![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCiVfUxs5UQLP_jFI_KgUg3lNofiZ8LDNKQRFDKQaYLZGzTVHEo8PIH7oRTemgXAxvqvVoQPLsdEXhpaqpuCPOqgV6JP2QG1Lzbn9SULgzQVjrwcxpXJnnhqYNb7xpiex1YsyqXxYiaoA/s400/IMG_0582.JPG)
Och livet med det nya knäet, det rullar på.
Allt är annorlunda.
Kryckorna finns nästan alltid på plats och det
händer att man vaggar iväg utan, med resultat att man då känner sig som Bambi på hal is.
Man lär sig att ge sig själv sprutinjektioner mot blodpropp.
Tjopp bara, nyper man tag i mag-hullet och sedan in med sprutan .., ja, det är såna gånger man är tacksam för att det trots allt
finns något hull att ta fatt i.
Och man lär sig att planera.
P l a n e r a.
Lämnar man det nedre planet, stoppar man helt sonika telefonen i kalasbyxan, ty några andra byxor, såna som har fickor, går inte i
dagsläget att få på.
I pensionatets frys ligger nu inte
enbart plommonmarmelad, grönsaksröror, gifflar och kokoskakor ..., nej, nu dom fått kamrater i form av två platta A4-paket med istärningar.
Så himla finurligt är det!
Om ni tittar på bilden, så ser ni kylbandaget .., på var sin sida om glipan i mitten, där stoppar man det platta ispaketet och så drar man igen med kardborrband och det här är för mig,
minst lika bra som Citodon, men effekten varar förstås inte så länge.
Och inte blir man så trött heller!
Men allt är inte enkelt.
Plötsligt avlider pensionatets telefon och här finns ingen mobiltäckning, annat än för sms.
Jahapp .., och idag ska jag alltså ringa och boka tid för omläggning av såret .., och flytta fram tiden för rotfyllningen .., och ordna med sjukgymnast ..., begära eftersändning av DN ..., men icke, sa Nicke.
Så länge får man roa sig bäst man kan.
Morgon-tv ...., P1 .., Utbildningsradion och kanske någon bok att läsa?
Och ute råder novembermörker.