Söndagsfönstret ....

Är det inte helt underbart, bara!

Det är Cecilia N som har skickat bilden och så här skriver hon:

"Vovven sitter gärna ut med huvudet när vi åker bil så här i sommartider."

Cecilia N

Vi leker doktor ....

Det finns olika lördagsnöjen här i livet.

Ett är att kolla sitt blodtryck.

Så det gör vi.

En efter en lägger vi oss på den guldiga soffan och låter Dr Göransson vara doktor.

Ja, när det är hans tur att bli kollad, träder syster Nilsson in.

Och här är resultatet.

Storebror: 156/101, puls 61 (ickerökare ..., säger själv att han måste banta .., åt friskt av marängtårtan ikväll ...).

PV 151/71, puls 54 (ytterst vältränad, ickerökare .... likväl högt tryck ...)

Yngste brodern 123/91, puls 93 (röker och snusar, musiker med oregelbundna arb.tider).

Ines 155/95, puls 69 (röker också ...)

Bloggmadamen 119/76, puls 78 (alltid samma höga puls, år efter år ...).

Ja, nu hoppas jag att intresseföreningen har noterat.

På landet ...

Åbergs Trädgård.
Så där vill jag ha det i rabatten.
Ett överdåd av gröna växter och helt marktäckt.


I en och en halvtimmes tid ägnar jag mig åt gräsklippning.

Vid det här laget börjar jag få finess på det här med att ha en elsladd kopplad till själva klipparen.

Knepigast är att få rätt schvung runt äppelträdet.

På baksidan av huset, mot vägen till, är gräset högt, man kunde lika gärna ha använt lie.

Men jag klipper friskt och när jag nästan är klar, upptäcker jag till min förskräckelse att jag har råkat klippa av en stor bit av en kopparödla!

Hjäääälp!

Stackars lilla krake!

Nu ska här räfsas och (hässjas ...) göras middag till bröderna Göransson och fröken Serate som alla arbetar i sommarhuset, ja, med att göra fint.

Jag är självutnämnd markservicepersonal.

Så det så.

Efteråt ...

Definitivt en klicka-på-bild.

.... efter frukosten, kör vi raka spåret till Åbergs Trädgård och lustigt är det att nästan alla kunder hälsar på varandra .., ja, det känns så där som vore man en familj och jag köper ännu en skogsvallmo och två stora daggkåpeplantor, allt medan pv tar sikte på sin blivande tomatodling.

Och så iväg norrut, men först ett besök hos mina barns pappa och hans fru, ute på landet, väster om Ystad.

Det är somrigt och fint ute och vi sitter på deras altandäck och Karin bjuder på kaffe och kakor och vi pratar om nybakat bröd och Söderberg & Sara och om dom där buskarna som är planterade och om idéer som man får och som också måste planteras - hos männen -, ja, sånt.

Längst borta på gräsmattan, vid häcken, ligger segelbåtsmasten och vilar sig.

Där står pv och mina barns pappa och pratar och har sig och det bestäms att pv ska köra ner och hjälpa till när det är dags för sjösättning och att rigga masten och sånt och jag sitter på en blå trädgårdsstol och översköljs av inutivärme över att livet har tagit oss hit .., att det nu känns fullständigt naturligt att sitta där tillsammans och allt är bara glädje.

Lyckliga skilsmässor finns det säkert gott om, men jag har inte mött någon ännu som har vittnat om den saken, ja, jag menar att det skulle vara så enkelt och bekymmersfritt att lämna ett långt förhållande, men jo, jag tror säkert att dom finns.

Men många är dom nog inte.

Däremot vet jag mycket om hur det kan se ut just efter en skilsmässa, då, när man tappar vett och sans och glömmer varför man en gång tyckte så mycket om den där mannen/kvinnan som man en gång valde att leva med .., och att då, det är det som är miraklet, flera år senare hitta tillbaka till ett läge där man återigen tycker så mycket om varandra och kan umgås med nya partner från båda håll, ja, men det är en sådan oerhörd glädje.

Och när vi har tackat för kaffet och ger oss av hemåt (deras hund Meja hoppar in i bilen och sätter sig på passagersidan och lägger huvudet i mitt knä och jag säger ..., ååå, men vi kan vara hundvakt när ni åker bort ...!) via slingervägen förbi Marsvinsholm, där rapsen blommar på båda sidor om vägen och himlen är blåare än det blåaste, då är det nästan så att jag får hålla gråten stången.

Så stort känns det.

Lördagsfönstret ...

... är mitt.

Pelargoniorna köptes som småttingar på Åbergs Trädgård och är nu så här stora och frodiga!