiddagen går vi ner till havet.

Harry får lulla på i egen takt och springer, skuttar och nooooosar mest hela tiden.

Å, se där är människor som kommer promenerande!

Och där är en brun-vithund som matte säger är en springer spaniel!

Och vid vattnet syns och hörs fiskmåsar och i sanden ligger ett ilandflutet rep som man kan bita i och kasta och slänga med!

Ja, för en tio veckor ung hund är hela tillvaron ett enda stort äventyr.

Vi sätter oss i slänten och bara njuter .., luften är comfortmjuk och ljummen.

Harry är glad och sprittig och vet, att i husses byxficka finns godis.



Efteråt somnar han på pv:s mage.

I en solstol ligger pElle och vilar sig och sigge nilsson vägrar komma in från altanen.


Och i postlådan hittar jag ett brev med följande innehåll ...

På baksidan av kortet finns en bild av smultron på ett strå.

Ååå, du underbart rara SolBritt från Ystad!

T a c k!

(Och så rätt du har ...!)

Nya tider ...

Så är den första arbetsdagen är avklarad och det gick bra, ja, rent av bättre än förväntat.

Rara och fina arbetskamrater och duktiga är dom också.

Mattias är tillbaka från semestern och å, det känns bra!

Många semestrande kunder och tidivs långa köer.

En av kunderna har jag haft i kassan tidigare i sommar och jag har funderat och tänkt att ..., "men det måste ju vara hon ...?"

Idag frågade jag rent ut.

Jodå, jag hade rätt.

Vänlig och rar verkar hon och berättade att hon har tillbringat sina barndoms somrar i Haverdal, men egentligen är hon från Härnösand!

Se där, ja.

När jag kom hem var hallen förändrad.

Hatthyllan hade förvandlats till en skohylla.

Jag log.

Ska man tro att detta har med en viss Harry att göra ...?

Svar: ja, det ska man.

Litet möte. Eller stort.

pElle är kung och har p o n d u s.

Så det gäller att vifta på svansen, så där så att han (pElle) förstår att man inte är ett hot.

Och Harry har lärt sig att ta sig uppför trappan till sängkammaren.

Men se ner ..., det går inte!

Huuuuu, så hemskt!

Slut i rutan ...

Idag är det arbetsdag igen.

Nio dagars ledighet susar bara iväg och nu återstår tre nya arbetstveckor innan det är dags för lite frihet igen.

Himlen är gråmulen.

Regnet hänger i luften.

Nåja, en ny dag är det.

Nya möjligheter.

Det finns dom som inte har såna längre.

Måndagsfönstret ...

"Skåne, 17:e juli.

Hejsan!

När jag tittade ut genom fönstret i hallen i morse - då var fyra stora skördetröskor från Findus på gång och började skörda ärtorna på åkern intill.

Pampigt värre!

Kram Lena."

Om Norge ...

Min mamma berättade en gång om en upplevelse som hon aldrig skulle glömma.

Hon gick elev som sjuksköterska och en kväll kom två unga män in till akuten, dom hade varit med om en bilolycka.

Den ene unge mannen var död vid ankomsten, men den andre skulle komma att leva ytterligare några timmar.

"Hela natten skrek han att "vi kör åt helvete, vi kör åt helvete!!", sa mamma.

Minst tre stycken sköterskor/biträden hade fått hjälpas åt att hålla den ångestfyllde mannen, som inte tog sig ur denna panik, innan han på morgonkvisten dog.

Mamma sa att hon aldrig hade varit med om något så fasansfullt.

Just det tänker jag på när det gäller ungdomarna i Norge.

Att ha förlorat sitt barn är ju hemskt nog, men att förlora ett barn och veta att sista minuterna/timmen i livet har varit fyllt av s k r ä c k och fasa .., något värre än detta kan jag inte tänka mig.

Just så.

Tre underbara skånska fönster ..

"... som hör ihop.

Vi stannar till i Vikens hamn när regnet öser ner och havet har vita gäss.

Ingen uteväder alls. Möllan har öppet när vi passerar så vi tittar in.

Spännande hur man malde sitt mjöl.

Första gången malde man 1838 fram till 1940 hör jag någon säga.
Eller om det var till 1991...

Samma fönster två gånger.
En gång när vingarna passerar i dagens blåst.



En utan vingar där man ser blåsten och regnet utanför hoppas jag.



En liten besökande hoppar upp på en pall och tittar ut på vingarna som ökar i hastighet.

Snabbt upp med telefonen och fångade det hela.

Telefonbilder Turtlan i nordvästra Skåne idag.."


//Och det kan jag ju säga .., att fönstret längst ner .., det kommer att bli ett av alla mina favoritfönster! hälsar Elisabet.

Främmandeglädje ...

Från Jämtland har Gunnar tagit med sig honung från sina egna bin.

Nyslungad och med den allra ljufvligaste färg och smak!

Och etiketten har han designat och gjort alldeles själv!!


Present från västgötarna.

"Nu minsann kan ni lära er allt om fågelläten ...!" säger Mian leende.

En present som kommer att bli till s t o r glädje!

Nu ska har lyssnas och läras.



















Och pElle, han trivs i Gunnars knä ....

"Drar publik, tolv bokstäver ..."

"A-lucka-lucka-lucka-lucka-K,lucka,lucka,oner."

Jan, Mian, pv och Gunnar ägnar sig åt korsordslösande.

Obekymrad om korsordskrångel sover Harry så gott, där han ligger intill Jan.

Lördagsbilder ...

Å, så roligt med bloggbesök!

Här är fågel, - och blomexperten Jan .., alltid stillsamt och filurigt leende.

"Nä, men vilken mage!" utbrister Jan när han ser bilden.



"Nå, herr kock, är rödspättan klar snart ...?!" undrar Gunnar.
Där inne står pv och steker fisk på löpande band.
(Och hans sambo har ordnat med broccoli, blomkål, sparris och zucchini som ligger i ugnen och väntar på att läggas på fat .., potatisen är kokt .., såsen fixad = leina, vi älskar den såsen!).


Senare på kvällen ska Mian och pv ge sig ut på segeltur.

Islandshästarna kommer springande längs havet ... domp-domp-domp!

Och efter en stunds seglats vräker regnet ner och kaffet och gifflarna som vi har med oss - "så trevligt med kvällsfika vid havet!" - ..., tas med hem igen.

Men kul tyckte hon att det var, ja, tills regnet kom.


Hemma på kullen igen.

Mian och Harry.

Den alltid så glade och svansviftande Harry.

Och Mian som väntar på "uppklarnande väder".

Dagens fönster ...

... kommer från Monet.

Fönstret finns på hennes f.d. svågers gård i nordvästra Skåne.

"Idylliskt till med stall, katter och lusthus", skriver Monet.

Ett fönster från Ystad så här på lördagen ...

Livet som bloggare är spännande!

Först kommer Gunnar från Jämtland på visit ..., så ansluter Mian och Jan (alla tre är nu på promenad och inspekterar Fabrikör Johanssons nybygge och lite annat) och vips, så kommer ett mail med en bild från Ystad och favoritbageriet Söderberg & Sara, jominsann, det är Turtlan som är på skånskt besök och kommer ihåg vem som tyckte om det brödet!

Härligt, härligt!

L i v e t ...

En liten svart krabat ligger utslagen på soffan Ektorp.

En jämte läser DN.

En smålänning eldar för att få varmvatten (3:e gången sen i april).



En sekund senare: en liten svart krabat har förvånat dråsat ner från soffan.

Ett fönster står öppet.

Vind i träden.

Och från SVT får vi ta del av de allra mest fasansfulla nyheter från Norge.

Dagens middag ...

Och Gunnar cyklar ner till havet med dom tre krabborna som fastnade i nätet.
Ja, dom får återvända till den rätta miljön.



Rödspätta till middag.
Och makrill.

Lördagmorgon i landet Halland.

Och nyheterna rullar vidare .., nu vet vi att det är en ung norrman som har avrättat så många ungdomar och när överlevande vittnar om skräcken och om förvirringen på ön .., om "polismannen" som skjuter mot dem .., så är det inte så svårt att förstå att detta måste vara värre än alla skräckfilmer man bara kan tänka sig.

Arma människor!

Och i landet Halland regnar det.

Två män är ute och vittjar nät.

En hundvalp leker med en boll.

Dagens fönster ...

Här ett fönster från Pershyttan.

Från rallymadamen.

Tack Ulrika!