Och så ett kvällsfönster från Skåne ...

Sä här skriver avsändaren som är hedgrenskan: "God afton! Ett kvällsfönster på väggen i vårt gäst/arbetssrum! Så glad att läsa att du mår bättre!"

/Tack Kerstin! säger jag.

Onsdag och befrielse ...

Ja, befrielsen att slippa infinna mig tidigt på hjärtmottagningen den här morgonen, för elkonvertering, alltså. 

Inte för att det kändes oroligt, men det ska jag villigt erkänna att det var inget jag såg fram emot heller. 

Enbart trivsamt var det däremot att bli bjudna till Ecke och Britt på middag. Det var igårkväll, alltså. 

Det var dukat i det stora uterummet, det som närapå kan liknas vid ett orangeri. Nu hade såväl citron,-  och olivträdet,  (samt kamelian) fått flytta ut och stod nu i hörnan av tomten där det ställts i ordning en liten trädgårdsgrupp i blått.  Sååå fint och ombonat det kändes! 

Några trivsamma timmar tillsammans blev det och grannen Birgitta gjorde oss också sällskap. Birgitta som känt Ecke och Britt sedan många, många år tillbaka då de båda familjerna köpte sina sommarhus här i Stensjö. (Bilden visar "tavlan" som satt på väggen i uteummet. Om man vilade blicken på den målningen, kunde man tro sig vara någonstans i Egypten.)

Sonen Jonas, relativt nybliven pensionär. hade hjälpt till med middagen och agerade servitör med den äran. 

Till förrätt var det gravad lax med kokta ägghalvor samt gravlaxsås (så gott!), därefter bjöds vi på en Bouillabaisse från fiskbilen vid Willys (lika ljuvlig den) med färska räkor och aioli som pricken över i och så jordgubbar med vispad grädde till dessert. 

Ni kan tro att det var gott! 

Så här såg det ut när jag lyfte (kanske mer sänkte ....?) blicken under bordet. Fr. v. Britts ena ben, så Birgittas i mitten och Eckes till höger. Och min afrikaväska i blått kom också med på bild, plus en sandal.

Nå, vad pratade vi om?

Jo, om Martin Kraghs fantastiska Sommarprat .., om superbilliga flygbiljetter (Jonas flyger och far då och då, senast till Malta) .., det pratades om barn och barnbarn och om Britt och Jonas resa till Lund förra helgen, då, när det var studentexamen för deras yngste sons bonusson och om deras hemresa sent på kvällen, ja, klockan 01.00 på natten ankom Öresundståget till Halmstad och Britt, som ju är - eller blir - nittiosju år, sov längre än vanligt dagen därpå, men oj, så trivsamt det hade varit. 

Bilden: En nyklippt Britt. "Men det blev ju alldeles för kort!" tyckte hon. 

Hela tiden medan vi satt där i uterummet, spatserade skatorna på plasttaket och Britt vittnade om hur roligt det är med fåglarna, dom som nu nästan känns som hem-tama. 

Vi pratade också om detta att välfyllda chark/delikatessdiskar är så oändligt mycket mer lockande, ja, än halvtomma diskar .., och det blev prat om Turkiet då jag - med stor glädje -  (på instagram) följer en ung man som cyklar från Sverige till Kina och han har inte ord nog för att berömma människorna i Turkiet för deras gästvänlighet, generositet, hur snälla de är mot katter och hundar och vilken hjälp han har fått av cykelreparatörer som inte tagit betalt och inte minst: vilket otroligt vackert land Turkiet är! 

Nu är denne cyklist på väg till Georgien och det är också ett land jag hört så mycket gott om. (Då var det den här amerikanen som tog sig till fots över halva världen, tillsammans med sin hund, vars namn jag nu glömt.) Nå, vi åkte hem vid 21-tiden och jag stöp på soffan och somnade nästan rakt av. 

Idag är en annan dag. 

Strålande solsken .., pv sätter upp gipsskivor i nya uterummet (som blir ett innerum) .., jag hjälper till mellan varven .., och nu ska vi åka till golfkrogen och kalasa på smörstekt spätta. 

Så är tillvaron här i landet Halland idag. Nu blommar förresten almöken/rallarrosen vid vägrenarna, plus alla lupiner som håller stånd mot eventuell utrotning. Renfanan är på gång .., och trädgårdssångaren är den fågel som kvittrar allra mest! Satt ute i en halvtimmes tid och bara lyssnade till denne "pratglade" lille krabat som jag aldrig tycks få se skymten av

Igår flög en GÖK förbi tomten och ko-ko:ade medan den flög! Det har jag aldrig upplevt tidigare! Annars får vi - via Merlins fågelapp - veta att det är mest gransångare, svarthättor, ringduvor,skator, koltrastar förstås, pilfinkar och nu och då någon strandskata som underhåller oss. Inte det sämsta. Älskar den appen!

Ännu ett Dagens Fönster från Östergötland ...

"Hej!

Ett till bidrag blev det från midsommar i Östergötland med Fönsterhåven.

Vid Stjärnorps slott finns en slottskyrka som stod öppen för besök.

Kyrkbänkar, altarring och predikstol gick i blått. Likaså dörrarna in i kyrkan, men det var svårfångat med kameran med lite motljus.

Men fönstret i dörren bidrar också med några fönster till.

Allt fångat på midsommardagen.

PS: kan gissa att denna lilla kyrka borde vara populärt för bröllop. Ds.

Hälsningar Turtlan/Annica."

Grönt är skönt ...

Igår, på väg från hamnen, valde vi en annan väg hem. Vi körde rakt upp från Skallkroken, upp mot Skallberget där jag förra veckan upptäckte en sån underbar tomt fylld med ..., nej, inte rosor i prydliga rader eller något liknande, utan mer som en naturvariant. 

Så här såg det ut! Där var drivor med blommande vitklöver (huset däremot är jag mindre förtjust i, jag tycker att såna mer liknar de enorma lagerbyggnader vilka tjoppar upp likt svampar ur jorden, ja, längs E6:an, men det är ju jag det) och det såg så härligt mjukt ut! Men när klövern blommat ut .., hur blir det då ..?

Och så här såg det ut nedanför entrén! Undrar hur det blir vintertid ..., ja, den vinter som så sällan uppenbarar sig här i Halland. Lite barrväxter också som finns bland det övriga - så fint -!

Dagens fönster ...

När jag först såg den här bilden, läste jag ordet ravinstig helt galet fel! I mitt inre betonade jag det liksom som bokstäverna  r a i ordet rar, så det blev raaavinstig. Ingen betoning på det första i:et, alltså. 

Bilden fångades av Turtlan/Annica som skrev så här: 

"Hej! 

Fönsterhåven lyckades i alla fall fånga ett fönster på vår lilla midsommartur.

På midsommardagen åkte vi till Stjärnorps slott lite nordväst om Linköping. Där bakom slottet (som delvis är en slottsruin) finns ett ravinområde vandra i. En jättefin tur längs en porlande bäck, mängder av ormbunkar och annan växtlighet. Lägg sen till värmen innan åskovädret som var på.

Ja det var verkligen som i en tropisk regnskog.

Där vid stigens började fångande jag ett fönster.

Annica."

//Tack Annica! säger jag.

Måndagsfönstret ...

.... fångades inne i Solhagas bageri i Slöinge. 

Dit åkte jag vid 9-tiden i morse, då, när provtagningen var klar och EKG:et visade en fin, jämn kurva, ack, vilken glädje! 

Således behövs ingen elkonvertering och det är bara att hålla tummarna att hjärtat nu sköter sig. 

Då firade vi med en "Unnabulle" och det kan jag säga att den var närapå lika god som Marias berömda wienerbrödsvarianter till kanelbullar.

Så här såg den ut. Inte billig .., men ett hjärta som hoppat rätt , det är väl ändå värt 40 kr.

Vackert upplagt var det också, det gör ju mycket!

Och redan så tidigt (vid 9.00) var där gäster dels i trädgården, men också inne i butiken. 

Har ni vägarna förbi ..., så rekommenderar jag verkligen ett besök på Solhaga. 

Det finns fler smultronställen i närheten ., Ullarps gårdsbutik med cafédel (någon halvmil från Slöinge ..,) och så Börjes Konditori i Harplinge, förstås. 

Kom hem till detta. Pv stod i dörren och frågade hur det hade gått ..., och jag berättade om EKG:et och om kvinnan före mig i kön till bageriet, hon som hade så vackert, lockigt hår och visade sig vara från Scheweiz, men tillsammans med sin man här på besök hos goda vänner. Hela hon var så fin! 

Vi satt ute i solstolarna en bra stund, nästan så pv höll på att somna .., och jag har hjälpt till med två stora gipsskivor som skulle på plats ..,  termometern visade på +35 utomhus i solen .., (stackars, stackars människor i Frankrike eller Tyskland där det kan bli upp mot 40 grader idag!!!) och vi får åka till Skallkroken och svalka oss senare idag. 

Tv:n har stått på och nu är det Hotell Romantik med kärlekstörstande män och kvinnor i min ålder - mer eller mindre -. Ja, inte för 1 miljon kronor, inte för 2 miljoner heller, hade någon fått mig att ställa upp på detta. Men lycka till, säger jag till de som vågar språnget. 

Fick för övrigt mejl från min syster i Australien. Där var det bara +10 grader i dag och hon berättade att sonen, som är på besök inför hans och hans frus resa till Java och Borneo, (Birgitta ska vara hundvakt) hade tagit på sig mössa när han gick på promenad med hunden Luna ner till beachen. 

Så är det idag.

Invasion ....

Igårmorse, precis när åskan kom över oss, översvämmades vardagsrumsfönstren av stora, äckliga flugor - modell spyvariantten - och jag höll på att bli galen! 

Det spelade ingen roll hur många gånger jag öppnade fönstren och viftade ut dem, några sekunder senare var där lika många igen!! 

Berättade detta för Maja i Skåne och fick då bilder som visade att det var likadant där, men då rörde det sig om små, små. små knott. Fönsterbrädan ut mot gatan, den var prickig av små flygfän! 

Vad gjorde vi då ...? Jo, jag hämtade den burk med Radar vilken bidat sin tid i tvättstugan och det känns verkligen inte bra, då flugorna sedan ligger och sprattlar och blir förvirrade, men till slut infinner sig ju döden. 

Jag undrar hur många hundratals flugor som nu trängs i vår dammsugarpåse? 

Nu på morgonen har jag putsat fönstren, såväl ut, - som insidor och hoppas att detta elände ger med sig. Pv gissade att det kunde bero på grannens kor - eller kodyngan - men vi ser ju knappt vare sig kor eller kalvar och några hästar är här inte längre.

Bilden här ovanför togs igårkväll, då, det efter den olycksaliga förlustmatchen fick bli ett dopp i skymningen. Innan vi åkte hemåt, var där som en liten parad med - kanske deppiga - fotbollsentusiaster i gula t-shirts och med SVERIGE skrivet på ryggen, vilka nu hade siktet inställt på ett härligt bad. I det vattnet låg nog sedan en hel drös med grusade förhoppningar!

Idag är det söndag, om ni inte visste det. Vi ska straxköra till Skallkroken där pv ska fixa med något elektriskt i båten .., själv tänker jag bada i omgångar och brassestolen får följa med, samt solskyddsmedel och vatten i flaska. Kanske några skivor meloner också. I eftermiddag tänker jag hämta upp madamen i Steninge, så även hon får svalka sig.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är ellem i Skellefteå: 

"Här kommer några midsommarfönster från Bonnstan, när festen är över och de flesta gått hem. Här syns det verkligen hur olika alla hus och kamrar är."

//Tack ellem! säger jag. Nästa gång vi besöker Västerbotten, då  m å s t e  vi titta på detta!

När det inte går som man tänkt sig ...

Ja, man kan ju trösta sig med kloka ord av Buddha, nu, när vi förlorade stort mot Nederländerna. 

Om den svenska journalistkåren kunde behärska sig en aning och inte skruva upp guldförväntningar efter en enda match, så skulle inte fallet bli så stort. 

Själv ägnade jag mig åt att på min mobil skriva brev till min syster i Australien. Det var inte så klokt, för i och med det fick jag målresultaten tidigare än pv .., så han satt där och var kanske lite glad, men jag  v i s s t e  .., det hade blivit ännu ett mål för motståndarna!

Nåja. Det är som det är. 

Vilken underlig dag det här har varit! Ösregn och åska på morgonen ..,. så blev det uppehåll och pv klippte gräset .., det blev vansinnigt kvavt ., svetten lackade .., vi körde till Skallkroken och jag tog ett längre bad i havet. Så har vi tagit ut den gamla ytterdörren som satt där det en gång var huvudingång till huset (innan min tid) och pv är suverän när det gäller att flytta saker! Nu blev det rullpinnar under dörren och så hjälptes vi åt och fick dörren på skottkärran och så småningom ut i garaget. 

Kanske hade vi tänkt fira (eventuell fotbollsvinst) med gårdagens nötkaketårta, men så blev det inte. Jo, tårta, men det var också det enda.

Nu blir det ett kvällsdopp i Skallkroken! Halleluja!

Dagens fönster ...

.... fångades i mitt sovrum nu på morgonen. 

Klockan var halv 6 .., och Vickan låg och sov så gott mellan pelargoniorna, men satte sig upp och sträääckte på sig lite när matte kom med mobilen.

Efteråt ....

Midsommarafton 2026. 

Varmt som kring Medelhavet. 

Tidig frukost för sjuåringen och hans farmor. Vi sitter i soffan Ektorp. Katterna får mat. 

Resten av dagen består av hinderbana ute på tomten .., att handla, ordna lunch, gå ned till stranden .., bad i havet, upptäckt av mängder - verkligen MÄNGDER - av blåmaneter som inte bränns, men ändå. 

Klockan 17.00 blir det dans runt stången och hundratals deltagare. Dragspel och fiol, långa klänningar, unga män i vita byxor och skjortor .., brassestolar .., trift och styvmorsviol. 

Torrt gräs. 

Efteråt hembakad nötkaketårta på vår altan. Grannen Birgitta som fått lämna sjukhuset,  gör oss sällskap. 

Vid halv sju tackar Maja och pojkarna för sig och från Anders har det kommit underbara små filmsekvenser från Paris. Han konstaterar att Paris tycks vara i avsaknad av elspark-cyklar, däremot vimlar det av elcyklar att hyra och det är på det viset han tar sig fram. Han verkar trivas, 

Vid 21-tiden blir det fotboll på tv, men nä, jag orkar inte titta. Öppnar ytterdörren och hör grannarna på växthussidan sjunga allsång,kanske snapsvisor? Hör orden halleluja och nånting om Satan, jo, säkert snapsvisor. Alla verkar glada.

Fortfarande inget förmaksflimmer för min del. Det är som ett mirakel.

Spridda skurar från några midsommaraftnar ...

Så här såg det ut på den tiden det begav sig ..., frukostfika vid 9-tiden och för ovanlighetens skull var jag med .., annars arbetade jag ju alltid eftermiddag/kväll. Från vänster Joakim (försvann till Norrköping), chefen Mange som nu är rent av magerlagd och femton år yngre (oerhört snäll som chef) och längst till höger, Hemköps egen Adonis (Sonjas ord): Erik, som jag tror kom att läsa ekonomi någonstans norrut. 

Midsommaren 2008. Då hade jag börjat sällskapa med pv, men det skulle dröja ytterligare två år innan jag tog språnget och lämnade Ystad. På midsommaraftonen gick en hel skock människor från Kärrvägen i Steninge i samlad tropp mot ängen där det skulle bli dans runt stången. 

Jag - som verkligen känner mig oerhört obekväm enbart av tanken på att gå i någon som helst tropp - gick så långt bak i ledet som det var möjligt. Tycker däremot det är jättefint när andra är med på sånt här.

Midsommaraftonen 1992. Utdrag ur min dagbok. Tommy var arbetade i Göteborg på fotbolls-EM (arbetade) och jag var ensam med barnen med hemma.

Maria var då 20 år och hade nog flyttat till Sthlm, Anna var 16 och Anders 6 år. 

Och förmaningstal höll jag också. 

Från vännen Turtlan/Annica i Värmland kom den här midsommaraftonsbilden och då den lades in på bloggen, berättade hon om en axel som gått ur led - ja, hennes, alltså -. 

Bilden är från deras sommarstuga, den som ligger paradisiskt till.

Midsommarafton 2022 blev minnesvärd. Vi blev då nedbjudna till Ecke och Britt som då var betydligt piggare än vad som är fallet nu. 

Så här skrev jag efteråt: 

"Vi satt ute vid husväggen och Harry, som känner sig sååå trygg hos Ecke och Britt, låg mest på det så torra gräset och lyssnade till förbipasserande eller blev omklappad av någon av ungdomarna vilka var på väg ned till stranden.

Det blev - som vanligt - prat om allt möjligt. 

Det blev prat om att vara troende eller inte och det visade sig att tre av fem runt bordet hade vuxit upp i ett frireligiöst hem .., alla var vi kvinnor. 

Räknade vi oss som troende? 

En kanske gjorde det .., en hade blivit less på alla stränga frikyrkoregler i ungdomen och tackat för sig och själv är jag nöd-troende, vilket väl är det sämsta av allt. 

En enda en av oss har lämnat svenska kyrkan, är definitivt inte troende, men är å andra sidan den som tillbringar mest tid inom kyrkans väggar. Det är  alltså pv som sjunger i kör.

Så hemåt. 

Vi satt ute på altanen och och lyssnade till högljudd musik och allsång (enbart män) som hörts i timmar från något av husen ovanför oss ..., ja, det fick mig att bli såååå, så glad. Innan jag gick i säng, tog jag mig en promenad dit .., tvekade en stund ., stod dold bakom en häck innan jag vågade mig fram, men gick sen in på tomten och tackade - framför allt den unge mannen som var ansvarig för musiken - för all den glädje detta givit mig! 

Han trodde förstås att jag skulle läxa upp dem .., en snart sjuttioårig madame som uppenbarade sig så där oväntat, men jag skyndade mig att förklara .., ja, jag ville bara säga  t a c k! Dessutom var det helt underbar musik! (Det visade sig vara ett femtontal unga män som firade midsommar tillsammans .., det visste jag inte när jag gick dit).

Har jag någonsin i mitt liv fått så många kramar från aningen lulliga unga män? 

Nej, det tror jag inte. 

Var väl om möjligt ännu gladare när jag gick hemåt."

Se där. Det finns många midsommaraftnar att tänka tillbaka på. Och lovad vare att man har bloggat och kan återuppväcka sina egna minnen, de som legat och skvalpat i det fördolda.

Nytt liv ....

Stiger upp vid 7-tiden ..., går ner och gör frukost. 

Känner på en gång att det är annorlunda. 

Tror inte att det är sant ..., kollar på pulsmätaren och ser fina, fina vågor och bra puls. 

Har hur mycket energi som helst. 

Inte tillstymmelse till flimmer!! 

Efter badet i havet igåreftermiddag mötte jag en kvinna som arbetar på hjärtmottagningen/avdelningen i Halmstad och hon frågade hur det var fatt med mig och jag sa som det var och berättade om betablockeringen som nästan tar kål på mig. 

"Ta den på kvällen i stället ..., så känner du dig inte så slut på!" sa hon leende. 

Nu vet jag ju inte om det hade med detta att göra, men något flimmer har jag inte längre. 

Tänk .., bara tänk om det håller i sig!

På´t igen!

Hur många gånger har jag skrivit om att vi har röjt i garaget, hyrt en släpvagn från Hemköp och känt oss nöjda? 

Men se nu .., nu när fönstren som stått inplastade och väntat på att komma på plats (i kanske sju, åtta år .., minst!) äntligen fått lämna carporten, då har vi börjat röja rejält. 

Oj, så mycket skrot som trängts där inne! Porslin som ingen varit intresserad av .., små och större bord, gamla burkar med målarfärg, trasiga presenningar, en rostig stege, ja, i morgonförmiddag ska allt detta och mer därtill hamna på återvinningen i Falkenberg. 

En stor kyl ska flyttas och hamna intill frysboxen och i kylen fanns mängder med kvarlämnad öl från förra sommaren, då Emil med kompisar var här. Några platta burkar surströmming fanns också. Filéer, tyvärr. 

Från Maria kommer ljuvliga bilder från hennes 2-dagars roadtrip på egen hand.

Minns när vi själva åkte hem till Malå just efter midsommar; det var dagarna efter att Ulf och Ines hade gift sig. 

Aldrig hade jag sett Ångermanland och Västerbotten i sån vacker försommargrönska och på båda sidor om vägen växte ängsblommor! 

Det var som att möta våren än en gång! 

Och Anders är i Paris och Anna har anmält sig till någon slags tävling ("typ crossfit", skrev Tommy) i oktober. Full fart mest hela tiden. 

På rullande stenar lär ingen mossa växa. Själv går jag mellan varven in i gästrummet och småpratar och kelar lite med Vickan och på mig växer nog mossan lite nu och då. 

Av sommarhusgrannarna fick vi veta att dom igår eller idag hade upptäckt denna lilla kattmadame (Vickan, alltså) inne hos dem och när dom skulle försöka få ut henne, blev hon alldeles panikslagen innan hon hittade dörren! Kanske var det därför hon satt på uterumstaket .., måhända kände hon sig trygg där uppe?

För övrigt ..? Ser bilder från G7-mötet i Davos där Donald Trump ser mer eller mindre bortkommen ut. Trött, kanske? Slut på? Han lär ju inte sova mer än några timmar per natt och det kan väl omöjligen hålla i längden?

På tv .... 

Midsommarväder

Midsommarmat

Bästa midsommarpotatisen

Midsommartrafiken

Skruttig tv-reklam (förutom Ikeas med våningssängen och fler barn i familjen)

Valet, valet, valet!

Tre månader kvar, man blir galen!

G7-möte

Trump

Macron

Drömstart för Norge i fotbolls-VM

Dagens fönster ...

... fångades igår, inne på Halmstad Sjukhus och på väg från målpunkt C till huvudentrén. 

Nu håller till och med jag - som har så uselt lokalsinne - på att hitta riktigt bra inne på sjukhuset med alla korridorer och hissar hit och dit.

Tisdag i juni ...

Mulet, grått, blåsigt, uppklarnande, soligt, ljumma vindar. 

Så har det varit. 

Ultraljudsbesöket gick bra. Tänk, så trevligt det är när man blir inropad och hälsad välkommen och den som tar emot säger sitt namn. 

Innan dess satt vi på rad och väntade på vår tur. En äldre dam hittade inte sin rullstol och hade svårt att ta sig fram .., oj, så eländig hon var! 

Inga bekanta ansikten. 

Pv kämpar på så gott det går i nya rummet .., i morgon är det hans tur - röntgen och läkarbesök -. 

Kom hem och föll ihop på soffan Ektorp. Tittade på  ännu ett favoritavsnitt från "Där ingen skulle tro att någon kunde bo", nämligen detta. 

Dessa program blir som själslig terapi, särskilt när vi varit så totalt kraftlösa. Ofta sitter vi alldeles tysta och bara tar in alltsammans och häpnar över hur människor orkar.

Tittar in hos hemtidningen och skummar igenom dödsannonserna. Tänker att .., man förstår när människor är födda, utan att titta på födelsedatumet, nej, det räcker med namnet. Såna här namn trängs numera bland dödsannonserna: Rachel, Vera, Solveig, Hans-Göran, Gunilla, Bertil, Kristina, Herbert, Barry, Lilian, Arne, Elisabeth, Ulla, Ingemar, Birgit, Åke, Anna-Lena, Jan-Håkan, Per-Gunnar, Svante, Viveon, Gunnel och Mai. 

De flesta av dessa var födda på sent 30-tal eller på 40-talet. 

Bilden visar ett kvarglömt halshand på Hemköp. Så fint! Och den nye chefen kommer att få sitt livs överraskning när han får se hur antalet kunder nästan tiofaldigas vid Midsommar. Då gäller det att ha fyllt upp i delikatessdisken och annorstädes. Och tänk, så fint det skulle vara med lövade björkar på ömse sidor av entrén och kanske någon som spelade dragspel mitt på dagen .., det skulle jag ha anordnat om jag vore ägare till en livsmedelsbutik. Det gäller ju att skapa en slags trivsam stämning. 

Packhjälp vore inte heller så dumt, men många kanske vill sköta den biten själv? 

Nu blommar prästkragarna, höll jag på att skriva - och skrev - men dom har säkert något annat namn. 

Google svarar: baldersbrå.

Dagens fönster ...

.... fångades av Guy i Arvidsjaur - det var nog många år sedan - och jag var helt förvissad om att det var jag som tagit bilden. Nej, så var det inte. Men pilen kanske jag satte dit?

Halv tio är klockan ...

Och pv har redan sagt godnatt och jag själv ska strax gå i säng. 

Det tar på krafterna att titta på den ena fotbollsmatchen efter den tredje. 

I morgon vid 9-tiden väntar ultraljudsundersökning av hjärtat. 

Målpunkt C på på sjukhuset.

Jo, nu vet jag var det är.

Inget vet man om vad som väntar, eller vad resultatet blir.

En ullpläd blir till trygghet.

Måndag och ny vecka ....

Ja, vi är många som tycker att detta med fotbolls-VM är helt underbart, i alla fall så länge som det går bra för di svenske. Ställde klockan på kvart i fyra natten mot idag (eller morgonen, rättare sagt) och tittade tills det stod 2-1 till Sverige, då kände jag att skulle det bli alltför spännande, nej, då hade inte mitt hjärta mäktat med. Alltså gick jag en trappa upp, kröp ihop under täcket och lyssnade i stället till Sportradion .., då får man det hela liksom på avstånd. Hjärtat lugnade ner sig. 

Andra är mer uthålliga. (Pv till exempel). På bilden från DN kan ni se hur det såg ut i Harplinge kyrka i närheten av Haverdal  .., ja, nu när det var match. Prästen hade bjudit in och det var i det närmaste fullsatt och med var även kattten Luna, numera åtminstone berömd i hela Halland.

Jag chansar och lägger in en länk till DN .., så kanske den som är intresserad kan ta del av det hela. 

Vad beror det på att somliga - däribland jag själv - rycks med och tycker att det här med fotbolls-VM eller Olympiska Spel och annat, är så himla kul? Kanske ett intresse som följt med sedan unga år? 

Pappa satt alltid med anteckningsblock och noterade varvtider för skidåkarna i tv .., han var omåttligt intresserad av friidrott och fotboll - även Malå IF:s fotbollslag - och två av tre döttrar delade hans intresse. Mamma brydde sig inte det minsta och tittade hon på någon fotbolls, - eller hockeymatch, höll hon alltid på den som låg under. ("Tittade" är fel ord; hon satt i vardagsrummet och knöt ryamattor eller skrev dagbok eller läste bibeln ....). 

"Stackars ryssar, dom har det nog inte så trevligt ...!" sa hon ofta när vi andra hoppades på svensk vinst.

Vi trodde att hon förlorat förståndet. 

För övrigt, denna soliga måndag? 

Jo, jag hade samtal från två män från Malå, vilka ofta satt på Dungers Café i min ungdom, ja, där satt minsann många andra ungdomar också, däribland jag själv. En jukebox stod i ena hörnet ., jag spelade Elvis Presleys "Are you lonesome tonight`" eller den här skivan .., om och om igen. 

Den ene av männen hade - under ett besök på sjukstugan - kommit att prata med Maria och nu var hans kusin på besök hos honom och det var så himla roligt .., så många minnen som dök upp och en av dem, han som numer bodde i trakten av Vilhelmina,  hade bytt ut en hjärtklaff och fått nya knäleder och jag log och tänkte att jaha, så är det numera. Vi blir alla äldre.

"Men du Elisabet, man känn då igen ditt glittrande skratt!" sa en av dem på bred västerbottniska.

Mer än så behövs väl inte för att solen skulle lysa lite extra mycket den här dagen.