Arbetslös? Inte ett dugg!

Nymålat.
Och böckerna som ligger travade i gästrummet ., bara väntar på sin tur.
Att få plats på hyllan Ivar.

Såja.

Två av fyra hyllplan är nu målade.

Om jag är nöjd?

Oh, ja!

(Säger hon som är så icke-händig när det gäller sånt här.
Men att klippa gräs, bära ved och rent grovarbete, det fixar jag.)


Sorry pv .., dagens Hallands Nyheter är nog oläslig vid det här laget.

Och jag skickar en tacksamhetens tanke till den såå vänlige expediten på färgaffären Interiör här i Halmstad, ty den mannen (tidigare nån slags restaurangchef i Sthlm) guidade mig varligt bland färgpytsarna och lovade att just den här färgen skulle bli hur bra som helst till hyllplanen Ivar, dom som jag en gång betsade och som därefter blev omöjliga att hålla dammfria.


"Klirr-klirr" från kristallkronan när jag råkar komma för nära.
Och sigge tittar upp och undrar vad det var som lät ...?

Medan matte målar, råder siesta i soffan Ektorp.

Det gör det för det mesta, ja, när det gäller herrarna Katt.

Ännu mera här och nu ...

September kan inte ha börjat bättre.

Sensommarvärme.

Blå himmel och tussiga moln.



Och man vänjer sig vid allt.

Den elektriska gräsklipparen som jag tyckte så illa om för början ..., ja, vi är nu kamrater.

Vad det handlar om, är att få schwung på sladden som är evighetslång, och till slut känner man sig som en lassokastande same från Malå.

Ungefär.

I ett brev från mamma, skrivit någon gång på 80-talet, berättar hon om just detta .., att hon har varit på besök hos vännerna Rudolf och Ingeborg i Salta, Argentina. och där ansat gräset med en underlig gräsklippare som går på elektricitet.

"Väldigt praktiskt, men man har en lång sladd efter sig!" skriver hon.



Vid ettiden är allt klart (hyllplanen Ivar från Ikea är då målade, åtminstone två av dem) och jag går nerför backen för att vittja postlådan.

Något svart skymtar till höger i slänten.



Ååå! Där ligger ju pElle och gonar sig i solskenet!

Som en liten säng har han gjort sig.

"Jaså, du ligger här och har det bra ...?" säger jag och kliar honom lite på huvudet.



"Ja, vad då då ...? Skulle det va nåt konstigt med det ...?" tycks han tänka.

sigge nilsson sover fortfarande på soffan.



Dagens skörd i postlådan: ett erbjudande om att vinna 1 miljon i Postkodlotteriet, samt en kallelse till sjukhuset i Hässleholm för röntgen av mitt nya knä, ja, fast inte förrän i slutet av oktober.

Jaha, på det viset.

Här och nu ....

Som nyinflyttad får man drösvis med erbjudanden, men också presenter.

Att t.ex få läsa Hallands Nyheter i tre månader utan att det kostar mig ett enda öre, är himla trevligt.

Och det är där jag upptäcker nånting intressant!

Under rubriken "Föreläsningar hösten 2010, Varbergs Föreläsningsförening", hittar jag små skimrande pärlor.

Tisdagen den 5:e oktober har jag redan vikt för ett besök just i Varberg.

Då kommer nämligen Daniel Alling, Sveriges Radios korrespondent i USA under några år, att berätta om möten och spännande upplevelser under sin tid där.

"Pålästhet, nyhetsnäsa, analytisk förmåga (undrar om han har vänster tumme upp ...?) ,mod och inte minst en förmåga att hela tiden gå vidare och försöka igen, är några av Daniel Allings ledstjärnor."

Den 26:e oktober är det författaren Birgitta Stenbergs tur.

Ojojoj, det kan bli spännande värre!

Jepp, det tänker jag inte heller missa!



Här och nu.

Två högar med tvätt som hängt ute i sensommarvinden.



Och lille sigge nilsson, som är den mest avlånga katt jag har träffat.

I morse hörde jag honom jaaaama utanför dörren .., nu ville han ha frukost och det BUMS!

Och när jag inte fort nog gav honom den där ostskivan (helst Kvibille Cheddar, han är viktig av sig ...), så hoppade han upp på stolen intill min .., tittade uppfordrande på matte och jodå, jag förstod vinken.

Att tänka på ...

"Parketten som golvet är utrustad med
har rimligen varit ett stort, stort träd
där grenarna gungat med mäktigt sus
och trastarna spelat i vårkvällens ljus
och det svirrat kring fågelbona
i den väldiga ekens krona."

Skrev den underbare Alf Henrikson den 3 januari 1972.

Och stort tack Mian för boken!

Dagens fönster ...

.... finns hos sommargrannarna Gun och Göran.

Smålänningar.

Före detta lärare.

Tur att här nu finns en f.d. kassörska - uppvuxen i Västerbotten -, ja, så det inte blir alldeles för enjängt.

Och så har vi ju pElle och sigge nilsson.

Två "rrrrredia" skånska pågar.