Här finns chansen!
torsdag 17 oktober 2013
Fröken Krasse ...
.... är en enveten madame.
Inte på några villkors vis vill hon gå i samlad tropp .., absolut inte bo i växthuset bland tomater och gurkor.
Nej, hon ska nödvändigtvis slingra sig ut genom en liten springa och så blommar hon så fint, så fint där ute i det fria.
Jag blir glad var gång jag ser henne!
.... är en enveten madame.
Inte på några villkors vis vill hon gå i samlad tropp .., absolut inte bo i växthuset bland tomater och gurkor.
Nej, hon ska nödvändigtvis slingra sig ut genom en liten springa och så blommar hon så fint, så fint där ute i det fria.
Jag blir glad var gång jag ser henne!
onsdag 16 oktober 2013
Tre minuter och fyrtiosju sekunder ...
Det är vad det tar .., att förflytta sig hemöver.
(Och titta på tankeordet uppe till höger på hennes sida. Å, så jag tycker om det!)
Här finns också något läsvärt.
Och har ni inte redan läst Svens analys om det här med skjortkragar, så har ni något att se fram emot!
Det är vad det tar .., att förflytta sig hemöver.
(Och titta på tankeordet uppe till höger på hennes sida. Å, så jag tycker om det!)
Här finns också något läsvärt.
Och har ni inte redan läst Svens analys om det här med skjortkragar, så har ni något att se fram emot!
Det bästa ....
Så var det dags igen för det där som gjorde hjärtat extravarmt!
Den här omgångens priser kommer från Eva på Frösön (som inhandlat dom fina armbanden i Edinburgh i Skottland) och ett livräddande pris har Turtlan i Karlstad bidragit med; nämligen en liten ficklampa, perfekt att ha när man går ut om kvällarna!
Tack till er båda!
Ett tröst-tröstpris finns också - det glömde jag ju -!
Påsarna med röda prickar har redan försvunnit - (en till Monet i Frankrike, en behöll jag själv - tack Birgitta Palm - Andersson i Västmanland!), men fyra finns kvar och nu tar vi påse nummer tre. Bara att välja för den som får tredjepriset.
Och ni vet ju alla hur det går till .., mejla bara den där glädjen till bisse151@gmail.com, så lägger jag in allt eftersom.
Förra veckans priser (boken till Margareta i Huddinge, chilin till Monet och dvd-filmen till Eva i Tyresö) kommer med posten! Nu, när jag är hemma, ska jag ordna med ivägskickning.
Så var det dags igen för det där som gjorde hjärtat extravarmt!
Den här omgångens priser kommer från Eva på Frösön (som inhandlat dom fina armbanden i Edinburgh i Skottland) och ett livräddande pris har Turtlan i Karlstad bidragit med; nämligen en liten ficklampa, perfekt att ha när man går ut om kvällarna!
Tack till er båda!
Ett tröst-tröstpris finns också - det glömde jag ju -!
Påsarna med röda prickar har redan försvunnit - (en till Monet i Frankrike, en behöll jag själv - tack Birgitta Palm - Andersson i Västmanland!), men fyra finns kvar och nu tar vi påse nummer tre. Bara att välja för den som får tredjepriset.
Och ni vet ju alla hur det går till .., mejla bara den där glädjen till bisse151@gmail.com, så lägger jag in allt eftersom.
Förra veckans priser (boken till Margareta i Huddinge, chilin till Monet och dvd-filmen till Eva i Tyresö) kommer med posten! Nu, när jag är hemma, ska jag ordna med ivägskickning.
Dagens fönster ...
.... finns på Fotografiska museet i Stockholm.
Där fanns flera fönster och utsikten var lika hänförande var man än satt.
Och där var soffor att vila benen i .., och sittgrupper lite här och där.
På väg ner till entréplanet mötte jag ett sällskap .., och jag hörde en kvinna säga att "ni förstår, vi har haft Sveriges Television här idag .., ja, det handlade om ...", fast allt sades på engelska och en av gästerna som fick veta detta, det var en färgad kvinna iklädd afrikansk utstyrsel och det var så vackert, så vackert, så vackert, ja, hela hon var en skönhet!
Den kvinnan var nog den allra största behållningen på museet.
.... finns på Fotografiska museet i Stockholm.
Där fanns flera fönster och utsikten var lika hänförande var man än satt.
Och där var soffor att vila benen i .., och sittgrupper lite här och där.
På väg ner till entréplanet mötte jag ett sällskap .., och jag hörde en kvinna säga att "ni förstår, vi har haft Sveriges Television här idag .., ja, det handlade om ...", fast allt sades på engelska och en av gästerna som fick veta detta, det var en färgad kvinna iklädd afrikansk utstyrsel och det var så vackert, så vackert, så vackert, ja, hela hon var en skönhet!
Den kvinnan var nog den allra största behållningen på museet.
tisdag 15 oktober 2013
Bortaplan ...
Och jag tar bussen från Upplands Väsby (vilket inte är tvärgjort .., för att köpa biljett måste jag först registrera mig och jag tänker på alla turister, detta måste ju vara hur knepigt som helst för dem!) till Rotebro, därefter pendeltåg till Stockholms Central.
På tåget sitter jag och tänker på mannen från Vitryssland, han som också väntade på bussen i Väsby .., och jag frågade vad han arbetade med och var han kom ifrån och mannen, som hade nån slags arbetsväska intill sig (slipdamm över hela väskan ... ), såg bekymrad ut och berättade om den 4-årige sonen som var sjuk och att familjen bor söder om Stockholm och mannen, som visade sig heta
Alexander, arbetar för brinnande livet för att sonen ska få medicin som inte finns i Minsk.
"Men det är dyrt i Sverige .., väldigt dyrt", sa mannen.
Allt det tänkte jag på.
Hur olika våra liv är.
Där sitter jag på ett tåg på väg till ett museum och Alexander från Minsk kämpar för ett drägligt liv.
Bilden till höger är min solklara favorit.
Jag blir varm i hjärtat av den!
På väg tillbaka till tåget blir det överdjävulskt ont i båda knäna och vid Kornhamnstorg slår jag mig ner på en betongsugga och bara pustar ut.
Detta är vad jag ser.
Promenerar vidare i sakta mak.
Centralstationen.
Väntar på ett avgående tåg.
Runt omkring mig sitter andra som väntar och alla fibblar med sina mobiler.
Jag tittar på alla som passerar .., alla som går precis som man ska .., ja, det är som när man är gravid och bara ser andra gravida .., eller när man ska byta bil och då plötsligt bara ser andra bilar av ett visst märke. Nu ser jag bara människor som går med studsande steg.
På tåget på väg hem hamnar jag mitt emot en man från Tyskland; från Köln.
Han är fotbollsdomare i lägre divisioner och nu ska han, tillsammans med andra tyska vänner, titta på matchen Sverige - Tyskland, men allra mest är han intresserad av arenor, ja, han ska åka ut till Väsby och titta på en match på en fotbollsplan som heter Vilunda, bara för att se själva planen ..., och vi pratar om den kommande matchen och när jag kliver av i Rotebro, ger han mig handen och säger att vi kanske ses på Friends Arena och kvinnan som suttit intill honom, hon leeeeer så varmt och allt känns bra.
Efteråt.
Emil på väg hem ..., och nu har pv skjutsat honom till skolan.
Emma är sjuk och jag kan alltså ägna mig åt vård-av-barnbarn idag.
I eftermiddag/kväll åker vi till Solna för match och så tidig uppstigning och iväg söderut igen, då pv har sin första lektion vid halv två.
Det blir stressigt, men själv är jag ju ledig såväl torsdag som fredag, så det ska väl gå bra.
Och jag tar bussen från Upplands Väsby (vilket inte är tvärgjort .., för att köpa biljett måste jag först registrera mig och jag tänker på alla turister, detta måste ju vara hur knepigt som helst för dem!) till Rotebro, därefter pendeltåg till Stockholms Central.
På tåget sitter jag och tänker på mannen från Vitryssland, han som också väntade på bussen i Väsby .., och jag frågade vad han arbetade med och var han kom ifrån och mannen, som hade nån slags arbetsväska intill sig (slipdamm över hela väskan ... ), såg bekymrad ut och berättade om den 4-årige sonen som var sjuk och att familjen bor söder om Stockholm och mannen, som visade sig heta
Alexander, arbetar för brinnande livet för att sonen ska få medicin som inte finns i Minsk.
"Men det är dyrt i Sverige .., väldigt dyrt", sa mannen.
Allt det tänkte jag på.
Hur olika våra liv är.
Där sitter jag på ett tåg på väg till ett museum och Alexander från Minsk kämpar för ett drägligt liv.
Att promenera från Centralen till Fotografiska museet är förstås lätt som en plätt för den som har friska knän, men för den som i n t e har det, förvandlas sträckan till ett mindre helvete.
Redan nedanför slottet får jag problem ..., och innan jag når Slussen vill jag bara gråta .., och jag googlar fram en bild på museet för att se hur långt jag har kvar .., jo, där är det, på andra sidan .., och jag går med myr-steg och när jag väl är framme, tar jag mig knappt upp för trappan till entrén.
Underbara bilder sitter inramade på väggarna .., och jag vankar omkring i min vita anorak och känner mig utanför, ty nästan alla andra är helt svartklädda, och än mer påtagligt blir det när jag besöker bistron två trappor upp och äter en chevré/rödbetshistoria, då ser jag nästan enbart svartklädda damer och herrar.
Utsikten över vattnet och Djurgården på andra sidan, är fantastisk, på gränsen till magnifik!
Avskalat.
Enkelt.
Så oerhört raffinerat.
I foajén kan man köpa vykort - åtta kort för hundra kronor - och jag står en stund och grunnar på vilka jag ska välja .., och jag ler när jag tänker på till vem jag kan tänkas skicka respektive kort.
Jag blir varm i hjärtat av den!
På väg tillbaka till tåget blir det överdjävulskt ont i båda knäna och vid Kornhamnstorg slår jag mig ner på en betongsugga och bara pustar ut.
Detta är vad jag ser.
Promenerar vidare i sakta mak.
Centralstationen.
Väntar på ett avgående tåg.
Runt omkring mig sitter andra som väntar och alla fibblar med sina mobiler.
Jag tittar på alla som passerar .., alla som går precis som man ska .., ja, det är som när man är gravid och bara ser andra gravida .., eller när man ska byta bil och då plötsligt bara ser andra bilar av ett visst märke. Nu ser jag bara människor som går med studsande steg.
På tåget på väg hem hamnar jag mitt emot en man från Tyskland; från Köln.
Han är fotbollsdomare i lägre divisioner och nu ska han, tillsammans med andra tyska vänner, titta på matchen Sverige - Tyskland, men allra mest är han intresserad av arenor, ja, han ska åka ut till Väsby och titta på en match på en fotbollsplan som heter Vilunda, bara för att se själva planen ..., och vi pratar om den kommande matchen och när jag kliver av i Rotebro, ger han mig handen och säger att vi kanske ses på Friends Arena och kvinnan som suttit intill honom, hon leeeeer så varmt och allt känns bra.
Halv elva på kvällen kommer pv och harry.
Och nu är det tisdag och matchdag och jag har gjort Emil sällskap till Folktandvården, belägen tvärs över gatan (det mest ombonade väntrum jag någonsin suttit i .., med levande ljus och stillsam musik från Lugna Favoriter ...) och efter en stund kommer en glad Emil ut, ett enda litet hål som inte ens behövdes åtgärdas.
Efteråt.
Emil på väg hem ..., och nu har pv skjutsat honom till skolan.
Emma är sjuk och jag kan alltså ägna mig åt vård-av-barnbarn idag.
I eftermiddag/kväll åker vi till Solna för match och så tidig uppstigning och iväg söderut igen, då pv har sin första lektion vid halv två.
Det blir stressigt, men själv är jag ju ledig såväl torsdag som fredag, så det ska väl gå bra.
måndag 14 oktober 2013
På väg hem ....
Nej, jag upphör aldrig att förundras över det här med hästar.
Hon som är liten och pyttig, hon hanterar 600 kg häst som ingenting.
Själv håller jag mig på behörigt avstånd.
Och underbara lilla Nelly, 9 år, hon springer ut och in i stallet och är inte rädd för nånting
Men allra roligast är det förstås när mattes syster busar med henne.
Nej, jag upphör aldrig att förundras över det här med hästar.
Hon som är liten och pyttig, hon hanterar 600 kg häst som ingenting.
Själv håller jag mig på behörigt avstånd.
Och underbara lilla Nelly, 9 år, hon springer ut och in i stallet och är inte rädd för nånting
Men allra roligast är det förstås när mattes syster busar med henne.
Dagens fönster och i Jönköping blev det fika ...
Först hämtning av häst i Tvååker och därefter raka spåret norröver. Eller mot nordöst.
Vi passerade Borås och jag tänkte på en madame som tycker om rostiga saker ..., och chauffören körde lugnt och försiktigt och hästen stod fint i släpet.
Allt gick bra.
I Södertälje pratade vi om Göran Rosenbergs bok som jag tyckte så mycket om och AP sa att den skulle hon läsa.
Sen färja över till Ekerö och en hästmatte som nästan gick sönder av glädje över att vara hemma med damen i släpen och hästmattens storasyster och jag själv blev hämtade av mågen och så iväg längs nybyggda vägar (byggs det ALLTID i Stockholm??!!) och jag hade aldrig hittat själv; vägar dras hit och dit och det som förra gången var knepigt, visar sig nu vara om möjligt än knepigare (kring Kista och det stora bankhuset).
Och så framme.
Det blev god middag .., massage av Emmas rygg och hennes krånglande lår (som inte tillät deltagande i matcherna på Irland) och så godnatt-godnatt och nu har det varit morgon - och är morgon - och jag har druckit kaffe och suttit på Emils säng och sett när han spelar ett tv-spel där han mest är bandit och kör som en galning och jag säger ..."men det är ju inte klokt, det här kan säkert påverka mer osäkra ungdomar eller dom som är höga på nåt .., ja, att göra just så här ..." och Emil ler lite mjukt och tänker nog att mormor är som hon är .., kanske tänker han som Anders när han var liten och jag sa att "man ska inte sikta på människor!" och han log ännu mera och sa ...., "men mamma, det är ju bara på låtsas, det är en vattenpistol!"
Ungefär så.
Ikväll ansluter pv och harry.
Imorgonkväll blir det fotboll på Friends Arena.
Och detta får också bli Dagens Fönster.
Jag har nämligen fått låna familjens Mac dator och den känns så knepig, så jag har fullt sjå att fixa till ett inlägg.
Först hämtning av häst i Tvååker och därefter raka spåret norröver. Eller mot nordöst.
Vi passerade Borås och jag tänkte på en madame som tycker om rostiga saker ..., och chauffören körde lugnt och försiktigt och hästen stod fint i släpet.
Allt gick bra.
I Södertälje pratade vi om Göran Rosenbergs bok som jag tyckte så mycket om och AP sa att den skulle hon läsa.
Sen färja över till Ekerö och en hästmatte som nästan gick sönder av glädje över att vara hemma med damen i släpen och hästmattens storasyster och jag själv blev hämtade av mågen och så iväg längs nybyggda vägar (byggs det ALLTID i Stockholm??!!) och jag hade aldrig hittat själv; vägar dras hit och dit och det som förra gången var knepigt, visar sig nu vara om möjligt än knepigare (kring Kista och det stora bankhuset).
Det blev god middag .., massage av Emmas rygg och hennes krånglande lår (som inte tillät deltagande i matcherna på Irland) och så godnatt-godnatt och nu har det varit morgon - och är morgon - och jag har druckit kaffe och suttit på Emils säng och sett när han spelar ett tv-spel där han mest är bandit och kör som en galning och jag säger ..."men det är ju inte klokt, det här kan säkert påverka mer osäkra ungdomar eller dom som är höga på nåt .., ja, att göra just så här ..." och Emil ler lite mjukt och tänker nog att mormor är som hon är .., kanske tänker han som Anders när han var liten och jag sa att "man ska inte sikta på människor!" och han log ännu mera och sa ...., "men mamma, det är ju bara på låtsas, det är en vattenpistol!"
Ungefär så.
Ikväll ansluter pv och harry.
Imorgonkväll blir det fotboll på Friends Arena.
Och detta får också bli Dagens Fönster.
Jag har nämligen fått låna familjens Mac dator och den känns så knepig, så jag har fullt sjå att fixa till ett inlägg.
söndag 13 oktober 2013
En helg i bilder ...
Café Mignon i Varberg tillsammans med äldsta dottern och en före detta arbetskamrat till henne.
Ett underbart café där det hela tiden var full fart, även om det inte syns på bilden.
Och där utanför .., stadens torg med handlare av alla de slag .., där säljs färska ägg, potatis, stickade sockar och mössor .., trattkantareller .., grönsaker .., blommor .., ja, precis allting nästan!
Varberg är en alldeles U N D E R B A R stad!
Och kyrkklockeklang i Varberg ...
Och helgen bjuder även på middag tillsammans med Sonja och Gösta.
Det blir lottdragning och räkgryta och "ja, men vi åker inte hem förrän vi har träffat din andra dotter ...", säger herrskapet, så dom blir kvar och just som räkgrytan ställs fram eller lite senare, dyker AP upp.
Hon har under hela dagen varit i Tvååker och har ridit i vild galopp och säger att detta var en av hennes livs bästa dagar, så roligt och spännande var det!
Mycket prat blir det.
Och jag känner mig som den lyckligaste människan på jorden.
Café Mignon i Varberg tillsammans med äldsta dottern och en före detta arbetskamrat till henne.
Ett underbart café där det hela tiden var full fart, även om det inte syns på bilden.
Och där utanför .., stadens torg med handlare av alla de slag .., där säljs färska ägg, potatis, stickade sockar och mössor .., trattkantareller .., grönsaker .., blommor .., ja, precis allting nästan!
Varberg är en alldeles U N D E R B A R stad!
Hemma igen får vi trivsamt besök av Kaija.
Hon var under en tid i livet min svägerska, men så händer det som så ofta händer vid skilsmässor - man tappar bort varandra -.
Kanske är det tjugofem år sedan vi sågs, men nu hämtar vi henne i Stora Skipås och hon är sig precis lik .., glad och slagfärdig och rolig och varm och go!
Jungfru är hon .., storasyster .., säger att livet just nu är på en 9:a (av 10) .., arbetar som koordinator för stafettläkare (dvs placerar ut dem), men skulle, om hon finge börja om från noll, vilja arbeta som barnläkare.
Kaija har delvis finskt påbrå, förstår finska om det gäller livet, men inte mera.
Hon har höger tumme upp.
En av kvällarna.
I soffan sitter två systrar .., den äldre pillar (efter önskemål) på lillasysterns arm.
Nelly har som vanligt ställt in sig hos moster som ofta ger henne små matbitar.
I smyyyyg.
Lördagkväll kommer ett sms från mina barns pappa.
"Fråga pv om han kan tänka sig att vi (dom två, alltså) seglar till Tyskland nästa sommar ...?" skriver han.
En stund senare hittar jag detta på bildskärmen.
Resrutten.
Den eventuella.
Jominsann, pv har kollat.
 |
| Blommor från Kaija. |
Och kyrkklockeklang i Varberg ...
Och helgen bjuder även på middag tillsammans med Sonja och Gösta.
Det blir lottdragning och räkgryta och "ja, men vi åker inte hem förrän vi har träffat din andra dotter ...", säger herrskapet, så dom blir kvar och just som räkgrytan ställs fram eller lite senare, dyker AP upp.
Hon har under hela dagen varit i Tvååker och har ridit i vild galopp och säger att detta var en av hennes livs bästa dagar, så roligt och spännande var det!
Mycket prat blir det.
Och jag känner mig som den lyckligaste människan på jorden.
Dragningen ....
..., med bokstäver.
Förstapriset - Margareta Strömstedts senaste bok - gick till hennes namne, Margareta Lundgren i Huddinge.
Andrapriset -dvd-filmen -, går till Eva i Tyresö och jag tror att ni kommer att tycka om den Eva.
Dessutom vill jag här och nu gratulera Eva som igår fyllde sjuttio år. Hurra, hurra, hurra, hurra!!
Tröstpriset - valfri påse med chili - skänkt av Lilla B (Birgitta Palm Andersson i Västmanland), går till södra Frankrike och du får ta dig en titt på bilden Monet och fundera vilken påse du vill ha.
Stoooort grattis till er alla tre!
..., med bokstäver.
Förstapriset - Margareta Strömstedts senaste bok - gick till hennes namne, Margareta Lundgren i Huddinge.
Andrapriset -dvd-filmen -, går till Eva i Tyresö och jag tror att ni kommer att tycka om den Eva.
Dessutom vill jag här och nu gratulera Eva som igår fyllde sjuttio år. Hurra, hurra, hurra, hurra!!
Tröstpriset - valfri påse med chili - skänkt av Lilla B (Birgitta Palm Andersson i Västmanland), går till södra Frankrike och du får ta dig en titt på bilden Monet och fundera vilken påse du vill ha.
Stoooort grattis till er alla tre!
lördag 12 oktober 2013
Dragning vid 18.00 - tiden ...
Bara så ni vet.
Och följande blev det som tävlar om Margareta Strömstedts senaste skapelse, samt dvd-filmen med Colin Firth:
Elva stycken är ni:
Bara så ni vet.
 |
| Och ett tröstpris i form av chili från Birgitta i Västmanland (Lilla B). |
Och följande blev det som tävlar om Margareta Strömstedts senaste skapelse, samt dvd-filmen med Colin Firth:
Elva stycken är ni:
- Eva på Frösön
- Eva i Tyresö
- Margaretha i Huddinge
- Kerstin i Skåne
- Rexxie i Västerås
- Ulrika i Västmanland
- Ann i Göteborg
- Anne i Mantorp
- Turtlan i Karlstad
- ellem i Skellefteå
- Monet i Frankrike
- Annika i Kävlinge
Med posten ....
Under veckan som gått har postlådan närmast svämmat över av bidrag till lotteriet!
Först kom en livräddare i form av en ficklampa, plus ett häfte frimärken till porto - avsändare var en rar madame i Karlstad - just det, Turtlan!
Igår uppenbarade sig två underbart vackra julkort som jag beställt från Eva på Frösön, men också andra kort som följde med på köpet - till lotteriet -, plus några ljuvliga pärlarmband inköpta i Skottland ...., allt ska lottas ut!
Men det räckte inte .., från Göteborrrrg kom ett paket te "Gör-gött" och då är det förstås Ann som varit i farten!
Och vad tror ni brevbäraren ska tänka?
Det är "Lotteriansvarig" och "Marknadschef" som står före mitt namn .., och han vet ju att jag arbetar på Hemköp ,-)
Stooooort tack till er alla!
Det här lotteriet kan vi nog sikta in oss på att det räcker och blir över minst ett par månader till!
Nu ska äldsta dottern och jag själv susa iväg till Varberg!
(Ps. Tack för alla bidrag till "hur jag har det med ordningen". Så snart jag får tid ska jag lägga in era bidrag! )
Under veckan som gått har postlådan närmast svämmat över av bidrag till lotteriet!
Först kom en livräddare i form av en ficklampa, plus ett häfte frimärken till porto - avsändare var en rar madame i Karlstad - just det, Turtlan!
Igår uppenbarade sig två underbart vackra julkort som jag beställt från Eva på Frösön, men också andra kort som följde med på köpet - till lotteriet -, plus några ljuvliga pärlarmband inköpta i Skottland ...., allt ska lottas ut!
Men det räckte inte .., från Göteborrrrg kom ett paket te "Gör-gött" och då är det förstås Ann som varit i farten!
Och vad tror ni brevbäraren ska tänka?
Det är "Lotteriansvarig" och "Marknadschef" som står före mitt namn .., och han vet ju att jag arbetar på Hemköp ,-)
Stooooort tack till er alla!
Det här lotteriet kan vi nog sikta in oss på att det räcker och blir över minst ett par månader till!
Nu ska äldsta dottern och jag själv susa iväg till Varberg!
(Ps. Tack för alla bidrag till "hur jag har det med ordningen". Så snart jag får tid ska jag lägga in era bidrag! )
fredag 11 oktober 2013
Snart är det klart ...
Ibland får jag sms från en av döttrarna (oftast den yngre damen) som skriver att hon märker att vissa gener från mödernet har givit sig tillkänna.
Jodå, jag kan se dem jag också.
Men sen finns det andra gener som definitivt inte har gått i arv.
Hålla-ordning-generna, till exempel.
Hos äldsta dottern råder minutiös ordning och man hinner knappt stiga upp från soffan, så är hon där och rättar till kuddarna. Det övergår mitt förstånd vem som står bakom dessa anlag, ja, kanske är det barnens farmor?
Hos farmor Eva hade till och med fjärrkontrollen en egen liten virkad duk.
 |
| Inför döttrarnas visit ... |
Ibland får jag sms från en av döttrarna (oftast den yngre damen) som skriver att hon märker att vissa gener från mödernet har givit sig tillkänna.
Jodå, jag kan se dem jag också.
Men sen finns det andra gener som definitivt inte har gått i arv.
Hålla-ordning-generna, till exempel.
Hos äldsta dottern råder minutiös ordning och man hinner knappt stiga upp från soffan, så är hon där och rättar till kuddarna. Det övergår mitt förstånd vem som står bakom dessa anlag, ja, kanske är det barnens farmor?
Hos farmor Eva hade till och med fjärrkontrollen en egen liten virkad duk.
 |
| Hos farmor. |
Och var sak på sin plats.
Absolut.
Frånsett mina storasystrar som också tillhör De Ordningsammas Skara, så är det tämligen illa ställt med mig själv och jag kan säga att herr pensionatsvärden inte är ett uns bättre.
Visserligen har han (läs: hade han, innan jag dök upp) exemplarisk ordning på sina LP-skivor (för att inte tala om dvd-skivorna), men även detta har nu sakta förfallit.
Min egen mamma städade för jämnan; hon var hysterisk när det gällde att vaska golven och såpvattnet flöt omkring likt Atlanten på våra golv, ja, när hon var i farten! Men särskilt mycket ordning, nja, det hade hon inte.
Själv är jag expert på högar.
Jag bygger små eller större högar bestående av dagstidningar, inköpslistor, lottsedlar, gamla brev, ja, där finns i princip allting! När jag städar, flyttar jag runt dom där högarna.
Det händer att jag gömmer dem i garderoben.
Men allt rår man ju inte för.
Det kanske är genetiskt betingat?
Ja, titta själv .., så här såg det ut hos min underbara moster Gunvor!
Faktiskt tror jag att hon också var en hög-expert.
 |
| Men här hade jag tydligen slagit på stort ... |
Och ni själva då?
Hur har ni det?
Ps. Men nu är jag snart klar med röjandet och pajen är i ugnen och blommorna på plats, lakan och örngott nystrukna .., golvet dammsugat .., nu återstår bara för pv att göra resten när han kommer hem ,-) Ds.
Sprickor i fasaden ....
Hos tandhygienisten:
Hon - pekar lite på min högra kind : "Hmmm, vad har du här .., en talgkörtel?"
Jag: "Ja, kanske det .., jag har inte tänkt på det så noga".
Hon: "Men den tar jag hand om .., vänta ska jag klämma ut den ....".
Och så klämde hon.
Och klämde.
Nån slags peeling hos Folktandvården, tänkte jag.
Hos tandhygienisten:
Hon - pekar lite på min högra kind : "Hmmm, vad har du här .., en talgkörtel?"
Jag: "Ja, kanske det .., jag har inte tänkt på det så noga".
Hon: "Men den tar jag hand om .., vänta ska jag klämma ut den ....".
Och så klämde hon.
Och klämde.
Nån slags peeling hos Folktandvården, tänkte jag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)