måndag 6 januari 2014
Måndag ....
Ännu ingen kyla, även om händerna blev stelfrusna när jag gick där med kameran.
Rhododendronbuskarna är säkerligen tre meter höga .., döljer bäcken, men man hör porlandet.
Och grinden ut mot havet till .., bäcken till höger om träden.
I det gula huset rättas matteprov (i sista minuten) och någon annan ska arbeta från två till sju.
En tredje ligger ihopkurad på parkettgolvet, just nedanför kaminen .., och en fjärde sover gott på soffan.
Ännu ingen kyla, även om händerna blev stelfrusna när jag gick där med kameran.
Rhododendronbuskarna är säkerligen tre meter höga .., döljer bäcken, men man hör porlandet.
Eckes gamla räfsa.
Rostig och skruttig, men vacker.
Och flaggstången.
Väcker minnen från min egen barndom.
Pappa med flaggan av tyg .., på halv stång en enda gång.
Och flagglinans smattrande mot virket.
I det gula huset rättas matteprov (i sista minuten) och någon annan ska arbeta från två till sju.
En tredje ligger ihopkurad på parkettgolvet, just nedanför kaminen .., och en fjärde sover gott på soffan.
Den där listan ...
Nr 4. Kolla, här är en bild från mitt vardagsrum!
En totalt oretuscherad bild av verkligheten i ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.
Här och Nu.
Bilden togs kl. 10:25.
(Morgondagens ämne är det bästa snackset).
Nr 4. Kolla, här är en bild från mitt vardagsrum!
En totalt oretuscherad bild av verkligheten i ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.
Här och Nu.
Bilden togs kl. 10:25.
(Morgondagens ämne är det bästa snackset).
söndag 5 januari 2014
Uteliv ...
 |
| Bolltistel vid vandrarhemmet i Steninge, fast i somras. |
Trettondagsafton blir vi bjudna till min arbetskamrat Lena i Steninge.
Huset hon bor i (mitt emot havet, mitt emot bonden Stig som vi köpte ensillaget av) är byggt av hennes morfar och mormor (t.om. drivved användes till huset) och där har Lena bott i hela sitt liv.
Ååå, vilket kalas!
Vi bjuds på bröd med smält getost/honung/pinjenötter och en liten röra på färska fikon/äpplen/rödlök .., därefter en gudomlig rengryta med pressad potatis .., och till dessert en hemgjord pannacotta med björnbär, hallon och .., kanske slånbär eller tranbär?
Och efter middagen sitter vi i vardagsrummet där det brinner en eld i kakelugnen .., vi tittar på hockey .., pratar om Steninge förr och nu .., om jobbet .., om pensionen .., ja, om allt möjligt.
Mellan varven hoppar hennes hund Shejken upp i mitt knä och blir ompysslad.
En alldeles underbar kväll blir det och nu är vi hemma och tittar på hockeyförlängningen ,allt medan harry nästan nosar sig fördärvad på matte .., vad är nu detta ...!!, har hon varit otrogen?
Det är nog vad han tänker.
Emmas vänstra hand ...
På fotbollsturnering i Tyresö (där Emil spelade, nu är han skadad ... ) sitter Emma intill sin moster.
Det är då mostern fångar handen.
Emma Elisabet - Vädur, storasyster och åtminstone i julas sade hon att hon befann sig ungefär på 9 .., ja, på den där skalan hur man trivs med tillvaron -.
På fotbollsturnering i Tyresö (där Emil spelade, nu är han skadad ... ) sitter Emma intill sin moster.
Det är då mostern fångar handen.
Emma Elisabet - Vädur, storasyster och åtminstone i julas sade hon att hon befann sig ungefär på 9 .., ja, på den där skalan hur man trivs med tillvaron -.
Vinnarna ....
Grattis till Agnetha i Skellefteå och Lotha utanför Bjästa - ni vann nämligen var sitt fint litet anteckningsblock - vilka susat iväg med posten ända från Porto i Portugal!
Underbart fina är dom!
Och tack Anna (annannan) som stod för vinsten!
Grattis också till Ulrika som vann det lilla pippe-änglaspelet, ja, nåt änglaspel är det ju inte, men då kanske ni förstår vad jag menar.
Det var Harry som stod för den vinsten.
Han hälsar så mycket Ulrika.
Vinsterna är redan paketerade och går iväg med posten i morgon.
Underbart fina är dom!
Och tack Anna (annannan) som stod för vinsten!
Grattis också till Ulrika som vann det lilla pippe-änglaspelet, ja, nåt änglaspel är det ju inte, men då kanske ni förstår vad jag menar.
Det var Harry som stod för den vinsten.
Han hälsar så mycket Ulrika.
Vinsterna är redan paketerade och går iväg med posten i morgon.
Femte januari ...
Nedanför fröautomaten gror det för fullt.
Och i den lilla plätten med vad-det-nu-är .., där sprätter pilfinkarna omkring och tror väl att det är sommar, eller i alla fall vår.
Men nästa helg lär vintern komma, säger pv.
Han tillhör nämligen dem som studerar SMHI:s prognoser mer än en gång per dag.
Nedanför fröautomaten gror det för fullt.
Och i den lilla plätten med vad-det-nu-är .., där sprätter pilfinkarna omkring och tror väl att det är sommar, eller i alla fall vår.
Men nästa helg lär vintern komma, säger pv.
Han tillhör nämligen dem som studerar SMHI:s prognoser mer än en gång per dag.
På natten ...
... efter att pv kollat mitt blodtryck som nu sjunkit rejält (och jag mår bra!) ligger jag under täcket och lyssnar till Nattönskningen med Rickard Herrey.
För mig är han den ultimate radioprataren under mörka timmar!
Lugn och stillsam röst .., låter alltid vänlig och väljer - bland önskningarna - musik som inte är det minsta förutsägbar. Vilken skillnad det blir när helt vanliga människor får välja musik, sååå långt ifrån dom vanliga producenternas listor!
Harry är orolig.
Han gnyr lite (är det den halva semlan han fick smaka ...?) och lägger sig slutligen nära, nära, ja, såväl matte som husse och jag klappar honom på huvudet och pillar lite med hans lena öron.
Sen kommer sömnen.
... efter att pv kollat mitt blodtryck som nu sjunkit rejält (och jag mår bra!) ligger jag under täcket och lyssnar till Nattönskningen med Rickard Herrey.
För mig är han den ultimate radioprataren under mörka timmar!
Lugn och stillsam röst .., låter alltid vänlig och väljer - bland önskningarna - musik som inte är det minsta förutsägbar. Vilken skillnad det blir när helt vanliga människor får välja musik, sååå långt ifrån dom vanliga producenternas listor!
Harry är orolig.
Han gnyr lite (är det den halva semlan han fick smaka ...?) och lägger sig slutligen nära, nära, ja, såväl matte som husse och jag klappar honom på huvudet och pillar lite med hans lena öron.
Sen kommer sömnen.
lördag 4 januari 2014
När man är för kaxig ...
Man ska nog akta sig för att vara alltför stursk, ja, när man har besök av två Jehovas Vittnen.
Idag stod vi på bron och diskuterade länge och jag förklarade att det eviga livet inte är nånting jag direkt trånar efter, jag är nog helt enkelt för lat.
Senare på dagen drabbades jag av nånting som först fick mig att tänka på hjärtinfarkt, men som mest av allt påminner om när man har satt nånting i halsen, typ en golfboll i matstrupen.Det var ohyggligt obehagligt och pv kollade mitt blodtryck som hade stigit (och fortsatte att stiga), men hjärtat slog i takt och så fint, så fint ... ( om än fort, som alltid) och jag förbjöd honom att ringa sjukvårdsupplysningen och tänkte att det nog vara alla nötter jag ätit som nu gjorde sig påminda.
Efter ett tag lämnade jag soffan Ektorp, gick med möda uppför trappan och kröp ner under täcket, med klänning och allt.
Sov rakt av i tre timmar.
Vaknade.
Höll på att ramla baklänges när jag såg att klockan nästan var tio!
Kände hunger.
Gick nerför trappan, tog mig en tallrik nykokt risgrynsgröt med kanel och socker ..., upptäckte att jag nog mådde bra .., och tänkte att det där med evigt liv nog ändå inte är så himla dumt.
Halleluja!
Man ska nog akta sig för att vara alltför stursk, ja, när man har besök av två Jehovas Vittnen.
Idag stod vi på bron och diskuterade länge och jag förklarade att det eviga livet inte är nånting jag direkt trånar efter, jag är nog helt enkelt för lat.
 |
| Efteråt fångade jag deras vänsterhänder. En är endabarn, den andre lillebror. |
Senare på dagen drabbades jag av nånting som först fick mig att tänka på hjärtinfarkt, men som mest av allt påminner om när man har satt nånting i halsen, typ en golfboll i matstrupen.Det var ohyggligt obehagligt och pv kollade mitt blodtryck som hade stigit (och fortsatte att stiga), men hjärtat slog i takt och så fint, så fint ... ( om än fort, som alltid) och jag förbjöd honom att ringa sjukvårdsupplysningen och tänkte att det nog vara alla nötter jag ätit som nu gjorde sig påminda.
Efter ett tag lämnade jag soffan Ektorp, gick med möda uppför trappan och kröp ner under täcket, med klänning och allt.
Sov rakt av i tre timmar.
Vaknade.
Höll på att ramla baklänges när jag såg att klockan nästan var tio!
Kände hunger.
Gick nerför trappan, tog mig en tallrik nykokt risgrynsgröt med kanel och socker ..., upptäckte att jag nog mådde bra .., och tänkte att det där med evigt liv nog ändå inte är så himla dumt.
Halleluja!
Snart är det dragning ....
Och här är all glädjen som ni så generöst (och efter viss påtryckning ,-) delade med er av!
Det var Annika i Kävlinge som, tillsammans med sina käraste varit till Köpenhamn och tittat på Frida-Kalho-utställningen.
Ulrika i ...., ja, nu vet jag knappt i vilket landskap hon bor längre, hade lussat på jobbet, gladdes över julmarknaden ..., och eftersom hon nu flyttat in i eget boende igen, så antar jag att det hamnar längst upp på listan! Lycka till Ulrika!
Min kusin Barbro hade åkt till fjälls och kände outsäglig glädje över att få tillbringa nästan två veckor i fjällstugan (den på nedersta raden i mitten). Lycka!
Eva i Tyresö (som snavade i skogen och fördärvade sitt knä i höstas) har äntligen opererats och nu kan hon sträääcka ut benet och kan börja träna igen!
Kattis i Hidinge gladdes åt ljuvliga (mitt ord) pyjamasdagar och ledighet och tid att vara tillsammans och goda middagar inte minst.
Eva på Frösön hade haft äldsta dottern Elin hemma och det hade blivit många spelkvällar, goda middagar och skogspromenader - allt som gladde den målande Eva -.
Lotha i Ångermanland, hon hade susat iväg till södra Lappland och tillbringat dagarna med skoteråkande från Dikanäs till Klitvallen.
I Göteborg hade den storartade Ann mest varit sjuk, men tänk då sådan tur .., att ha en familj som ställer upp och pysslar om! Glädje!
Turtlan i Karlstad hade i julklapp fått en hänglås av sin älskade M, han med båten.
Nu visade detta sig inte vara ett lås till något förråd, nej, det är deras kärlek som ska "låsas fast" på någon bro någonstans och detta gladde sannerligen Turtlan.
I Frankrike hade Monet och hennes man firat nyår tillsammans med glada fransmän, ja, i den där vingården som M har berättat om och visat bilder från, ja, det gladde hennes hjärta!
Själv kände jag glädje över julen som blev stillsam och härlig på alla sätt och vis.
Middagen här i Stensjö med min syster och hennes familj och Anders och Hilda och Patrik och Mymmel .., å, vilken glädje .., och den där middagen på Ljungstigen hos min dotters svärföräldrar och med småkillarna som var Hemliga Agenter och goa som gull!
Men allra, allra gladast var nog ändå Agnetha i Skellefteå.
Hennes Jonny hade nämligen - efter månader av strålning och annat elände - fått besked att den cancer i struphuvudet som hade upptäckts hos honom, nu var borta!
Han blev friskförklarad just till jul och när Agnetha kom hem från arbetet, såg hon sin man sitta vid köksbordet och med tårarna strömmande nerför kinden!
Glädje-tacksamhetstårar!
Jag säger det igen: t a c k till er alla!
Och här är all glädjen som ni så generöst (och efter viss påtryckning ,-) delade med er av!
Det var Annika i Kävlinge som, tillsammans med sina käraste varit till Köpenhamn och tittat på Frida-Kalho-utställningen.
Ulrika i ...., ja, nu vet jag knappt i vilket landskap hon bor längre, hade lussat på jobbet, gladdes över julmarknaden ..., och eftersom hon nu flyttat in i eget boende igen, så antar jag att det hamnar längst upp på listan! Lycka till Ulrika!
Min kusin Barbro hade åkt till fjälls och kände outsäglig glädje över att få tillbringa nästan två veckor i fjällstugan (den på nedersta raden i mitten). Lycka!
Eva i Tyresö (som snavade i skogen och fördärvade sitt knä i höstas) har äntligen opererats och nu kan hon sträääcka ut benet och kan börja träna igen!
Kattis i Hidinge gladdes åt ljuvliga (mitt ord) pyjamasdagar och ledighet och tid att vara tillsammans och goda middagar inte minst.
Eva på Frösön hade haft äldsta dottern Elin hemma och det hade blivit många spelkvällar, goda middagar och skogspromenader - allt som gladde den målande Eva -.
Lotha i Ångermanland, hon hade susat iväg till södra Lappland och tillbringat dagarna med skoteråkande från Dikanäs till Klitvallen.
I Göteborg hade den storartade Ann mest varit sjuk, men tänk då sådan tur .., att ha en familj som ställer upp och pysslar om! Glädje!
Turtlan i Karlstad hade i julklapp fått en hänglås av sin älskade M, han med båten.
Nu visade detta sig inte vara ett lås till något förråd, nej, det är deras kärlek som ska "låsas fast" på någon bro någonstans och detta gladde sannerligen Turtlan.
I Frankrike hade Monet och hennes man firat nyår tillsammans med glada fransmän, ja, i den där vingården som M har berättat om och visat bilder från, ja, det gladde hennes hjärta!
Själv kände jag glädje över julen som blev stillsam och härlig på alla sätt och vis.
Middagen här i Stensjö med min syster och hennes familj och Anders och Hilda och Patrik och Mymmel .., å, vilken glädje .., och den där middagen på Ljungstigen hos min dotters svärföräldrar och med småkillarna som var Hemliga Agenter och goa som gull!
Men allra, allra gladast var nog ändå Agnetha i Skellefteå.
Hennes Jonny hade nämligen - efter månader av strålning och annat elände - fått besked att den cancer i struphuvudet som hade upptäckts hos honom, nu var borta!
Han blev friskförklarad just till jul och när Agnetha kom hem från arbetet, såg hon sin man sitta vid köksbordet och med tårarna strömmande nerför kinden!
Glädje-tacksamhetstårar!
Jag säger det igen: t a c k till er alla!
Den där listan ....
2. Om jag blev tvungen (under pistolhot) att tatuera in ett citat från en låttext i svanken.
Ja, det kan jag säga på en gång, att det finns inte ens i yttersta tanken.
Och eftersom jag är så urdålig på texter, det är väl nån enstaka psalm som sitter kvar (har man haft Hedvig Näslund som lärare i lågstadiet, då kan man sånt ...), men att tatuera in Jesus för världen eller Morgon mellan fjällen, se hur sol går upp, just ovanför stjärten .., nja.
Jag vägrar helt enkelt.
2. Om jag blev tvungen (under pistolhot) att tatuera in ett citat från en låttext i svanken.
Ja, det kan jag säga på en gång, att det finns inte ens i yttersta tanken.
Och eftersom jag är så urdålig på texter, det är väl nån enstaka psalm som sitter kvar (har man haft Hedvig Näslund som lärare i lågstadiet, då kan man sånt ...), men att tatuera in Jesus för världen eller Morgon mellan fjällen, se hur sol går upp, just ovanför stjärten .., nja.
Jag vägrar helt enkelt.
Det bästa för Barbro - mellansystern - ...
Det bästa för oss är att vi fått vara i fjällstugan i nästan två veckor för att fira jul och nyår.
Nu är vi hemma, men jag är oerhört tacksam att vi har vår stuga i fjällen som vi båda tycker så mycket om.
Kram från kusinen
Det bästa för oss är att vi fått vara i fjällstugan i nästan två veckor för att fira jul och nyår.
Nu är vi hemma, men jag är oerhört tacksam att vi har vår stuga i fjällen som vi båda tycker så mycket om.
Kram från kusinen
fredag 3 januari 2014
Det bästa för Ann i Göteborg ...
Det är inte lätt att välja men jag tror att något av det bästa i veckorna som gått är att familjen.
Ann
Det är inte lätt att välja men jag tror att något av det bästa i veckorna som gått är att familjen.
Trots att jag varit sjuk hela jul-och nyårshelgen, så har de varit så
gulliga alla, både mannen och sönerna, och gjort så att julen och nyårshelgen
blev så bra och hjärtliga och roliga!
Tack familjen!
kramAnn
Det bästa för Kattis ....
Det bästa i veckan, det har varit att njuta av semester, lov och ledighet, lata pyjamasdagar, tillsammans med min lilla familj, några finfina gäster, hemma, i svängen av världen där som vi bor.
//Kattis
Det bästa i veckan, det har varit att njuta av semester, lov och ledighet, lata pyjamasdagar, tillsammans med min lilla familj, några finfina gäster, hemma, i svängen av världen där som vi bor.
//Kattis
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)