Som vanligt blir det akut-akut när man (jag) känner att nu, nu bara måste jag  få håret klippt! 

Att ha kort hår, är sååå mycket dyrare än när jag alltid hade långt och uppsatt och kanske besökte frisören två gånger per år. 

Nu får jag boka tid ungefär var 6:e vecka. Och allt hår som gick förlorat när jag var så dålig i covid, har kommit tillbaka - om än gråare/vitare - än tidigare. Det gör inget. 

Således drabbades jag idag av "nu-måste-det-ske!" och jag ringde den frisering som kapat lockarna de två senaste åren (förutom 2 ggr i Upplands Väsby) och fick en tid bara några timmar senare. 

Tog bilen, parkerade vid slottet och promenerade en stund vid grönområdet vid parkeringen .., såg blommande rhododendron och maskrosor i mängder (så vackert!) och ormbunkar nere vid vattnet, ja, det var outsägligt vackert. Så här såg det ut vid slottet. 

Av någon outgrundlig anledning vill jag alltid vara i VÄLDIGT god tid; det spelar ingen roll vad det gäller. 

På jobbet när det begav sig (ofta en halvtimme tidigare), samma sak vid sjukhusbesök och nu var jag tjugo minuter före utsatt tid hos frisörskan. 

Salongen ligger alldeles nära Nissan; liksom en trappa ner från gatunivån. 

När man sitter i frisörstolen ser man i spegeln människor promenera utanför på trottoaren. 

Frånsett "min frisörska" var jag den enda som talade svenska. Intill mig en kvinna från Slovenien, i frisörstolen en kvinna från något annat land - kunde inte urskilja riktigt pratet, men hon hade precis lika lockigt hår som jag själv och var så fin! Hon sa att när hon blir äldre, då ..., då ska hon låta håret bli lika grått som mitt! 

En annan frisörska såg ut att härstamma från kanske .., Irak och hon gick omkring och fyllde på med frottéhanddukar och gjorde fint i hyllorna med diverse mousse och balsam. Det blev VÄLDIGT mycket prat mellan oss alla .., mest om våra barn och om dessa drabbats/förunnats (bara att välja) hår med självfall.

Frisörskan frågade hur jag ville ha det med håret? 

"Gärna uppklippt där bak och i sidorna .., jag trivs inte när det bullar ut eller blir varmt i nacken!". 

Den unga frisörskan fixade det med den äran. 

Salongen i sig är inte märkvärdig. När det är dags för hårtvätt är det lätt hänt att ens blick fastnar mot taket .., och tanken slår en .., kommer öht taket att sitta kvar ...? Där är många sprickor och ser rejält "raddigt ut". 

Innan klippningen tar sin början, frågar frisörskan om hon får bjuda på kaffe, te eller kanske en kopp choklad? (Nej, tack).

Ett svart, vedervärdigt förkläde som effektivt tar död på den lilla hals man förunnats, kommer på plats. Och så frågor hon hur jag har det med benan? 

"Jodå, jag vet att där finns en, men jag tycker inte om att ha tydlig bena .., det påminner mig om min barndom när pappa alltid kammade mitt hår och var så himla noga med benan ..", förklarar jag.

Kände mig glad när allt var klart och pengarna swishade. 

Promenerade därefter i sakta mak längs Nissan till parkeringen .., körde direkt till Haverdal och  inhandlade en god toscabulle till pv .., och lite annat inför resan till landet Uppland. 

Efter någon timme eller mera i Skallkrokens hamn, bar det av hemåt. Tvättade, samt dammsög och torkade ur bilen. 

Pv är på körövning .., vi fick veta att Hilda efter helgens äventyr ligger däckad i hosta .., och Den Äldsta ringde och berättade att hon, efter kvällspasset och på väg hem längs de nio milen till Malå, var såååå nära att krocka med en älg! 

"Ja, jag blev alldeles skakig efteråt .., så nära ögat var det!" sa hon.

Och jag har ägnat en del av förmiddagen till att klippa gräset.

Så här såg det ut intill slottet. Där är den stora tvåmastade segelbåten som alltid ligger vid kaj .., och i hyreshusen längst till höger på bilden, där bodde under några år Sonja och Gösta. Det här är alltså utloppet till havet. En lyftkran skymtar långt till höger i bilden och där någonstans - i det som kallas yttre hamnen - låg vi med båten två nätter för några år sedan. 

Over and out!

Den där körkortskollen ....

Sä här skriver min syster, när jag bad henne förklara vad som ingår i undersökningen.

"Det där intyget är mera som ett medicinskt lämplighetsintyg. Blodtryck, syn, hörsel undersöks och doktorn måste fylla i vilka mediciner man tar och varför, om man tidigare haft stroke, hjärtinfarkt etc.  Sedan fyller han också i vad han tycker om ens mentala kapacitet mm, mm.  

Det är ett tryckt formulär i 4 sidor som skall fyllas i. Inte här, men i vissa andra delstater, måste man köra upp igen när man fyllt 85, vilket min väninna I gör i juli och hon gruvar sig, för numera kör hon väldigt sällan, men vill ändå ha körkortet kvar."

// Att under många år få träffa samma läkare - som då förstås får en bild av ens mentala tillstånd - är ju en nåd att drömma om, i alla fall om man bor i en inlandskommun där hyrläkare är mer regel än undantag.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren som är Monet: "De här fönstren är från poolen i området. Vi har inte börjat simma där än men det kommer snart. Ett jättestort gym och egen bastu hör också dit. Så vi har fin närservice här om vi vill! Men bor framförallt enormt vackert!

//Tack Monet! säger jag.

Måndagmorgon i ett regnigt Halland ...

Medan pv tar cykeln och ger sig av till Skallkroken för att få seglen på plats, skriver jag ett långt mejl till min syster i Australien och frågar på vilket vis ett besök hos en läkare kan visa att man - trots hög ålder - är lämplig som bilförare. 

I dagens mejl från henne, skriver hon: "I morse körde jag först till Seaford Meadows och Motor Registration för att lämna in ett intyg från min doktor på att jag är kapabel att fortfarande köra bil. Här måste man ha ett sånt varje år om man är över 75 år.  Behöver ni inte det i Sverige????"

Så jag undrade ..., den där lämpligheten, är det vad man själv anser? Gäller det enbart synen? Kan en läkare verkligen veta om man, till exempel, håller på att bli dement? 

Jo, jag inväntar med spänning svaret. Nej, jag tror verkligen inte att min syster är på väg in i demensens dimmor, men jag tänker .., rent allmänt.

Efteråt, när jag bifogat några bilder från helgen som gått och sagt hej då,  tittar jag på "Den stora älgvandringen" där den ena älgen efter den andra vandrar/simmar över till andra sidan och det är så vackert så man nästan dånar och medan älgarna försiktigt ger sig ut i älven, lyssnar jag till Söndagsintervjun med Martin Wicklin. Bilden här intill togs av Filip Bohm. 

Igår var det Stina Dabrowski som intervjuades och jag har alltid varit så fascinerad av den kvinnan. Lyssnar just nu, medan jag skriver det här. Ganska intressant intervju. Känns ärlig.

Dagens fönster ...

Från Skåne där Turtlan och hennes M varit på roadtrip och inkasserat påhittiga (för att inte säga geniala) bröllopspresenter i form av olika övernattningar, kommer det här fönstret!

Så här skriver hon: 

"Vinden jobbade på bra när vi stannade till i Abbekås hamn häromdagen. Det var inte många fler än vi där.  En av sjöbodarna bjöd på detta fönster som gav en fin spegling."

// Tack, Turtlan!

Ett sent söndagfönster .... 

Tack, du Irene Lundmark Alm i Hemmingen hemma i Västerbotten, för att du tog dig tid att fånga en hel svärm med skånska fönster! 

"Utsikt från ett hotellrum i Kristianstad." skriver hon.

Ett kyrktorn skymtar i fjärran. 

Den här bilden kom också med; men stående. 

Jag vände den Irene .., är lite osäker på hur det var tänkt.

På natten ...

När man vaknar och inte kan somna om .., då brukar jag lyssna till reprisen av Naturmorgon i P1. Gårdagens program var trivsamt, men allra bäst var veckans "Kråkvinkel", signerad Thomas Öberg. Så underbar den var! 1:36:00 ungefär in i programmet, kan man lyssna till detta fina. 

Fem (5) minuter tar det.

Och nu Kunskapskanalen och programmet "Järnvägar och arkitektur". Repristittar. Det handlare om järnvägsstationen i Borås. Här en länk om någon är intresserad.

Söndag i maj ...  

Tre dagar fyllda med dels övernattning för Hilda och Edvin .., dagen därpå utökades pojkskaran med Elliot och Viggo, då sonen och exet kom upp med dem, för att därefter (med Hildas Toyota Yaris som kan ta med större last än vad man får med elbilar) ta sikte på Lilla Edet, där sonen köpt två granitstolpar vilka så småningom ska bli staketstolpar. 

Å, du milde tid så mycket bus och påhitt en snart 6-åring, en nybliven 5-åring och en minsting på 1 år och 9 månader kan åstadkomma! Den där minste krabaten har en fart som är makalös och att springa och bli jagad .., det är nog det allra bästa han vet! Och hur roligt är det inte att Edvin och Elliot finner varandra från sekund 1. Sen är det full syra! 

Vid 17-tiden kom Toyotaherrarna tillbaka. Jag stekte hamburgare och därefter iväg igen. Vår bil lämnades hos Hilda, vi körde sonens Kia och hade dom skånska småkillarna hos oss .. och exet och sonen körde Toyotan och tänka sig, vi kom fram exakt på pricken samtidigt, trots att vi inte samkört. 

Gick till sängs tidigt och då vi hade en tid att återlämna släpvagnen på, gällde det att få loss 400 kilo granitblock från vagnen, så att vi kunde ge oss av. 

Jag har sagt det förut och säger det återigen, pv är fenomenal när det gäller att förflytta eller lyfta saker och med hjälp av en stark bonusson, så ordnade det sig. 

Och så hemåt. Rapsfält både här och där och det doftade himmelskt.

Kom hem, däckade i uterummet och pv gav sig av för konsert i Martin Luther-kyrkan inne i Halmstad

som börjar klockan 18.00. 

I morgon ny vecka. Ny giv. En resa till Sthlm väntar (något slags årsmöte eller dylikt - det gäller energi - för pv), gemensam libanesisk middag med den som fyller år och ett barnbarn som redan har fyllt och ett annat som fyller år i juni. Lite sånt. Så trevligt! Så mycket som händer när det våras!

Och den här minstingen .., den mest matglada unge jag någonsin träffat .., som säger "m mmmmmm!"när man bjuder på en skiva vattenmelon och som springer såååå fort och kan sjunga så många barnvisor och har bättre taktkänsla än sin farmor!

Av pv fick han låna stafettvase-mössan på vilken det står Team Taurus. Tur det, för när man har bråttom och tror sig om att klara det mesta, då kan det bli många kullerbyttor och då skyddar den tjocka mössan bra.

Dagens fönster ...

Medan jag väntar på att pv ska hämta tre nya glasfönster till växthuset (dessa ständiga stormar!) siter jag i bilen och tittar mig omkring. Tänker att å, så varmt det måste vara i dessa fem husen från vänster .., alla med balkonger precis som gjort för sol i mängder av timmar, men så hade de flesta också dragit för gardinerna eller något annat som skyddar för värmen. 

Dom här husen är tämligen nybyggda. Jag tycker rätt bra om dem. Satt länge och funderade på hur arkitekten planerade färgläggningen. Den roströda färgen påminner lite om den kulör som finns på Halmstad Slott. Men hu, så trist att sitta i bakongerna till vänster .., helt till allmänhetens beskådande. 

Hundra meter det här kvarteret finns butiken där vi fick Harrys klor klippta. Och bakom ryggen på mig, där är Rammakeriet där jag låtit rama in ganska många tavlor. Så alldeles omåttligt vänlig är självaste rammakaren.

Dags igen ... 

Så vankas koranbränning igen, nu i Malmö. På lördag. Precis när det är Eurovisionfinal och tiotusentals besökare i vår tredje största stad.

Ja men så perfekt. 

Som om vi nu inte har nog med elände och terrorhot, så ska polisresurser läggas på detta. 

"Jaha, hon är emot yttrandefrihet ...?" tänker någon. 

Nej. 

Men jag tycker att det är så enormt onödigt. 

Så alldeles omåttligt provocerande.

Hemma ... 

På väg hem från Iva-jobbet i Lycksele - nio mil enkel väg - och precis innan man kommer in till Malå, var detta vad Den Äldsta såg .., ett slags löfte om en fin morgondag, kanske. Vad kan klockan ha varit ..? Arbetspasset slutade 22.00 .., ja, tio över elva kanske? 

Den här infarten är helt ny för min del och kom till långt efter att vi flyttat. 

Jo, det ska bli spännande att komma den här vägen nästa gång vi besöker Malå. Där bakom kröken ligger hembygdsgården och vårdcentralen (den som vi alltid bara kallar sjukstugan, jag minns att mamma svarade "Malå sjukstuga, syster Ann-Gerd") med Tjamstaberget som som en sköld intill och där berguven hördes hooooa om kvällarna. 

På vänster sida vattnet - Malån -. Ännu tar det några veckor innan isen tackar för sig.

Dagens fönster ...

Under hotellvistelsen i Helsingborg passade den värmländska madamen på att fånga ett antal fönster och att få dem, känns lite lite som att följa med  längs resan södeut. 

Dessa fönster finns således på Grand Hotell i Helsingborg och om man struntar i att ta hissen från sitt rum några våningar upp och i stället väljer trapporna, då är detta vad man ser. 

Fint trappräcke också, tänker jag. 

// Tack Turtlan! säger jag.

En torsdag i början av maj ...

Men i onsdags - igår alltså - hade vi ju värmlänningarna hos oss och innan herrskapet tackade för sig, så tog vi lunch på golfkrogen i Haverdal. 

Och så här tjusig är man efter tre sex månader med en annan diet än den vanliga. Lika mycket som fem 3-kilos julskinkor tackade då för sig, eller tänk, 15 liter mjölk!

Så bra gjort!

Efter lunchen tackade herr och fru B för sig och tog sikte på landet Skåne. 

Tack för att ni kom och övernattade! Sååå trivsamt!

Idag .., Skallkroken igen. Det är verkligen så mycket "pill" med segelbåtar. Idag har pv fixat med de olika stagen, han har satt upp bommen, kopplat in strömmen till lanternorna (men akterlanternan måste åtgärdas) och när vinden behagar avta, då ska seglen upp. 

Först ska den fästas på masten (som en skåra där plastbrickorna löper - dom heter "travare", säger pv) och så likadant på bommen.

Och så gäller det att få fart på bogpropellern.

Medan pv ägnade sig åt tekniskt pill, tog jag två dopp. Fyra simtag på det första, fem på det andra. Alla under ytan. Lågvatten, men helt okej. 

Låg sedan på däck och solade - ja, solade! - främst benen. Aldrig i mitt liv har jag haft vitare ben, nästan skelettfärgade och det ville jag få ordning på. Jodå, det fungerade. 

Nya båtgrannar dök upp. Efter ett par års väntan hade dom nu äntligen fått plats i hamnen och så himla trevliga dom var! Kvinnan tvekade länge om hon skulle ta sig ett dopp och jag sa att det skulle hon nog inte ångra och efter någon timme så .., jodå, det blev t.om två dopp! 

Kom hem vid tretiden. Däckade totalt. Lade mig i uterummet och lyssnade på Europapodden. Älskar Marie Nilsson Boij som sååå levande berättade om hur det förhöll sig i Frankrike, Spanien och Italien, nu inför det stundande EU-valet. 

Här kan man lyssna till när hon berättar om ett besök i hemlandet, dvs, i vårt land.

Dagens fönster ...

Det har varit sååå trivsamt att ha värmlänningarna på besök och idag tackade de för sig och tog sikte på Sundets Pärla, ja, i Helsingborg. 

Här, på Grand hotell, huserar herrskapet och vilken tur för mig att Turtlan hade tagit med sig fönsterhåven! 

Tack! Tack!

Tänk .... 

... att man kan somna på soffan och sova nåt så obegripligt djupt, så där så när man vaknar, vet man inte om man är levande eller död. På riktigt, alltså. 

Det är som att befinna sig i ett annat universum.

För övrigt har pv:s storebror nu hamnat på sjukhus, med trolig hjärtifarkt som diagnos. Imorgon färd till  Karlskrona för kärlröntgen och andra undersökningar, men just nu på lasarettet i Ljungby.

Dagens fönster ...

1:a majmorgon. 

Pv är uppe med tuppen och cyklar iväg hemifrån vid sjutiden - det är idag masten på båten ska komma på plats -. Klockan 09.00 kommer kranbilen till hamnen. Det blåser ganska friska vindar och det kan nog bli spännande att se masten dingla i vinden. 

I gästrummet ligger värmlandsfrämmandet och sover. Jag har precis tagit ut "nattjästa baguetter" från ugnen .., dukat och gjort klart, så det är bara att koka ägg och sätta igång kaffebryggaren så är frukosten färdig. Det här med att man måste ta med sig presenter vid besök, det tycker jag är så onödigt, då menar jag när människor kommer  h i t, till oss. 

Hade planer på att ringa och säga till dem att nej, nej, kom bara som ni är, men det blev inte av och det var lika tur, för vilka finurliga presenter vi förärades - nämligen  två lokalproducerade ostar med bockhornsklöver som krydda -! (Jag trodde först att det var kummin, men icke). Vi har öppnat den ena och sååå god den var! Perfekt till ostbrickan! 

Här en länk till fabrikanten.  Tack Annica och Martin!

Det blev en helkväll i uterummet och prat om allt och inget. Mycket båtprat förstås .., husbilssurr .., hårda vindar, båtar som tippat omkull .., Göta Kanal .., ja, sånt. Och tänk, i nästan en veckas tid har jag sovit hela nätterna fram till femtiden - helt utan att vakna -! Vilken skillnad det blir! Sååå mycket bättre man mår! 

Och gråten över att Harry inte längre är med oss, börjar hålla sig borta. På köksbordet står ännu den vita kartongen med hans aska .., nej, jag kan för mitt liv inte förlika mig med att den ska strös ut eller grävas ner .., men ska försöka hitta en fin låda att förvara den i. Kanske kan pv snickra ihop en sådan till sin bäste vän?

Valborgmässoafton 2024 ... 

Då väntar vi besök från Karlstad, nämligen Turtlan och hennes M och det är nog bara halvtimmen kvar, så är dom här. Vi har haft en helt vidunderlig sista april med strålande solsken och nu vid halv fyra visade biltermometern på +22 ute. Det blev en sväng till affären och därefter till Skallkroken, där pv fixade med båten och jag tog ett alldeles vanligt dopp - det vill säga - jag valde inte den branta stegen ner till djupt vatten, utan gick ut från land. Betydligt skönare! 

Dök och simmade tillbaka och tala om  l i v g i v a n d e! 

I morgon mastning av båten och röd dag. Någon i kassan på Ankaret var lycklig för den sakens skull, då hennes äkta hälft har ett yrke där röda dagar betyder ledighet, något som butiksanställda och många andra yrkesgrupper aldrig är med om. Där bara rullar det på. Minns exet som hade tjänstgöring fyra julaftnar på raken! 

Så får jag önska den som tittat in här en fin Valborgsmäss! Äldsta dottern vittnade om att snön börjat smälta även i Norra Norrlands inland och fjälltrakter, dvs, även i Malå. Det finns alltså hopp om livet.

Så blev det alltså ... ..

Och det var inte oväntat. 

Medan jag stod och jobbade med växthuset och de nyinköpta plantorna, upptäckte jag Sigge som satt så underligt och tyst på gräsmattan och vad sysslade han egentligen med ...?

Gick dit. 

Jo. Han knaprade på en liten död ekorrunge. 

Huvudet först - eller enbart -.  

Det är så det brukar vara. 

Och jag minns åren i Ystad när vi i tvättstugan (med kattlucka) hittade huvudlösa ekorrar liggandes på golvet. Avrättade. 

Pv blev vansinnig på Sigge, men det kan man ju inte bli .., vi äter själva kyckling, ungnöt, jag har ätit hästkött, harpaltar, älgkött, tjäder och ripa och en hel drös med fiskar, så vilka är vi att döma Sigge för att han tar en ekorrunge, om än aldrig så fin?

Dagens fönster ...

... fångades av Monet, som skriver att i köksfönstret vågade sig några blyga violer upp från påskplanteringen. 

//Tack Monet! säger jag.

Glädjepiller ...

Fick idag sms-svar från såväl Emma som Emil angående gemensam födelsedagsmiddag tillsammans med AP, då, när vi om drygt en vecka ska tillbringa tre dagar hos AP och katterna på Ekerö.

Ja, dottern ska på ridkurs fredag - söndag, men vi hinner i alla fall träffas på torsdagen!