Här sitter han i fönstret i Ystad och tittar på matte.Livet i den lilla 1:an i Ystad, det var förstås ingen höjdare för pElle, som fram till dess hade varit häradsbetäckare i trakten av Bjäresjö.
Nu, i det nya livet, var han kastrerad och fick tillbringa dagarna på en yta av 31 kvadratmeter.
"Det kommer
aldrig att fungera, att kastrera en katt i den åldern .., nej, det blir svårt!" sa veterinären som hette Inga och såg ut som en bondmora.
Men det gick hur bra som helst.
Vid Maggans second-handbutik .., och hennes golden Jonna.
"Hej på dig du Jonna ....", sa vi och klappade henne så ömt.
Ofta satt eller låg han i fönstret och tittade ut på gatulivet .., på människor som gick till eller från Möllers Bageri .., eller såna som stod och tittade i skyltfönstret på second-hand-butiken på samma sida av gatan .., och han höll uppsikt över alla turister som stod utanför västerfönstret och fotograferade skylten där det stod
Mariagatan, för det var ju där kommisarie Wallander bodde.
Det hände också att han satt i fönstret och spanade ut mot andra sidan gatan, där ett sällskap ungdomar väntade på bussen som skulle ta dem till Tomelilla, på dans.
Liiite pinsamt tyckte pElle kanske att det var att matte öppnade fönstret och hejade på alla glada ungdomar och bad dem vinka lite till bloggvännerna och efteråt fick han veta, att en av dem, han som står bredbent i nån slags vinröd kavaj, han heter Jonas Nilsson och ingen kund i världen har någonsin varit så underbart snäll och rar mot matte som just herr Nilsson, särskilt när hon var ny i stan och kände sig osäker i den lilla affären.
Och dom vinkade och var så glada!
Sittande i söderfönstret kunde han också följa det ständiga gatuarbetet.
Småpratet från karlarna ..., ljudet från bullriga maskiner.
Och han kunde se Wilhelm Sjöberg, den forne journalisten på Ystads Allehanda, slå sig ner på "vår trappa" för att ta paus, medan hustrun handlade i lilla kvartersbutiken.
Inte en susning hade pElle om vad som väntade honom; att han inom ett års tid från det att bilden togs, skulle börja åka tåg till landet Halland .., att han skulle komma bo i ett gult hus på en kulle (vid första besöket gömde han sig - skräckslagen - bakom pannan!) och att han, så småningom, skulle träffa pv:s mamma Gunvor, bo hos henne Ljungby och i sommarhuset i Steninge .., och såkart visste han inte heller att han skulle tillbringa några dagar i Alingsås, hos Elenor och hennes hund Dino.
Och inte anade han väl att han, några år senare, skulle få göra bekantskap med en liten kaxig typ som kallades för sigge nilsson .., och
absolut inte att en hund skulle komma i huset - harry -!
pElle några timmar efter kastreringen.
I timmar sover han i sin lilla korg - totalt utslagen -!
Och nu har åren gått och pElle är
minst sjutton år och tillbringar den mesta tiden ihopkurad.
Han sover mest.
Går ut och kissar .., ger harry en lusing lite nu och då .., sover vid mitt huvud .., älskar kokt fisk .., ja, lite så.
Ett tämligen rikt liv har han haft, vår pElle.
