Alltså ägnar jag den lediga förmiddagen åt att tömma bokhyllan Billy på böcker (dom står i dubbla rader) och det blir
gott om igenkänning.
Alla vi som var med på 70-talet minns förstås bokklubben Bra Böcker och här finns
mängder av såna, plus en hel drös med "En bok för alla", en hel rad med Ivar Lo Johansson .., där är Moa Martinsson, John Irwing, en och annan Mankell, Aino Trosell (läste jag flitigt när jag under fyra månader tillbringade tiden här, det var mitt nya knä och jag själv ...), och där är Doris Lessing och sex eller sju fotoalbum och där är bilder från Spanien där pv:s föräldrar sitter i sin lägenhet eller är på stranden .., och där är seglarbilder och ett tidigare liv.
Allt förpassas så länge till papperskassar.
Sju stycken.
Och tunga är dom.
När jag börjar röjandet (tavlor har plockats ned och allt möjligt annat), är jag genomfrusen och skickar ut lite värme i elementen.
Efter ett par timmar är det tvärtom.
Värmen stängs av och jag ställer fönstret på vid gavel.
Tur att inte pv är hemma, tänker jag.
Och jag hittar min almanacka från 2004.
Jaha, det var då det.
Då stundade resa till lilla staden Kac i Turkiet och jag hade allt sjå i världen med att hålla koll på valutan.
Det här var mitt andra år som ensamseglare på livets ocean .., ja, visserligen hade jag träffat en lokförare från Helsingborg, men jag bodde i en liten etta, nästan som en jolle och navigerade helt och hållet på egen hand.
Mammas gamla betyg hittar jag också.
Efter tjänst som hembiträde/piga åt en provinsialläkare i Anderslöv i Skåne, tyckte doktor Lovén att mamma skulle passa bra som sjuksköterska.
Några pengar till utbildning fanns inte och först måste hon läsa in vissa betyg och detta gjordes i Skåne, på Önnestads Folkhögskola.
För att komma in på sjuksköterskeskolan fick mindre bemedlade elever helt enkelt bli "landstingets livegna" under ett antal år, dvs, dom fick
själva inte välja placeringsort.
Mamma hamnade i Malå, som då hette Malåträsk.
Där bodde Ivar Nilsson med fru Gunhild och två döttrar och Gunhild var cancersjuk och kom ibland upp till sjukstugan där mamma då arbetade.
Några år senare avled Gunhild och mamma kom att börja sällskapa med herr Nilsson och så småningom blev det giftermål och Ivar fick, till sin stora bedrövelse,
ännu en dotter (det var jag det, han som hade längtat efter en jaktkompis!) och mamma sitt första och enda barn.
En loggbok tillhörande pensionatsvärden, hittar jag också.
Den 23:e juli 2008 har herr pv besökt Ystad och tar med dr Böhlander, Emma, Emil och småttingarnas mormor - dvs jag själv - på en seglats till Kåseberga, utanför Ystad.
Det är då Emil först är så livrädd och ligger under däck och blundar.
Efter en stund när vi kommit ut till havs, vågar han sig upp och får erbjudandet att bli kapten, ja, det är pv som frågar honom .., och Emil tar språnget .., sitter där och styr och är mallig värre.
Ja, det är då han frågar hur lång tid det skulle ta att segla jorden runt?
Och medan röjandet pågår, vilar pElle middag på köksbordet.
En mandolin (eller nåt annat ..?) blir som bäst att ha som kudde.
