 |
| Linda och Ebba ... |
Linda i skåne berättar om sin glädje ...
Det bästa som hände i veckan:
När man inser att man lever sin dröm.
När man hör att ens unge är säker på att jag älskar henne och att hon är viktigast i världen.
När man somnar bredvid någon man älskar med fingrarna sammanflätade och vaknar precis likadant.
När man kan sitta på balkongen, äta jordgubbar och känna solen värma.
Känslan när man vänder blad och inser att det finns fler kapitel...
// Linda
Det bästa för Eva på Frösön var:
1. Att ha Leora på besök. En helt underbar hundflicka. Vilken glädje att
få umgås med en hund igen. Vi tog en promenad i solskenet och sedan låg
vi på min säng och gosade. Och tänk, till veckan ska hon vara hos mig
två dagar.
/ Testade det nya bildred.programmet för att få bättre skärpa på Evas kort.
Nu blev bilderna lite gula i färgen, det är dom INTE i verkliga livet, bara så ni vet.
2. Jag fick en kortbeställning. Olika former, bilder och texter. Knåpade
med dessa och fler ska göras. Perfekt att göra något som man älskar och
dessutom få betalt. Pengarna går till reskassan.
Ha det så fint!
Kram Eva.
Tankevågor .... som kommer släntrande lite på efterkälken, säger så här.
Nog tänkte jag allt....men jag hann inte med.
Men det fick mig att
tänka på veckan och den var så bra på alla möjliga vis.
Hade jag skrivit något så hade jag nog i alla fall valt att yngsta
sonen fyllde år i lördags och det var så mysigt att träffa sönerna och barnbarnen.
Känner mig lite sådär enjängd eller vad det är du
brukar skriva att du är. ;-)
Men att träffa småttingarna är det
bästa jag vet.
Man blir ju alldeles kvillrigt lycklig av att bara vara i deras
närhet.
Här finns
tankevågor, som råkat ramla ur min länklista!
Oj, så förvånad jag blev!
 |
| Ann som pratar .... |
Och så här berättar Ann i Göteborg om det bästa som hände ...
Det bästa som hände var i torsdags eftermiddag då jag var på träffen “Bubbel & Babbel” med
nätverket
“Qoola Qvinnor”.
Bubblet
intogs på “Ritz” och babblet stod vi själva för.
Ca 30 kvinnor var vi och det är härliga kvinnor i alla åldrar och från
olika branscher.
Varje gång får tre kvinnor 10 minuter vardera att “babbla” om vad de vill;
sitt liv, sin bakgrund, sin hobby, sitt jobb eller vad de önskar.
Den här gången
var det en “yogamaster”, en författare och coach och jag.
Själv pratade jag om
att vara “tjock” och vad det kan medföra i vardagslivet vad det gäller att hitta
kläder man tycker om; att inte tvingas köpa det som man kommer i, även om man
hellre vill ha nåt annat.
Alla är så positiva och generösa och jag längtar redan till nästa
gång
På bilden här ovanför står
jag och babblar.
Härs och Tvärs berättar ...
 |
| Foto: Härs och Tvärs |
Jag träffade en person som för ett halvår sedan var
hårt ansatt av verkligheten, prövad av livet, men som nu mår bra tack
vare medmänniskor och villkorslös kärlek i ett tolvstegsprogram. Jag
blev glad ända ner i tårna.
Hälsningar
Härs och Tvärs.
Tavlan visades när vi hade "vernissage" här på bloggen; när ni bloggvänner skickade in era älsklingstavlor och visade och berättade.
Amber skrev då att hennes ex-make hade kallat just den här tavlan för en psykedelisk spya och jag ler stort var gång jag råkar hitta bilden bland alla bilder.
Amber säger ...
Det bästa denna vecka var när sonen, Samuel du vet, glatt ringde och
sa att han mådde bra. "Och matteprovet var jättelätt! Puss, hejdå!" Det
senare mitt en mening från mig...
Sonen har varit sjuk så mycket de
senaste åren och det blir bara värre hela tiden.
Utredning påbörjad. Men
jag gråter och gråter när han inte orkar gå och har SÅÅ ont i magen.
Att han ringde och var glad slog allt denna vecka!!
För en mamma är
barnens väl allt!
Ulrika i Västmanland säger ...
Det allra allra bästa från min vecka är för privat för att dela :) så
jag väljer det som kommer som (väldigt, väldigt) god tvåa:
stickevenemanget jag anordnade i Omberg i helgen. hel helg
En hel helg med såååå
mycket skratt, värme, inspiration, fnissande, glädje och gemenskap!
Bilden tog jag sent lördag kväll och den visar bordet i kursrummet -
fullt av stickprojekt, garner, stickböcker, snacks och allt möjligt. En
härlig, kreativ röra! =)
Anne i Mantorp säger ...
Hej Elisabet, Anne i Mantorp här!
Två barn har jag och vi har alla bott i Stockholm till för 6-7 år sedan då äldsta sonen med familj flyttade
till Linköping. Efter ett par år där köpte dom sig ett hus på landet alldeles precis utanför Mantorp.
För drygt 2 år sedan packade jag ihop och flyttade efter till Mantorp och kan du tänka dig att i måndags kom yngste sonens flyttlass till Linköping. Nu är hela min lilla familj samlad och jag är så oerhört lycklig för det.
Som jag förstår så är du också väldans familjekär, så jag gissar att du begriper hur jag känner det nu med
alla barn och barnbarn och respektive alldeles i närheten.
Det är trygghet och glädje som är oslagbart för mig.
Må så gott både du och pv hälsar Anne i Mantorp.
Monet i Frankrike säger ...
Monet i Frankrike säger ....
Allra gladast den här veckan blev jag när
mellansonen, nybliven pappa, ringde för andra gången på Skype och lilla Louisa,
5 månaders knubbig bebis dök upp på min datorskärm. Feber och elände vek undan
när de pigga orientaliska ögonen kikade på mina och hon log rätt i datorkameran
när hon hörde farmors röst. Och såg mitt rufsiga face. Finns det något
ljuvligare än bebisar?
Hej på er!
I Gävle är det glädjeyra sen i torsdags då Brynäs tog
Guldet i ishockey, det bakas tårtor och bakelser till deras ära och en massa
prylar som säljs med deras logga på. Igår lördag var det fest på vårt torg ca
15.000 människor hade samlats för att fira hjältarna. Kul med jippon ibland. Min
man köpte hem Brynäsbakelser igår och dom var fantastiskt goda.
Tyvärr inga
bilder, lägga in bilder är inte min grej.
Egentligen är jag ju Skellefteå-fan , mitt hjärta finns
kvar däruppe, dom fick ju silver iallafall, men det är ju inte
guld.
Tack för din blogg, tittar in till den varje
dag.
Hälsn. Lena från Gävle
Mellansystern säger så här ....
 |
| Foto: kusinen ... |
Hej!
För mig är veckans roligaste händelse den inspirationsresa vi gjorde
igår lördag när vi besökte några vävstugor och träffade trevliga
kreativa väverskor och fick beskåda deras verk.
Den här vackra
trasmattan fanns i Härnösands vävstuga.
Kram från
kusinen!
Agnetha i Skellefteå säger ....
"Å, det absolut bästa var när jag igår klockan 14.00 satte mig på bussen i Skellefteå och två timmar senare kom fram till Umeå, till barnbarnet Alfons, som är 2 år och 8 månader! Det var nog det bästa!
Men jag kan säga vad som var det värsta också.
Jo, det var när Skellefteå AIK förlorade mot Brynäs ...!" säger Agnetha skrattande i luren.
AP säger ....
 |
| Foto: AP |
Bäst i veckan: Micke gosar med Fieri.
Ann-Sofie i Bjurholm, Västerbotten säger så här ..
"Å, Elisabet, det allra bästa den här veckan, det var att komma tillbaka till jobbet på förskolan efter sju veckors sjukskrivning, ja, du vet ju att jag föll och bröt handleden - det knakade så högt när benet gick av, så en kvinna som stod intill hörde alltsammans! - och när jag då kom, ja, då möttes jag av barnen som sa åååå, vad roligt att du är tillbaka och rara kollegor sa samma sak .., jo, men det var det absolut bästa i veckan!"
Barbro / Babsan i Uppsala säger så här ...
Det som gjort mig glad denna vecka som gått, det är att det
fungerat bra i Barnehagen för mitt barnbarn!
Tankarna är hela tiden fylld
av funderingar över detta nya liv som kommit till oss. Hon är bara för
underbar när hon vinkar och säger Ha dé. Det värmer mormorshjärtat
enormt.
Likaså är jag glad att sonnens hundbett läker så pass bra att han kan jobba när han går på sitt sommarschema.
Jag är också så oerhört glad att den personal jag jobbar med ställer upp i
ur och skur när det blivit sjukluckor.Utan dem skulle jag inte fixa mitt
jobb.
När jag tänker efter så är det många saker som gjort mig
glad denna vecka ooh det är ju oerhört kul egentligen.Ibland är det
tröttsamt att jobba mer än 100 % och vara sliten, men tänker man efter så
är det mer glädje än tråkigheter och det är väl tur.
Kram Babsan
Ellem i Skellefteå säger så här ...
Åh, det var svårt att välja.
När jag nu tänker efter var det flera, helt
olika saker som gjorde mig så glad i veckan. I mitt jobb ordnar jag bla träffar
för daglediga.
I onsdags skulle vi sjunga vårsånger, något som brukar vara
populärt.
På onsdag morgon hade vi fått 2 dm blöt snö och jag tänkte att idag
blir vi nog ensamma i “arrangörsgruppen”, ingen vågar sig ut i det dåliga
väglaget.
Men tänk så överraskad jag blev!
Det kom många, så vi blev nästan 30
st.
– “Det är klart vi kommer, annars blir det ju ingenting”, sa en man när jag
berömde dem för att de tagit sig ut trots den myckna snön.
Och sen sjöng
vi vårsånger och pratade vårminnen så det stod härliga till.
Detta var sista
träffen för terminen och alla var sååå glada och tacksamma för våra träffar. Och
de lovade att komma tillbaka till hösten.
Det gjorde också de fantastiska
människor jag har med som ideella medarbetare. Nästa vecka träffas vi för att
planera höstens träffar.
Åh vad jag kände mig glad och tacksam när jag åkte
därifrån.
En helt annan sak som gladde mig jättemycket, det var när jag
upptäckte att min lila-gröna julros var på väg upp. Bara en lite bit från
snökanten stod den. Tyvärr har det snöat några dm sen dess men den får väl ta en
paus och komma igen snart! ellem
Ingela i Malå skriver ....
 |
| Foto: Elisabet. Bilden togs på Ven. |
(Som en liten förklaring till den som inte vet vad det handlar om, så förlorade Ingela sin man och sina döttrars pappa i en trafikolycka under påskhelgen).
Som du förstår är det inte så mycket som kan räknas
till kategorin ”bra” över huvud taget i mitt liv just nu. Det är
väldigt tungt.
Men
det finns förstås ljuspunkter.
De viktigaste är mina barn.
Båda mina
stora har varit ett fantastiskt stöd och en höjdpunkt denna vecka var
när stora dottern kom hem i fredags kväll för att stanna över helgen.
Glädjen hos framför allt minsta lillasyster var värmande att se, men vi
blev förstås glada allihopa. Sonen har haft jobbarvecka men ringer i
stort sett varje dag, liksom min bror, det känns väldigt bra.
En
annan händelse som värmde var när jag var ute med hunden en tidig
morgon.
En del människor tittar förbi och bortom, men en man som jag
känt sedan ungdomen och haft en hel del att göra med i yrkessammanhang -
både hans och mitt - under åren, gjorde tvärtom.
Han bromsade in,
lämnade bilen halvvägs upp på trottoaren, klev ut och kom fram till mej
och stod och höll om mej en god stund. Vi sa inte så mycket men värmen
och omtanken kändes så tydligt.
Jag vet att han själv förlorade sin far
som barn och det kändes skönt att bara tänka på att han har ett bra liv
trots det.
Ja,
det här är väl kanske inte sådant som lyser upp tillvaron nämnvärt för
dina läsare om du publicerar det, men det är mina ljuspunkter från
veckan som gick.
Hälsningar Ingela.
/
/ Ingela .., det viktiga i sammanhanget när man läser dina rader, det är väl att själv inse vikten av att tillfullo glädja sig åt det som finns .., ja, att ta vara på så länge man har det. För plötsligt står man där en dag - utan -.
PV säger så här ...
Det bästa den här veckan, ja, det är lätt, det var att komma hem igen från den där jobbresan till Norge.
Mer behöver nog inte sägas .., meddelar han.
Anna i Sheffield säger ....
Haha, OK då!
(Elisabet säger: jag har mer eller mindre tvingat henne ...)
Det bästa med veckan var min långpromenad i fredags genom
skogar, berg och dalar, lera, vitsippor och koltrastsång. Och tydliga
skyltar!
Kerstin säger så här ....bäst var ..
... att få komma hem efter tre veckor på sjukhus :-)
(Trots den fina utsikten)
Fru Grå i Ystad säger ...
Det bästa i veckan hände igår, 21 april, då jag fyllde år.
Maken o jag firade detta i Köpenhamn genom att avnjuta en helt
underbar konsert med holländaren Andre Rieu o hans Wienerorkester.
Helt fantastiskt. Duktiga musikanter och härliga kostymer i
pasteller för damerna o frackar för männen. Många gästartister från
operavärlden, rysk musik trio, cittralegend från Österrike - Tredje
mannen motivet bl.a. med mera, med mera.
Jag har sett flera TV sändningar med denne underbare violinist,
dirigent o humorist. Men nu var det live tillsammans med ca 5000
andra glada personer i publiken.
Musiken är helt fantastiskt, alla klassiska melodier från Strauss
till Eviva Espaigna i härliga arrangemang.
Två och en halv timme i fullständig "berusning" av underbar musik..
Ingen ville gå hem. Det blev många härliga extranummer.
Det var en fördelsedag det!!!
Berättar fru Grå
som tyvärr är dålig på bildinlägg men försöker!!
Gösta - morbror till pv - säger ....
Det bästa i veckan, det var när jag fick ett brev från lungröntgen där det konstaterades att den svåra lunginflammation som jag hade för en tid sedan, den hade läkt ut!
Att jag dessutom, vid snart åttio års ålder, har lyckats sluta röka, det gör mig också glad.
Hilda, pv:s dotter, berättar ...
Egentligen är det svårt att peka på just en enda sak, så jag tar flera.
Att Patrik har på sig den här fina blå tröjan ikväll, det gör mig glad .., och den där mannen som kom och beställde en hamburgare med chokladsås på .., det fick mig också le.
Och så födelsedagskvällen när rara vänner kom på besök och vi satt där i lägenheten och hade trevligt och tittade på Arkiv X, säger hon leende.
Patrik - Hildas pojkvän - berättar ...
Ja, nu vet jag .. jag var tidigare i veckan på ett fotouppdrag i Söndrums Bibliotek där "Mamma Måd" uppträdde och underhöll och det sjöngs sånger och däribland om björnen i sitt ide och då plötsligt ropar en liten kille att ..."du, jag har också varit i Idre!"
Det gjorde mig glad, säger Patrik och ler vid minnet.
Torun i Staffanstorp, hon säger så här ...
Ja, VAD har gjort mig mest glad den här veckan?
Det måste vara när jag
för en timme sedan upptäckte att de frön jag sådde för endast TRE dagar
sedan börjat gro! Solöga.
Väntar med spänning på fler små plantor!
Elisabet - sist av alla - säger ...
Glad blev jag över känslan att fixa ett spel (ja, jobbet förstås) och inte det minsta nervös blev jag .., och glad blev jag också över vitsipporna som uppenbarade sig i slänten ner mot vägen och så förstås, att Harrys husse kom hem från Norge.
Den kvällen slocknade jag bums - av ren avslappning -!
Och till sist: från hjärtat TACK till alla er som ställde upp och berättade, inte minst till dig, Ingela!
Jag tvekade förra gången att ha med ett sånt här inlägg - att veta att för någon annan har världen rasat och så
skulle vi berätta om vår glädje - .., det kändes tveksamt.
Nästa helg samma sak.
Om ni vill.
Och jag log åt kommentaren från gästen som varit lärare på KTH.
