Den där dokumentären ...
Så här ser hon ut, kvinnan som gjorde filmen "Franska för nybörjare" som jag såg på igårkväll och som var så otroligt intressant! En dokumentär om invandrarbarn i Frankrike och deras kämpande för att lära sig franska.
Men också en film om hur knepig tillvaron kan bli .., och hur utlämnade barn är till oss vuxna och vad vi hittar på.
"Dox. Dokumentär från 2014. Under ett år följer vi en grupp elever i
åldrarna 11 till 15 år, som nyligen anlänt till Frankrike. I klassen för
nykomlingar möts barn från många olika länder - Irland, Serbien,
Brasilien, Tunisien, Kina och Senegal - och de har kommit av olika skäl.
Filmaren Julie Bertuccelli skildrar samtal, konflikter och glädjeämnen
hos en skara tonåringar som alla bär på en önskan om att förändra sina
liv."
Filmskaperskan heter alltså Julie Mathilde Charlotte Claire Bertuccelli och om nio dagar fyller hon 48 år. Det var minsann inte dåligt att ha fått hela fyra namn!
Här finns länk till filmen, ja, jag lägger in den ännu en gång.
tisdag 3 februari 2015
Det bästa för Ann i Göteborg ...
Ann
Det är ju bara tisdag än så länge, men allra bäst hittills var träffen igår
som jag hade med en otroligt driftig och kreativ kvinna.
Vi har ungefär samma inställning till livet och företagande och nu har vi
planer på att samarbeta och befrukta varandra.
Det är också hon som gjort hatten, som låg på en hylla och bara ropade på
mig!
Vilken inspiration hon är och det var precis vad jag behövde nu när jag är
så dränerad på energi!
Kram
Ann
Nattligt besök ...
Hur alldeles oerhört förvånad blir man inte, när man - efter den där underbara franska dokumentären - ska släcka fönsterlampan och då upptäcker nånting ovanligt under den lilla eken!
En g r ä v l i n g som kalasar på solrosfrön!
Svårt att fånga på bild, jag blev så till mig så jag kunde inte ens ställa om till blixt, men frågan är om det hade blivit bättre .., kanske bara en reflex i fönstret?
Hur alldeles oerhört förvånad blir man inte, när man - efter den där underbara franska dokumentären - ska släcka fönsterlampan och då upptäcker nånting ovanligt under den lilla eken!
En g r ä v l i n g som kalasar på solrosfrön!
Svårt att fånga på bild, jag blev så till mig så jag kunde inte ens ställa om till blixt, men frågan är om det hade blivit bättre .., kanske bara en reflex i fönstret?
Dagens fönster ...
Natten mot idag har det trillat ner en hel del snö här. Började dagen idag söndag med att gå runt och titta ut från fönstren.
Nya vyer och intryck så här första vintern här.
Här i vårt avlånga fönster står några djur och annat som kom med hem från Sydafrikaresan 2009.
De vill väl ha lite avstånd vandra på tänker jag.
Ett avlångt fönster blir bra då.
Hälsningar från Turtlan.
Natten mot idag har det trillat ner en hel del snö här. Började dagen idag söndag med att gå runt och titta ut från fönstren.
Nya vyer och intryck så här första vintern här.
Här i vårt avlånga fönster står några djur och annat som kom med hem från Sydafrikaresan 2009.
De vill väl ha lite avstånd vandra på tänker jag.
Ett avlångt fönster blir bra då.
Hälsningar från Turtlan.
måndag 2 februari 2015
Till slut stod dom och bultade på dörren ....
En av töserna på jobbet har - tillsammans med sin väninna - firat sin födelsedag i Malmö.
Utekväll och hur trevligt som helst och sen, ganska sent på natten, hem till hotellet för att sova.
I hissen, just innan dörrarna stängs, springer ett sällskap unga män in och dom unga männen tänker sig att umgås med töserna från Halland, som inte alls vill samma sak. Inte det minsta hjälper det att flickorna protesterar, männen - som är i grupp - åker upp och ner i hissen med sina tilltänkta damer ..., följer dem till rumsdörren - kommer springande från två håll för att hinna före - och till sist får flickorna - som vid det laget är ordentligt uppskrämda -, hjälp av portieren.
Senare, väl inlåsta på hotellrummet, ser töserna i den där gluggen där man kan kika ut, hur en av männen står och glor rakt in mot dem. Länge.
Jag kände hur blodet rusade inom mig när allt det här berättades och jag tänkte att det är då märkvärdigt att unga töser inte ska kunna gå säkra ens i ett hotell, utan att pilska och påtända unga män ska trakassera dem!
Ibland säger pv saker som ..."det måste ha blivit nåt fel när det gäller män och hur somliga av oss är ... och beter oss".
Precis så tänker jag.
En av töserna på jobbet har - tillsammans med sin väninna - firat sin födelsedag i Malmö.
Utekväll och hur trevligt som helst och sen, ganska sent på natten, hem till hotellet för att sova.
I hissen, just innan dörrarna stängs, springer ett sällskap unga män in och dom unga männen tänker sig att umgås med töserna från Halland, som inte alls vill samma sak. Inte det minsta hjälper det att flickorna protesterar, männen - som är i grupp - åker upp och ner i hissen med sina tilltänkta damer ..., följer dem till rumsdörren - kommer springande från två håll för att hinna före - och till sist får flickorna - som vid det laget är ordentligt uppskrämda -, hjälp av portieren.
Senare, väl inlåsta på hotellrummet, ser töserna i den där gluggen där man kan kika ut, hur en av männen står och glor rakt in mot dem. Länge.
Jag kände hur blodet rusade inom mig när allt det här berättades och jag tänkte att det är då märkvärdigt att unga töser inte ska kunna gå säkra ens i ett hotell, utan att pilska och påtända unga män ska trakassera dem!
Ibland säger pv saker som ..."det måste ha blivit nåt fel när det gäller män och hur somliga av oss är ... och beter oss".
Precis så tänker jag.
Ikväll ....
... råkade jag, mer som av en händelse, fastna framför en dokumentär från Frankrike,.
Det hela handlade om invandrarungdomar från världens alla hörn och kanter som alla råkat hamna i Paris och alla har dom sin bakgrund med sig, ja, i den där ryggsäcken som heter livet och som vi bär med oss.
Vilket program!
Vilka ungdomar!
Vilken lärarinna!
Vilka livsöden!
Vilka drömmar!
Alldeles inutivarm, lycklig, lite sorgsen ..., och väldigt mycker rörd är jag när eftertexterna rullar.
Mer om programmet kan man läsa här.
Och en recension finns här.
... råkade jag, mer som av en händelse, fastna framför en dokumentär från Frankrike,.
Det hela handlade om invandrarungdomar från världens alla hörn och kanter som alla råkat hamna i Paris och alla har dom sin bakgrund med sig, ja, i den där ryggsäcken som heter livet och som vi bär med oss.
Vilket program!
Vilka ungdomar!
Vilken lärarinna!
Vilka livsöden!
Vilka drömmar!
Alldeles inutivarm, lycklig, lite sorgsen ..., och väldigt mycker rörd är jag när eftertexterna rullar.
Mer om programmet kan man läsa här.
Och en recension finns här.
Februari ...
Rårakor (riven potatis, palsternacka och morötter) till lunch-middag.
Lingonsylt och mjölk.
Inte lättmjölk.
Inte mellan heller.
Och så bacon.
Lycka.
I alla fall vardagsglädje.
Som accompanjemang lyssnar jag till detta.
Och gläds åt tulpanerna.
Rårakor (riven potatis, palsternacka och morötter) till lunch-middag.
Lingonsylt och mjölk.
Inte lättmjölk.
Inte mellan heller.
Och så bacon.
Lycka.
I alla fall vardagsglädje.
Som accompanjemang lyssnar jag till detta.
Och gläds åt tulpanerna.
Kvart i elva ...
Det här med att ha hund - en eller flera - är det bästa som finns ..., man är verkligen tvungen att ta sig ut, vare sig man har lust eller inte.
Idag är det kallgrader .., inte många .., och det är skönt.
Solen är uppe och ljuset blir så där januariblått, även om vi nu har svingat oss över till ny månad.
Inga hästar syns i hagen .., däremot ett antal kajor på lagårdstaket.
Lagården, som numera är ett fint stall.
Nelly får gå lös .., hon lullar på bakom oss mest hela tiden och här är minimalt med trafik, endast tre fastboende och sikten är flera hundra meter.
Men harry, han får allt hålla sig till kopplet. Vi passerar husen på vår högra sida .., till vänster om oss är förstås hästhagarna - flera stycken -. Havet rakt fram.
Den första delen av backen är brant och stigen smal och slingrig, med stora stenar här och där.
Det gäller att hålla sig på benen och jag ropar ideligen till harry att inte draaaaa i kopplet, så där så jag inte faller raklång som för en tid sedan.
Nelly .., hon är nu före oss .., för nu vet hon att vi är på hemväg och nu är det platt och fint.
Där harry pinkar, där pinkar Nelly ..... och stannar jag för att ta en bild, gör hon ofta som sigge, kommer mot mig ,-)
Sist av allt in i hästhagen igen .., över den lilla "bron" där det är vansinnigt halt och där tydligen ett rådjur passerat ..., och vi tar inte vägen hem, utan går längs bäcken .., det är snårigt och lite bökigt .., det porlar från vattnet som snart når havet .., och där är stooora buskage med rhododendron!
Sist av allt öppnar jag den rangliga grinden in mot Eckes tomt och där finns hjulspår från i helgen .., ja, just det .,. pv berättade att Ecke och Britt varit på litet besök i sommarhuset.
En fönsterbild hinns med också.
Sen blir det hämtning av morgontidningen och nu .., flera timmar i frihet innan det är dags för arbete från tre till åtta.
Den här veckan är den bästa.
Tre lediga dagar på raken .., sen väntar rallyt igen.
Det här med att ha hund - en eller flera - är det bästa som finns ..., man är verkligen tvungen att ta sig ut, vare sig man har lust eller inte.
Idag är det kallgrader .., inte många .., och det är skönt.
Solen är uppe och ljuset blir så där januariblått, även om vi nu har svingat oss över till ny månad.
Inga hästar syns i hagen .., däremot ett antal kajor på lagårdstaket.
Lagården, som numera är ett fint stall.
Nelly får gå lös .., hon lullar på bakom oss mest hela tiden och här är minimalt med trafik, endast tre fastboende och sikten är flera hundra meter.
Men harry, han får allt hålla sig till kopplet. Vi passerar husen på vår högra sida .., till vänster om oss är förstås hästhagarna - flera stycken -. Havet rakt fram.
Den första delen av backen är brant och stigen smal och slingrig, med stora stenar här och där.
Det gäller att hålla sig på benen och jag ropar ideligen till harry att inte draaaaa i kopplet, så där så jag inte faller raklång som för en tid sedan.
Nelly .., hon är nu före oss .., för nu vet hon att vi är på hemväg och nu är det platt och fint.
Där harry pinkar, där pinkar Nelly ..... och stannar jag för att ta en bild, gör hon ofta som sigge, kommer mot mig ,-)
Sist av allt in i hästhagen igen .., över den lilla "bron" där det är vansinnigt halt och där tydligen ett rådjur passerat ..., och vi tar inte vägen hem, utan går längs bäcken .., det är snårigt och lite bökigt .., det porlar från vattnet som snart når havet .., och där är stooora buskage med rhododendron!
En fönsterbild hinns med också.
Sen blir det hämtning av morgontidningen och nu .., flera timmar i frihet innan det är dags för arbete från tre till åtta.
Den här veckan är den bästa.
Tre lediga dagar på raken .., sen väntar rallyt igen.
söndag 1 februari 2015
Det bästa för mig själv ...
Jo, det är nog dagens middag.
Mina barns pappa har en kusin som är renägare; jag tror att han bor och arbetar i Härjedalen .., och av honom köpte vi ett antal kilo med renskav och det ska jag säga .., att stekt renskav tillsammans med uppfrästa kantareller .., hemlagat potatismos och ett ljuvligt gott rött vin .., då kan det omöjligen bli bättre!
Vilken smak!
Helt annorlunda än den renskav man köper från frysdisken i affärerna!
Det får bli söndagens bästa för min del.
Jo, det är nog dagens middag.
Mina barns pappa har en kusin som är renägare; jag tror att han bor och arbetar i Härjedalen .., och av honom köpte vi ett antal kilo med renskav och det ska jag säga .., att stekt renskav tillsammans med uppfrästa kantareller .., hemlagat potatismos och ett ljuvligt gott rött vin .., då kan det omöjligen bli bättre!
Vilken smak!
Helt annorlunda än den renskav man köper från frysdisken i affärerna!
Det får bli söndagens bästa för min del.
Idag ....
Ledig helg är ljuvlig helg.
Gråväder.
Ömsom sol, ömsom snöglopp.
Ljuset är blått.
Vi åker till återvinningen och kastar allehanda rat.
Och svänger förbi Halmstad Arena där det pågår tävlingar i Crossfit.
Parkeringen är absolut fullsmockad ..., men arenan rymmer ju annat än styrkelyft och bensprattel och klättra i rep, där finns även en simhall och där spelas hockey och en hel del annat.
Egentligen hade vi hoppats få säga hej till Anna Åberg som tävlade igår och skulle resa hem idag, men se, av detta blev intet.
Ett fantastiskt fint arrangemang var det hur som helst och massor med publik!
Här är hon, denna härliga Anna från Helsingborg!
Första gången jag kom i kontakt med henne, det var nog för nio år sedan när jag nyss hade börjat blogga och skrev om utsikten över .., kanske var det Glumslövs backar eller nåt sånt?
Anna, som tar så vansinnigt fina bilder ..., och som så småningom utbildade sig till brandkvinna och nu tränar cross-fit alldeles omåttligt ihärdigt (jag tror att hon står på händer hälften av dygnets alla timmar ..), ja, så här ser hon ut.
Jag gillar henne skarpt!
Halmstad Arena är så fin ..., och allt var välordnat!
Så roligt om Anders någon gång kommer hit och tävlar!
Det ser ut som om sittplatserna längst ner, går att fälla ihop och skjuta in!
I så fall är det ju hur finurligt som helst.
Vid varje tävlande stod en plasthink och jag trodde att det var spyhinkar, för sonen - som också håller med crossfit - har berättat att det finns dom som kräks efter våldsamt jobbiga pass.
"Tänk, alla har var sin spyhink!" sa jag till pv.
"Det är ingen spyhink, det är talk i hinkarna!" svarade han.
Jaha ja, på det viset.
Sist av allt en sväng förbi friherrinnan i Steninge.
Hon höll kaffe och vi fikabröd.
Shejken blev överlycklig över besöket och visste knappt till sig av glädje!
Och nu bakar pv bröd .., och sen ska han rätta prov och förbereda för nästa vecka.
Själv ska jag ordna med middag .., renskav/kantareller och hemgjort potatismos.
Nu kan ni lägga undan pennorna.
Ledig helg är ljuvlig helg.
Gråväder.
Ömsom sol, ömsom snöglopp.
Ljuset är blått.
Vi åker till återvinningen och kastar allehanda rat.
Och svänger förbi Halmstad Arena där det pågår tävlingar i Crossfit.
Parkeringen är absolut fullsmockad ..., men arenan rymmer ju annat än styrkelyft och bensprattel och klättra i rep, där finns även en simhall och där spelas hockey och en hel del annat.
Egentligen hade vi hoppats få säga hej till Anna Åberg som tävlade igår och skulle resa hem idag, men se, av detta blev intet.
Ett fantastiskt fint arrangemang var det hur som helst och massor med publik!
Här är hon, denna härliga Anna från Helsingborg!
Första gången jag kom i kontakt med henne, det var nog för nio år sedan när jag nyss hade börjat blogga och skrev om utsikten över .., kanske var det Glumslövs backar eller nåt sånt?
Anna, som tar så vansinnigt fina bilder ..., och som så småningom utbildade sig till brandkvinna och nu tränar cross-fit alldeles omåttligt ihärdigt (jag tror att hon står på händer hälften av dygnets alla timmar ..), ja, så här ser hon ut.
Jag gillar henne skarpt!
Halmstad Arena är så fin ..., och allt var välordnat!
Så roligt om Anders någon gång kommer hit och tävlar!
Det ser ut som om sittplatserna längst ner, går att fälla ihop och skjuta in!
I så fall är det ju hur finurligt som helst.
Vid varje tävlande stod en plasthink och jag trodde att det var spyhinkar, för sonen - som också håller med crossfit - har berättat att det finns dom som kräks efter våldsamt jobbiga pass.
"Tänk, alla har var sin spyhink!" sa jag till pv.
"Det är ingen spyhink, det är talk i hinkarna!" svarade han.
Jaha ja, på det viset.
Sist av allt en sväng förbi friherrinnan i Steninge.
Hon höll kaffe och vi fikabröd.
Shejken blev överlycklig över besöket och visste knappt till sig av glädje!
Och nu bakar pv bröd .., och sen ska han rätta prov och förbereda för nästa vecka.
Själv ska jag ordna med middag .., renskav/kantareller och hemgjort potatismos.
Nu kan ni lägga undan pennorna.
Om dragningen i lotteriet ...
Så här blir det.
Vi kör veckan ut .., vinsterna blir servetterna som jag visade häromdagen, men även - håll i er nu - småkakor bakade av friherrinnan. En liten ask med kakor till kaffet!
Dragning på lördag som kommer vid 11-tiden.
Varmt, varmt välkomna med er hjärtevärme!
Så här blir det.
Vi kör veckan ut .., vinsterna blir servetterna som jag visade häromdagen, men även - håll i er nu - småkakor bakade av friherrinnan. En liten ask med kakor till kaffet!
Dragning på lördag som kommer vid 11-tiden.
Varmt, varmt välkomna med er hjärtevärme!
Det bästa för ellem i Skellefteå ...
Förra helgen var vi till stugan med ett fint köksbord och stolar vi köpt på
second hand.
Igår var jag in en sväng på Myrorna och köpte lite småsaker,
kastrull, te´sil mm.
Det känns så roligt att tänka på sommaren då vi kan bo där
så länge vi vill.
Det hjälper till att ta sig igenom vintern! Kortet togs vid
jultid. Nu står nog snön uppemot fönstret misstänker jag, efter helgens snöande.
Men i mars med vårvintersol, då kan man säkert sitta i snön på altanen och fika
och odla fräknar!
Kram ellem
Det bästa för Turtlan i Karlstad ...
Får man bidra med ett bidrag fast det inte hänt än?
(Svar: självklart! längtansglädje är också glädje!)
I eftermiddag kommer käraste vännen B med sina två barn.
Idag kommer också hennes kärlek M (en annan M... ) med hit. Det ska bli middag och Julklappsutdelning.
Just det, ni läser rätt.
När barn bor på två håll och får omväxlande magsjuka eller rejäla förkylningar eller vi inte varit hemma vid alla tidigare försök till Julklappsutdelning så blir det först nu. Julen varar ju ända till påska...
Ska bli så kul bli många runt matbordet här i eftermiddag.
Så om det inte är helt ok att bidraget inte har hänt än så blir mitt bidrag den goa känslan i väntan på gästerna :-))
Turtlan
Får man bidra med ett bidrag fast det inte hänt än?
(Svar: självklart! längtansglädje är också glädje!)
I eftermiddag kommer käraste vännen B med sina två barn.
Idag kommer också hennes kärlek M (en annan M... ) med hit. Det ska bli middag och Julklappsutdelning.
Just det, ni läser rätt.
När barn bor på två håll och får omväxlande magsjuka eller rejäla förkylningar eller vi inte varit hemma vid alla tidigare försök till Julklappsutdelning så blir det först nu. Julen varar ju ända till påska...
Ska bli så kul bli många runt matbordet här i eftermiddag.
Så om det inte är helt ok att bidraget inte har hänt än så blir mitt bidrag den goa känslan i väntan på gästerna :-))
Turtlan
Vilken början på en morgon!
Att klicka på en länk och få lyssna till annorlundaljud!
Att få Vara Med, om än på avstånd!
Om tio eller tjugo år eller inte ens det, kommer förstås människor att gapskratta åt vår (eller min) förundran över hur tekniken gått framåt .., tänk, att kunna vara uppkopplad via sin dator och få ta del av allt som händer runt jorden! Jo, men mest på gott är det väl ändå?
Har man vuxit upp i en tid när inte tv fanns .., ingen mobiltelefon .., och när tv:n kom var där bara en enda kanal .., radio handlade om P1 ..., alla såg samma tv-program och pratade om det nästa dag, ja, men då upphör man (i alla fall jag) inte att förundras och glädjas.
Och nu möjligheten att Vara Med.
Som det här, till exempel!
Men ååå, sicken ljuvlig början på den första dagen i februari!
Att klicka på en länk och få lyssna till annorlundaljud!
Att få Vara Med, om än på avstånd!
Om tio eller tjugo år eller inte ens det, kommer förstås människor att gapskratta åt vår (eller min) förundran över hur tekniken gått framåt .., tänk, att kunna vara uppkopplad via sin dator och få ta del av allt som händer runt jorden! Jo, men mest på gott är det väl ändå?
Har man vuxit upp i en tid när inte tv fanns .., ingen mobiltelefon .., och när tv:n kom var där bara en enda kanal .., radio handlade om P1 ..., alla såg samma tv-program och pratade om det nästa dag, ja, men då upphör man (i alla fall jag) inte att förundras och glädjas.
Och nu möjligheten att Vara Med.
Som det här, till exempel!
Men ååå, sicken ljuvlig början på den första dagen i februari!
lördag 31 januari 2015
Det bästa för Eva i Tyresö ...
Nu har jag klarat två tandläkarbesök och det tar på krafterna!!!!puh.
En krona med karies under och så tandhygienisten som får jobba hårt.
Men jag vägrar ultraljud!!!! Det bästa är när man går därifrån!
Bilden är från en läsebok - Nu ska vi läsa. - 1949 Ingrid Vang Nyman illustrerade.
Jag känner mig som Jocko -ma trollet
Så trött jag blev!!!
Från Eva i Tyresö
Nu har jag klarat två tandläkarbesök och det tar på krafterna!!!!puh.
En krona med karies under och så tandhygienisten som får jobba hårt.
Men jag vägrar ultraljud!!!! Det bästa är när man går därifrån!
Bilden är från en läsebok - Nu ska vi läsa. - 1949 Ingrid Vang Nyman illustrerade.
Jag känner mig som Jocko -ma trollet
Så trött jag blev!!!
Från Eva i Tyresö
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)