Tisdagsfönstret ....

Ja, det kan ni hitta om ni besöker Tallin och där promenerar omkring och plötsligt  - utan att ni kanske tänkt det - kanske blicken fastnar på ett fönster som det här. 

Eller rent av: det här fönstret. 

Vår minisemester i Gdansk i Polen blev lyckad; jag tyckte verkligen om att strosa omkring, ta lokaltåget ., besöka marknaden .., ja, att se människor och andra matvarubutiker och smaka mat som var lite annorlunda - om inte mycket -. 

Samma sak i Berlin. 

"Ja, vi kanske skulle ta en resa till Tallin ...?" säger pv när jag berättar om fönstret. 

 

 

 

 

 

 

Känner jag några estländare? Jo, den allra bästa av lärare som jag någonsin haft: Klara Öberg, född Tui, hon var född i Estland men hamnade i Malå. Här står hon på den översta raden i mitten, med vit krage och leende. Alltid leende. Bilden togs troligen 1956/1957 och visar elever från byaskolorna vilka hamnat i en enda klass i Malå.

Mera Estland: till exempel Tiina Sarap i Skåne, men ofta om somrarna i Malå, då hennes pappa arbetade åt Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och då blev det några veckor, ibland längre än så, som vi var tillsammans.("Var tillsammans" = cyklade till badstranden, ägnade oss åt seanser i vår sommarstuga .., låg i tält!)  

Själv kom denna Tiina att arbeta som landskapsarkitekt/professor på Alnarps lantbruksuniversitet i Skåne. Här kan man läsa om denna alltid så rara kvinna med estländskt påbrå.

Hjärnans arkiv har en tendens att bevara så underliga minnen! I den lägenhet där Tiina och hennes syster Kiisu och föräldrarna tillbringade veckorna i Malå, krånglade ofta toaletten .., ja, jag minns hur en sån här "gummi-tjopp-rensare-propplösare" alltid stod redo. 

Många, många år senare skulle jag besöka dem i Stenhamra i Solna. Kanske var året 1967? Där, i föräldrarnas sovrum, fanns en  e n o r m  spegel vilken täckte halva väggen - den mitt emot dubbelsängen - och det var liksom inte på höjden, utan den var monterad vågrät. 

I Kiisus rum stod krukor med ormbunkar i fönstret och det var så grönt och vackert. 

Sånt kan man också komma ihåg .., när minnets luckor öppnas och allt detta tack vare en  fönsterbild från Tallin. Tack annannan!

Platt fall ...

Ja, jag lägger in ett soligt fönster, ty det är nog den enda sol vi får se. 

Det bara regnar och regnar och regnar. Och blåser.

Kan i alla fall meddela att i lördagskväll, efter ett besök hos goda vänner en bit bort och på väg hem, ramlade friherrinnan platt till marken och fick därmed en fraktur på höger  axel. 

Det tog lång tid innan ambulansen kom och fick henne på båren - Eva (som hon besökte) nämnde en dryg timmes väntan, liggandes raklång på stigen! 

Har  pratat med Lena idag, som väntade på ännu en röntgen och därefter besked huruvida det skulle bli operation och då, i så fall, på ortopeden i Varberg. Ja, fy sjutton vilket elände! 

Fick idag också veta att pv:s bror med sällskap vilka skulle låna segelbåten och upptäcka Bohusläns skärgård, i stället blev kvar hemma i Småland, då hårt väder inte lockade till någon segling. Tanken var att vi själva skulle lösa av dem, men nu vet vi inte alls hur det blir. Mycket som hänger i luften. Tur att vi är pensionärer och inte beroende av tider.

Måndagsfönstret ...

... fångades i Italien, närmare bestämt i Velletri (ligger 33 km sydost om Rom) och den som lyfte mobilen och tog bilden, var Erik, barnbarn till Eva från Tyresö. 

Grazie Erik! säger jag och tänker samtidigt att den som är innehavare av dessa kläder vilka hänger på tork, är i alla fall en människa som tycker om färg och mönster.

Här kan ni få se lyckliga människor just i Velletri, jo, minsann!

Vykort från herr Rindå ....

Till någon av mina inkorgar kom foton från Gunnar Rindå (tidigare Vaplan, numera boendes i Krokom), som uppenbarligen inte fick nog av tågluffandet i södra Europa, nej, nu har han för 499 kronor köpt ett slags likadant kort - ett Tågsemesterkort - men hos Norrtåg. 

Följande står att läsa på Norrtågs hemsida: 

"Med Norrtågs Tågsemesterkort tågluffar du under två veckor för bara 499 kronor i Norrtågland. Ta dig mellan skärgård och fjäll, från dopp i svala sjöar till adrenalinfyllda äventyr på ett klimatsmart sätt.

Se mer av regionen för en rimlig peng och satsa på att maxa semestern under långa ljusa sommardagar och nätter."

Nu var han i alla fall kommen till Boden och titta, vilken drömlunch - eller möjligen middag - han fick sig till livs! Grattis Gunnar! (Och en sådan resa skulle jag lätt kunna tänka mig att göra .., kanske nästa sommar/höst om ett liknande erbjudande finns även då).

Skellefteå (eller var det Missenträsk?) hann Gunnar också besöka och skickade då den här bilden - ett brev författat av Sara Lidman i juni 2002. Nej, han ringde nu ..., det var i Umeå, i en slags mur på en tunnel som detta fanns!

"Jag tokgillar Sara Lidman och hennes texter och böcker!" skrev Gunnar.

En till ....

Det vill sannerligen till att ha moståndskraft för att inte vilja ha en valp med sig hem - om den nu varit leveransklar - .., men nej, vi har ännu inte bestämt oss för om vi, när den dagen kommer, ska ha ännu en hund när inte Harry längre är i livet.

Om någon undrar, så är dessa godingar en blandning av border collie och australian shepherd, ja, jag vet inte om det är ytterligare någon ras med i blandningen. 

Söndag ....

Bilden: Vid Särdal. Älskar honungsfacelian som lyser upp ett helt fält! 

Flyger upp ur sängen när klockan är 5.00 och jag väcks av en kakafoni av gäss vilka flyger förbi! Sliter åt mig mobilen för att  k a n s k e  hinna fånga emigranterna, men det är förstås lönlöst .., de har redan flugit förbi och allt jag hör är någon enstaka eftersläntrares rop. 

Nu går vi mot höst, tänker jag. 

Tanken slår ännu mera rot, när jag på soffan Ektorp upptäcker Sigge. Detta är första gången på flera månader som han har valt att sova inne; uterummet har annars varit hans domän. Ja, det är vad han anser i alla fall. 

Igår, när vi - min syster och jag själv - körde hem från Bunkeflo, stannade vi till i Bjäresjö för att titta på småvalparna, samt för att hämta något jag köpt till Viggo och som väntade i just Bjäresjö. 

Sex valpar - tre bruna och tre svarta - mötte oss när vi kom in genom ytterdörren! 

Oj, oj, oj, vilka godingar! Alla är tingade, så nu återstår endast drygt tre veckor i familjens hägn, därefter väntar ett nytt äventyr för småttingarna: flytt till ett annat hem. 

Lykke - deras moder - trodde nog att Harry skulle vara med, men han hade åkt med husse till Bjärlöv, så fina Lykke fick nöja sig med oss. Valpen på bilden var en tuff krabat, en annan - brun i färgen - låg och sov så tryggt i min famn.

 

Exet bjöd oss på var sin grillad korv och vi satt ute på deras underbart fina altan där det vimlar av blomster!

Detta är Karins verk  och blommorna på bilden, ja, det är bara hälften eller en tredjedel av allt det sköna!

Därefter hemåt via Sjöbo. Å, så vacker den vägen är! 

Böljande sädesfält .., ett sååå mjukt landskap och det är bokskog och varningsskyltar för vildsvin .., där är hästar och där var kalvar som just tog sig ett skrovmål hos mödrarna. 

Aldrig har vi tidigare sett såå många kalvar och kor tillsammans i hagarna! 

Till Sjöbo kommer man aldrig, utan man svänger vänster mot Malmö och så sedan mot Hörby och efter några mil, då kommer man till min syster med familj.

Då blir det grusväg - den är slingrig och smal - och man passerar hus som sedan länge sett sitt bäst-före-datum och det är ganska ratigt på tomterna, men det spelar ju ingen roll. 

Här står jag vid infarten till min systers hus. Som jag tycker om den här vyn! 

(Ja, s o m  jag tycker om landskapet Skåne!)

Dagens fönster ...

"Undrar om jag har skickat det här fönstret? Från Mertola i sydöstra Portugal." 

Så skriver annannan och nej, det här var helt nytt. 

Och så lyckat att handduken så perfekt matchar övriga färger!

Stort tack! säger jag. 

Här ett av hennes inlägg från juli 2008. Då hade jag ännu inte upptäckt fönsterfångerskan.

Pridevecka ....

För sju år sedan råkade vi befinna oss i Edinburgh precis när det var dags för Pride. Vi gick inte med i tåget, men kände oss så otroligt upprymda av all denna glädje. 

Till skillnad från andra pridetåg jag sett - mest på tv - var det här inte så ekivokt, faktiskt inte det minsta och jag som är rätt blyg ibland, tyckte att det var helt perfekt. 

Och jag tänkte att vilken oerhörd ynnest att ha fötts i ett land där människor av samma kön kan gifta sig med varandra - om det är vad man vill - och inte riskerar man fängelse för att man råkat förälska sig i någon av samma kön. Tänk, att detta ska vara så provocerande! Helt obegripligt är det.

Tack någon att jag råkade födas i det här landet!

Lördagkväll .....

Detta är utsikten från min systers infart på gården och jag älskar den. 

I mitten av bilden skymtar en kossa, men där var en hel flock när vi gick till sängs igårkväll. 

I gästrummet finns en mörk  rullgardin och den hade systerdottern dragit ned när vi kom, men den ville jag absolut inte ha nerdragen, så den åkte upp vid läggdags och jag ställde fönstret på vid gavel, bara för att få in  frisk luft. Öppet hela natten! Det var helt underbart! 

Vid tre, fyratiden på morgonen upptäckte jag att himlen var närapå orangefärgad där längst borta vid det som väl kan liknas vid horisonten, men som bara döljer vägen från Sjöbo till Hörby. 

Funderade på att stiga upp, ta mobilen och fånga allt det vackra, men nej, jag orkade inte. Ja, men ni kan väl tänka er hur fint det var! 

I en hage intill går hästar och en del av min systers stora tomt arrenderas ut till någon granne som har får och samma sak är det med hagen där hästarna går. 

Pv ägnade några timmar åt att fälla höga pilträd vilka blåst omkull. Min systerdotter och hennes dotter (56, respektive 39 år) tilldelades äran att agera bärare av träden (vilka sågades i lämpliga bitar) och dessa hamnade slutligen i vårt bagageutrymme. 

"Perfekt .., det blir i alla fall ved till kanske tre veckors förbrukning ...", sa pv nöjt. 

I Västerstad växer rabarbern så man tror att den är genmanipulerad. 

"Ta så ni skäms!" sa systerdottern, men kunde vi verkligen det?

"Jodå, vi drunknar i rabarber!", fortsatte hon och nu har såväl gänget i Bunkeflostrand, som Majas föräldrar, friherrinnan och vi själva mängder med rabarber! Dessa på bilden är bara en bråkdel av skörden!

Allt som allt blev det en fin resa och i morgon fortsätter jag skrivandet. 

(Och stackars pv:s bror med fru och vänner som nu har vår båt och ska segla i Bohuslän! SMHI visar att det ska blåsa nåt förfärligt i veckan som kommer, för att inte tala om regnet som ska komma!)

Dagens fönster ...

"Porto en julikväll, utsikt över gatan Rua Passos Manuel, mitt i centrum."

Från annannan, förstås. 

Tänk, så många fönster vi under årens lopp fått vila ögonen på, just från Porto! 

Det tackar man för!

Och så här skrev hon i juli 2016 .., det handlade om detta med semester och vad vi längtar efter/drömmer om.

Förmiddag i landet Halland. 

Frukost i vardagsrummet .., kaffet blev för svagt (pv dricker te) och vi skrollar lite förstrött mellan SVT:s Morgonstudion och Nyhetsmorgon i fyran. Det märks att det är sommar .., där är unga vikarier som famlar lite efter orden och jag får ont i magen och tänker att oj, så modiga dom ändå är, som vågar stå där i direktsändning framför halva svenska folket .

Förutom trädgårdslysing, är det verkligen tomt på blomster i rabatterna. 

Tröstar med mig gurkörten som tycks leva i evighet, samt kungsmyntan/oreganon. Den plantan fick jag av systerdottern. 

Tyvärr tar ormbunkarna över och nästan kväver den arma myntan, men det ska väl gå att ordna till.

Lyssnade till ett sååå intressant avsnitt av Naturmorgon, som delvis handlade om kungsmynta, men också om "Brittisk blåvingesuccé med öländsk hjälp".  Här finns en länk till programmet.

Nätter när inte sömnen infinner sig, då väljer jag ofta att lyssna till just Naturmorgon. Det känns tryggt. 

För övrigt? Har beställt hem surströmming till Hemköp, eller jag har inte beställt, det har underbara Cornelia (hon som nu sommarjobbar och annan tid läser till lantmätare) gjort .., såväl Röda Ulven som Oskars. Dessa ljuvligheter skulle komma hem först nästa fredag, men då kan vi vara i Bohuslän, så vi får planera in surströmmingskalas när vi kommit hem. Kanske efter bröllopet i Värmland? 

Det är ju inte alldeles nödvändigt att äta denna delikatess enbart när det är helg. Hemma åt vi det lika gärna till vardags.

Dagens fönster ...

Jo, men jag berättade väl att Erik hade storhåven med sig, då, när han för några veckor sedan - tillsammans med flickvännen Lucia - bilade till Sicilien och hem igen, under loppet av två veckor. 

Här syns ett av alla fönster som han fångade. 

Tack Erik för att du tog dig tid!

Haverdal tur och retur ...

Medan pv rastar Harry, kör jag till affären. Det är onsdag idag - alltså kommer varubilen med stor leverans - och överallt mellan hyllgångarna ser jag ungdomar fronta och göra fint. Kanske har bilen redan kommit? 

Emma står i kassan. Hon har inte många veckor kvar i butiken, nej, hon ska läsa psykologi, sociologi och tredje terminen kriminologi - i huvudsak på distans -. Bra gjort att bryta sig loss .., hur trivsamt arbetet i butik än kan vara. 

Köper Malwina jordgubbar, kattmat och bröd. Tänker att jag måste komma igång att baka eget bröd, t.om pv har tappat styrfarten vad beträffar bak.

Och så hemåt. 

Passerar och möter morgonpigga joggare .., och där är två kvinnor som promenerar i rask takt och med svängande armar .., lycramän med små rumpor kommer susande i vådlig hastighet och som vanligt finns det män (oftast män) som inte använder sig av gång/cykelbanan, nej, ute på själva kustvägen ska det cyklas och där finns ju knappt tillstymmelse till vägren.

På vänster sida - mot havet till - står sedan länge utblommad raps och lite längre fram ett fält med frodigt grön sockermajs.

Tittar jag till höger, är där ett stort fält med honungsfacelia och det ser nästan ut som lavendel - ja, allt det lilafärgade -! 

Kör genom Steninge. Två tyskregistrerade husbilar där det nog sovs gott, står nedanför Skepparstugan .., på parkeringen inte långt från havet. Och vid vandrarhemmet - med ny ägarkonstellation - är de full fart numera. Det är after-beach-kvällar, yoga, mängder med bord för lunch/cafégäster .., ja, det tar liksom aldrig slut. Utomhusbio har där också varit!

Och så hemma i Stensjö. På uppfarten står sommarhursgrannen med sin dotter .., dom ska idag köra till Lund och kvittera ut nyckeln till dotterns lägenhet. I fem år ska hon vara lunda-bo och plugga på universitetet. Så mycket som blev annorlunda för dem .., förlusten av en pappa/make .., ena dottern som lämnar Täby för Lund och allt vad därtill kommer. 

Tänk, idag för 51 år sedan, blev jag mamma för första gången, då kom en 3820 gram tung Maria till världen. 

Bilden uppe till höger visar när vi tillbringade de första tre månaderna hemma i Malå hos mina föräldrar. Tommy - den nyblivne fadern - gjorde sista månaderna av värnplikten och det kändes tryggt att vara där hemma .., arton år var jag och pappan två år äldre. Inte mycket till mogna föräldrar, men tänk, det har - detta till trots - gått bra för den tösen här i livet.

Orädd, självständig, arbetsvillig, snabb och omtänksam .., är egenskaper jag förknippar med henne.

Stort GRATTIS Maria!

Dagens fönster ....

Fyra nyligen fångade fönster från Tallin, kom susande till inkorgen igår. 

Det här är det första och visar utsikten från hotellrummet.

Vem som höll i håven? 

Jo, annannan som är på konferens å jobbets vägnar.

Tack, tack! säger jag.

Och så här skrev hon den 9:e juli 2008. Det handlar om skaldjursris.

Åker hemåt ....

... men först till affären för att handla fläskytterfilé, kycklinglårfilé, samt kycklingklubbor. Allt är på extrapris och allt är sådant vi brukar tillaga och tycka om. Coop har dessutom Arla Herrgårdsost på extrapris ("extrapris ..."?) för 99:-/kilot. Två ostar får följa med i kassen. 

(För någon tid sedan köpte jag Norrlandsost ovanligt billigt, men aldrig mera! Den gick bra att hyvla ett tag, därefter blev den som gummi.)

Sen hemåt. 

Lyssnar till presskonferensen angående vårt lands säkerhet och känner mig så modfälld. Vilket elände vi har hamnat i. Och den ryske presidenten gnuggar förmodligen händerna av glädje och Erdogan sitter väl med benen i kors och tänker att bättre än så här blir det troligen inte. 

Så många människor som just nu hatar vårt land och vad det står för.

Halvvägs hemma börjar det regna.

Sommarpratet i P1 ....

Gårdagens sommarpratare var sångerskan/låtskriverskan Sofia Karlsson och hennes prat lyssnade jag till nu på morgonen. Nej, det gav mig inget, men vacker sångröst har hon. 

Dagens pratare är Max Tegmark, forskare inom AI och fysik.  

Favoriter - hittills - har för mig varit: Staffan Westerberg, Eva Armini, PM Nilsson, Tilde Addenbrooke, Sven Björklund och David Thurfjell. 

Några har jag missat, så den-bästa-listan kan komma att kompletteras när - och om -  jag lyssnar ifatt.

Dagens Eko ......

Lyssnar till nyheterna på morgonen.

Säger till pv att jag snart har lust att emigrera. Men till vilket land?

Norge ...? Ja, då blir det ju lätt med språket i alla fall.

Finland ...? Omöjligt. Se on kieli, joka on niin vaikeaa.

Island ...? 

Och längre söderut är helt otänkbart för den som är glad i temperaturer runt +18 grader. 

Letandet fortsätter.

Dagens fönster ...

I den stora håven med italienska fönster .., där hittade jag detta. Och jodå, där finns ett fönster minsann! 

Undrar vem som varit så påhittig med blomsterarrangemanget? 

Tack Erik, för att du tog dig tid att stanna upp och ta fram mobilen!

 Snart ny månad ...

Hällregn - ibland skyfall - mest hela dagen, frånsett några stunder av solsken. 

Tar Harry på promenad, medan pv cyklar till affären.  (Det är just en sån där stund när regnet håller sig borta).

Pratar med en av grannarna som klipper gräset på andra sidan vägen. Eller: han upphör med klippandet när vi närmar oss.

Hade jag mött honom någon annanstans, hade jag inte haft en aning om att det är han och hans fru som köpt huset fyra hus bort på samma sida. 

I vanliga fall bor familjen  i Halmstad, men har nu detta som sommarhus. 

Omtänksam är han också. Drar inte igång gräsklipparen, utifall att Harry skulle bli rädd. Det blir han inte. 

Han nosar försiktigt på grannens byxor och på hans högra hand, sedan lullar han vidare.

I nästa hus står en hopp-borg på tomten och där hoppar en tonårig kille hur länge som helst. En hög häck skymmer sikten, men hans huvud dyker upp med jämna mellanrum, eller rumpan, när han slår volter.  Hopp, hopp, hopp, hopp, hopp, hopp! låter det.

Tomt på parkeringen. Inte en endaste bil. 

 

För sju år sedan togs den här bilden och så här skrev jag: "När klockan var tolv var jag klar för dagen.

Handlade hos Hampus som satt i kassa tre och han sa att "ja, men Bettan det är ju för att det är fredag som det är så många kunder och så soligt och fint ute" och jag tänkte, senare när jag körde hem, att stackars Hampus vet inte att det är torsdag idag!

Kom hem och hjälpte pv att plocka bort med det han är sysselsatt med .., kände mig trött och sliten .., hade värk i benen och var stel, men så kom regnet och det var väl det förstås .,. och vi åkte till Göstas och åt middag .., pv valde som alltid deras goda hamburgare med smarrriga pommes frites, själv tog jag fisksoppa och det ångrade jag sannerligen inte! Sååå läcker! Men inget för dig kära friherrinnan, ty där var gott om timjan!

Nu mot soffan Ektorp!
Och vår tv fungerar inte. Det var ju kul." 

Numera sitter inte längre Hampus i kassan, han är läkare.

 

Tiden hastar. Nu har jag varit pensionär i snart fem år. Så mycket som har hänt. 

Tittar i skrivande stund på Axesskanalen som visar finurliga sätt att bygga sig boningar - det gäller i djurens värld -. Axess har verkligen många intressanta program! 

Klockan 20.00 visar Axess programmet "Gräshoppan och människan", en dokumentär som visar hur enorma svärmar av gräshoppor på Madagaskar kan ödelägga fattiga människors enda inkomstkällor.

Måndagsfönstret ...

Så här skriver fönsterfångerskan: "Det här fönstret fångade jag en dag i början av juli när jag hade ätit lunch på lokal. I Porto är det väldigt ofta så att gatuhusen ligger på ett plan och deras bakgårdar på ett annat - som kan vara både högre och lägre. 

Här på caféet (eller téet, för det är deras specialitet) i Rota do Chá får man gå upp en trappa till trädgården. Det är helt ljuvligt där, påminner om Engelska Bokcaféet i Ystad."

 

// För den som aldrig hann besöka Engelska Bokcaféet i Ystad, kan jag tala om att det var som paradiset. Bilden här ovanför, togs just där, ja, från utsidan. 

Så här skrev jag på Malåsidan - det var någon gång 2005 -, när jag vittnade om denna lilla pärla. 

Engelska Bokcaféet är mitt smultronställe i Ystad. Det är som himlen; ja, det kan knappast, enligt mitt sätt att se det, vara bättre där? 
De första åren i stan, huserade Alina Högasten just här och drev själva café-delen, jämte biblioteket där medlemmar får låna hem böcker på engelska eller bara sitta och läsa eller bläddra, medan man dricker kaffe. 
Alina hade ett livsöde värt en film: utsmugglad just i tid för att klara sig från nazisterna .., kom till England .., åkte till Italien, på tåget träffade hon Hans Högasten .., gifte sig med denne mycket äldre man från Ystad och tillsammans var dom så driftiga; hade Z-möbler, konstgalleri och så detta då. Alina dog i cancer för flera år sedan; tänk, hon gick /rörde sig precis som min mamma, lite framåtlutad och med full fart.  

Och inte var det väl svårt att räkna ut vem som höll i fönsterhåven. Nej, just det. Och här skriver hon om vad hon skulle göra när hon fyllt sextiofyra år.