måndag 4 januari 2010

I landet Uppland ...




... bakas det gifflar (bloggmadamen) ...., vilas på soffan Ektorp (annan färg än den halländska varianten ..) och så blir det kulturell eftermiddag med Soldat Bom.

Den skidåkande pensionatsvärden inväntar varmvatten till duschen, ty här har varmvattenberedaren behagat avlida (men återuppväckts ..) allt medan äldsta dottern surfar runt och kollar på hyrbilspriser i Florida.

Jaaa, det är ungefär vad man önskar sig av en måndag i början av januari.
Och ....


... nu har det skett.
Förresten ....


... besökte jag idag en Ica-butik där det planerats så smart,

så frysdiskarna var placerade närmast kassalinjen.

Äntligen, någon som har tänkt till!

Tänkte jag.

På agendan ...



Besök i Väsby Centrum och Sparbanken med låååång kö och låååång väntan.

Bloggmadamen ägnar sig åt skyltspaning.

Det är obegripligt att det här med skyltutformning tycks få gå lite hött om bött.

I vissa städer blir det tidningsskriverier som varar i åratal när det gäller färgen på en dörr i centrum .., men se skyltar .., det är inte så noga det.


Papperskorgsutsmyckning.


Helt annorlunda är ett besök i Väsby Centrum mot för hemma i Ystad.

I Ystad är allt så homogent .., här är blandningen total och det är bara underbart!

Inne i Sparbankens lokaler trängs människor från världens alla hörn, eller i alla fall från några av hörnen .., och inte en kotte reagerar över att en haltande madame talar västerbottniska.



Med nya pjäxor i stor påse, kör vi hemåt, ja, till det gröna huset på Tidlösavägen.

"Titta, där är ju Obelix!" hojtar pv när vi passerar en stor snögubbe.

Och nu har han, pv, givit sig iväg för fyra mil på skidor och lycklig som ett barn på julaftonen tycktes han.

Från barn och .....



När Emma och Emil börjar i 4:e klass, ber deras fröken dem att beskriva sina föräldrar.

Vid första föräldramötet läser sedan fröken upp lapparna och så ska man försöka lista ut vem det hela handlar om.

Den övre lappen är skriven av Emma när hon började i fyran.
(Dom har haft samma fröken).

("gillar sin mormor ..." .., "hon älskar ägg" .., läser bloggmadamen och ler).



Och så var det Emils tur i höstas.

Ni kan ju gissa vilket jubel som utbröt bland de övriga föräldrarna när fröken läste upp detta.

"Pappa: lat och kollar på sport ...".


På uppresan ...


... är pensionatsvärden så lycklig, så lycklig, ja, som ett barn på julafton.

Nu ska han ägna dagarna i landet Uppland till skidträning.

Längdskidåkning.

Ni vet, inför Vasaloppet.

Prick alla dagarna i landet Uppland ska det åkas skidor.

Fyra mil första dagen, absolut.

Säger han.

I trakten av Norrköping hör jag plötsligt honom skrika "Madre, Madre!"

Det är då ..., just då, som han kommer på att pjäxorna ligger kvar hemma i landet Halland.

Resa med förhinder ...


Ett annat "ååå, framme!"
Det var i Jämtland, på Kvarnsjöns camping.


Resan från landet Halland till landet Uppland, den kunde ha börjat bättre.

Där är vindrutetorkare som inte fungerar och har fastnat i halvvägs neråtläge .., en handbroms som har avlidit och vänster framlyse som tackat för sig.

Nåja.

Pensionatsvärden fixar säkringsbyte (halleluja!) och plötsligt lägger sig vindrutetorkarna i rätt läge och vattnet som inte har velat sprida sig över rutan, det fixas med hjälp av en synål som rensar i sprutkanalerna ..., handbromsen får åtgärdas på måndag då bilfirman ska ta hand om det som inte fungerar, ja, innan besiktningen på tisdag, så det löser sig.

Och den gamla glödlampan (läs: glödlampehelvetet ...) vägrar att låta sig ruckas på, så det får ordnas senare, i rejält dagsljus och med verktyg.

Borde det inte vara lag på att glödlampefästen i bilar skulle vara oerhört, oerhört lättåtkomliga och även utan verktyg skulle man kunna byta en trasig lampa i mörker?

Jo, det tycker jag verkligen.

Och så var det sigge nilsson, ja.

Lille Sigge, denne buskatt, han v ä g r a r i sten att åka i kattbur .., alldeles heltokig-galen blir han och klöser och river, allt medan farbror pElle ligger och sover vid bloggmadamens fötter.

Till slut får sigge komma ut i friheten och sitter i mitt knä, - rejält fasthållen -, men det är inte mycket bättre det.

Det blir så att sigge, i stället för pElle, får stanna i landet Småland där han träffar en förvånad kattmadame vid namn Suna (fräs-fräs ... men det bryr sig inte sigge så mycket om ..) och pElle åker med oss till hufvudstaden.

Vid trakten av Norrköping ringer pv:s storebror och meddelar att sigge nilsson är en kaxig liten typ som minsann inte är det minsta skraj för vallhunden Sverker (uttalas: sväääker ..., på småländska) och han, sigge alltså, har gått på lådan och allt är okej.

Och pElle är UNDERBAR!

När vi tar rast vid Östgötaporten, tar pv fram kattlådan och ställer den i baksätet .., då går pElle dit och gör sina behov och krafs-krafs ..., och sedan ligger han och sover där nere vid bloggmadamens fötter resten av vägen.
(Ja, alltså ..., kattlådan töms och förflyttas till bagageluckan ..)

Att sedan, utan GPS, hitta till sonens boende på något som heter Nordenflychtsvägen (som visar sig vara avstängd), det är en historia för sig (men pv fixar det .. han har kört buss i Sthlm en gång i världen har någorlunda hum om var man är ...) och sedan blir det raka spåret längs E4:an norrut och sicken lycka att stiga in i huset på Tidlösavägen och få sträääcka ut och högerknäet är svullet och ömt och citodonpillren blir till en välsignelse och vi sitter i soffan och äldsta dottern bjuder på varma scones med ost och marmelad och det tittas på Wallanderfilm från Ystad och utanför vardagsrumsfönstret är det snöigt och vitt och medan Emma berättar om dagens cupmatcher i fotboll, känner man alldeles tydligt att ååå, nu är vi framme!

Så var det.

Har intresseföreningen noterat?

söndag 3 januari 2010

Precis som i fjol ...



.... den här tiden, så åker vi idag upp till Stockholm, till barn och barnbarn.

Oj, så spännande det ska bli för lille sigge nilsson, som under några dagar ska få bo hos den blivande konstapeln och hans kamrater.

Och pElle .., han ska lämnas av i landet Småland .., i Fallnaveka, ute på landet.

Där, i ett rött hus med vita knutar, ska han tillbringa ett par dagar tillsammans med pv:s storebror, hans fru och så katten Suna.

Henne, Suna, kanske ni minns?

Men nu är hon ingen liten kattunge längre, utan en Vuxen Fröken Katt.

Måtte nu detta avlöpa väl, det säger jag bara.

Söndagsfönstret ...



... finns i ett gult hus på en kulle i landet Halland.

Och mångubben är som en bygglampa där över havet.

Bilden togs kl.08.05.

Ute är det femton minusgrader.

lördag 2 januari 2010

Stjärnorna på slottet ....


Underbart!

I love SVT!

Hoppas att ni såg filmen ...


I Paris kan allt hända

Fransk novellfilm från 2006.

Kate bilar till Paris över veckoslutet.

I en stad hon inte känner till, ska hon träffa en främmande man.

Och hans hund.

En film av Alice Winocour.

SVT 2 , kl. 19.40

Bara så ni vet ...


... så finns det små kattungar, typ sigge nilsson,

som faktiskt älskar tv-program i SVT ...

såna som handlar om Yellowstones nationalpark och om bisonoxar och uttrar

för att inte tala om ...

när filmen Oliver Twist visas ....

då sitter sigge nilsson på helspänn och tittar!

Herr Inspektören ...




Ja, jag vet att det blir mycket av sigge nilsson.

Men hur skulle man kunna låta bli ...?

(Och nä, pensionatsvärden tapetserar inte i Adamsdräkten, men inte långt ifrån.)

// Nej, jag får den inte att synas här .., inte nu i alla fall. Nåja, filmen får ligga kvar ett tag, så ser vi väl hur det blir ...?

På agendan ...



... mönstrad tapet byts ut mot vävdito som ska målas vit.

Allt detta sker under överinseende av sigge nilsson, som väldigt nyfiket följer husses arbete.

Sigges matte är hantlangare och kommer raskt och lydigt med tumstock, skruvmejsel, tapetborste och annat som herr hantverkaren behöver.

Jaså ..?



"Är du klar i rummet ...?" hojtar jag till PV.

Han har fixat med elementet nämligen och nu har han återvänt till andra sysslor.

"Jodå .., allt är klart ...", svarar han.

Hmmmm.

På det viset ...?

Det var ...



... sigge nilsson som först hittade den där pallen vid elementet.

Där det var så varmt och skönt, nu är värmen kom på som den skulle.

Åååå, så han njöt, lille sigge.



Sen upptäckte pElle samma sak.

Ett lördagsfönster från ....



"Hej!

Här kommer ett fönster från Skellefteå.

Det är taget i julhelgen och det snöar fortfarande.

Vissa hängdrivor har rasat, andra byggts på.

Tur jag inte har huvudansvar för skottningen!

Nyårskram från ellem."

sigge nilsson tar en tupplur ...



... och när pElle nu har ockuperat pallen vid elementet, då lägger sig sigge bakom mattes rumpa och den är stor och rejäl och där är det varmt och gott.

Lördagmorgon ...


"Hör här nu ...., det här var intressant!" säger pv.


Tidningsläsning vid köksbordet.

DN till pensionatsvärden .., Göteborgs-Posten till bloggmadamen.

Tända ljus ..., sigge nilsson under bordet och pElle på pallen vid elementet.

En slags vardagslycka .. ja, verkligen .., det är vad det är.

Och mellan frukosttuggorna högläser vi utvalda artiklar för varandra.

"Hör här .., det här är bra skrivet av en folkpartist i Täby!" säger pv.

Det handlar om friskolor och artikeln andas irritation över vår statsminister.

Och själv läser jag om den fyraåriga flickan som är försvunnen .., och om den unga kvinnan som så brutalt mördades i Hjällbo, ja, inte långt ifrån det hyreshus där mina barns farmor har tillbringat en stor del av sitt vuxna liv .., jag läser om Anneli Hulthén (s) som är kommunstyrelsens ordförande i Göteborg och verkar sköta sig med den äran .., och där är även en artikel om herr Ibrahim Shkupolli som i Finland avrättade sin före detta flickvän och fyra av hennes arbetskamrater och skälet för detta hemska anges vara svartsjuka och man tänker att ojojoj .., vad känslor kan ställa till med i människors liv!

På familjesidan kan vi se bilder av olika jubilarer, däribland "världens goaste make, pappa, son och svärfar", nämligen Lennart Ung, som idag fyller 60 år .., och där är Svea som fyller 100 år och inte att förglömma .., Hugo Sandberg och Ida Carlsson som har förlovat sig.

En liten Dagens Ros finns också.

Den rosen utdelas till den ärliga person som lämnade in en plånbok i receptionen på Frölunda Kulturhus, samt till Eva i receptionen som snabbt ringde till plånbokens ägare.

Och just så där fortsätter läsandet .., man skuttar mellan de mest fasansfulla hemskheter till gratulationer och utdelning av rosor och det är väl så det är här i livet .., hullerombullerlivet .., det som är så oberäkneligt och ändå så övermåttan härligt!
Snart sommar ...

Ja, man kanske skulle ....?

Dagens fönster ...



... finns i Ystad .., på Regementsgatan.

Och så är det .., att efter två månader i ett gult hus i landet Halland .., så känns det som hemma.

Det också.

fredag 1 januari 2010

Den första dagen ...


Efter en natt hos vännen Torun i Staffanstorp, skriver jag litet brev på familjens kylskåpsdörr.
Det var då det.
När jag var ensamseglare.


... på det nya året .,. är snart tillända.

pElle äter mat .., och hoppar sedan upp på pallen vid elementet .., den där härliga platsen där det är så varmt och där lille sigge nilsson har legat och sovit mest hela tiden.

Och sigge, han tycker inte endast om tv-program om skator, nej, han har med stort intresse tittat på På Spåret, ja, i alla fall delar av programmet.

Helt klart blev jag impad av pv som tog Bologna på 10 poäng .., ja, idag kammade han för övrigt hem många rätta svar.

Och nu .., Bo Kaspers orkester som önskar mig en stilla natt ..., framför mig på bordet en ljuvligt doftande hyacint ..., mörker utanför fönstret ... och jag tänker att livet känns så bra, så man är rädd att nånting ska hända.

Som den fyraåriga lilla flickan som är försvunnen i Malmö.

Arma anhöriga!

Sånt kan man också tänka på.
Kväller ...

Tre kilometers promenad ute i solskenet och sedan ...., sprängvärk i högerbenet.

Det blir soffläge .., Citodon .., sömn ..., och sist av allt: en tortilla med tacotillbehör.

Sakteliga återvänder livet.

Och ikväll är det På Spåret.

På kvällen ...




... pratas det om det där huset i Småland, det som vi tittade på.

Det som skulle ha fordrat månader och år av renoveringsarbete.

Han som är storebror, säger vad han tycker.

Sigge Nilsson går på bio ...




Men åååå, sicket spännade program i SVT 1 ..., ett program som handlar om herr och fru Skata och hur länge som helst sitter lille sigge nilsson och tittar hänfört mot tv-rutan och fåglarna!

Älskar jag detta ...?



Nyårkonserten från Wien?

Svar: ja!

Och allra helst Radetzkymarschen med dagens dirigent Georges Prêtre med sitt filuriga leende!

(Inte den som dirigerar här alltså ...)

Nytt år ...



Nyårsafton blir lugn och trivsam.

Från Fallnaveka utanför Ljungby kommer pv:s storebror och hans fru.

Det blir lammstek med potatisgratäng till middag (som nästan aldrig blir klar ...) och till förrätt krustader fyllda med krabbstuvning och långt senare på kvällen blir det inte pannacotta med passionsfrukt (som det var tänkt ...), utan vanlig äppelkaka med glass.

Det går det med.

Och vi spelar kort .., nånting som kallas Trixxie och är jättekul!

Två kortlekar .., och så nästan som Plump, man går från tre och upp till tretton och har man t.ex fyra kort är 4 trumf och så vidare och det gäller att samla på sig allt från triss, fyr, - och femtal till stege i färg och så, när den förste har allt detta på hand ropar den "klar" och då får man böta det som man själv sitter med, ja, allt utom om man triss och sånt.

(Det gäller alltså att snabbt få triss/färgstege/fyrtal/femtal i klädda kort, så man inte åker på att böta just dessa, det kostar multum det ..).

Första omgången åkte bloggmadamen baklänges nåt hemskt, men sen förstod jag hur det hela gick till.

Himla roligt var det!

Vem som vann?

Jo, det gjorde madamen från Småland, tvåa blev hennes man, trea bloggmadamen och sist .., jominsann, pv!



Vid halv ett blev det godnatt.

Nyårsdagens förmiddag blir lika lugn den.

Det sågas ner tre mindre träd ..., och jag går på promenad längs havet tillsammans med Lena.

Efteråt blir det kaffe och lite av nyårskonserten från Wien.



Och lille Sigge Nilsson har hittat ett nytt favoritställe att sova på, nämligen på pallen intill elementet som Tommy, pv:s bror, fixade igår .., så nu är där sååå varmt och skönt!

En annan sorts inköpslista .



... kanske mer som en önskelista, den kommer från landet Västmanland.

Fast mycket av det här tror jag nog fanns på någon av hyllorna i livets skafferi, ja, hos madamen häromkvällen, åtminstone kärlek, gemenskap, skratt, glädje, samhörighet och lite solsken.

Det andra kanske var "restat" från leverantören och kommer lite senare.

Så hoppas jag att det är.

Årets första inköpslista ..



... upphittad på Ica Maxis parkering den 31/12 - 2009.

Nyårsdagsfönstret ...



... kommer från hon som är tillbaka på Ruta Ett.

Och en härlig nyårsdag önskar bloggmadamen alla bloggvännerna!

torsdag 31 december 2009

Ett nyårsaftonsfönster ...



"Hej Elisabet!

Vi vill önska er och dina läsare ett gott slut och ett Gott Nytt År med en fönsterbild från Barcelona.

Hög hatt passar väl bra denna afton!

Jom."

Våra guldstjärnestunder ...


Hon som blev mormor ..., då, den 29:e juni.

Blogger
be
ttankax
sa...

29 juni 2009 då kom raggsocksinnehaverskan till världen och jag blev mormor:)


Ruta Ett sa...

...när jag fick veta att kampen mot att min pappa och andra dementa skulle behöva flytta var vunnen.
...mina dagar i garnaffären, som tyvärr tog en ände med förskräckelse...


Monet sa...

För mig var guldstjärnorna två småttingars ankomst.

Först bilresan till Lyon tur och retur för att hämta Dessi som vi aldrig hade sett annat än på bild. Vilken lycka när hon låg tyst och stilla i mitt knä och bara tittade på mig hela vägen de 60 milen tillbaka.Den 6 februari var det och hon har förgyllt vår tillvaro sen dess.

Ja, du vet ju, du har ju nyss fått sigge nilsson!

Den 9 mars anlände mitt andra barnbarn, bebispojken G, han som är så lik sin mamma att jag får déjà-vu-känslor så fort jag ser honom.

Och jag blev mormor, inte bara farmor.

Lycka är det också att både min man och min mamma överlevde sina hjärtinfarkter nyligen. Man inser livets skörhet och blir tacksam och ödmjuk.

Ett hjärte-år var det, 2009, på alla sätt.


Anna sa...

Thailandsresan i februari kommer jag alltid förknippa med 2009, en helt enkelt underbar resa!

Gott nytt år på dig elisabet, jag hoppas knäet läker som det ska, jag har inte hunnit vara inne och kolla till dig eftersom vi har fullt upp med renoveringen av vår lägenhet :D


Anitha
sa...

Guldstjärnestunder.... ja, men dom har jag varje morgon - att få vakna på morgonen och se att PE också vaknar och inte har lämnat mig under natten.

GOTT NYTT ÅR!


Mimmi i Motala sa ...

Hej E!

Små, små stunder av glädje försöker jag ta tillvara då det har och är jobbigt i själslivet.
en liten Siri-totta har dykt upp, hon föddes i augusti-09.

Det är A:s systerson som fått bebis. vi kommer att gosa o leka med henne som bara den.

En annan stund, vi tillsammans vid Sandhammmaren i augusti.

Lycka så det sväller över i mitt bröst!!!

Det största kommer sist.

I april kommer "vårt" fiskmåsepar, Kaj o Bojan som jag döpt dem till.

En obeskrivlig känsla när först Kaj är på G uppe i luften nära oss och lixom stannar til uppe i luften som en vårhälsning, -Hej här är jag igen(det var femte året i följd han kommer. så många olika stunder vi fått uppleva med detta fiskmås-par, det är nog ingen som tror oss.....

Detta vill jag gärna förmedla innan tolv-slaget och E!

Gott nytt år till ER båda och jag hoppas vi ses nästa år på bloggen, mm
Mimmi


Kerstin sa ...

Årets bästa dagar var i mitten på oktober, på Gotland, när jag och mannen firade fem år som gifta och 25 år tillsammans.

Inget planerat på flera dagar, bara åka omkring och återse platser vi varit på de gånger vi och tonåringarna tidigare varit där.

Underbart att se ett Gotland utan alla turister.
Inget badväder direkt men det var ju inte målet med resan...
Nästa gång hoppas jag det blir en vårresa till den härliga ön.

LindaLotta sa...

Den 29 juni, 23.54, då föddes Ebba.


Ebbas stickesockor som värmde våra hjärtan.

Annika sa...

Åh - för mig är det nog inte bara ett särskilt ögonblick utan en tanke och en känsla som växt sig starkare under årets gång:

Jag är på rätt väg!
Sonens liv är äntligen stabilare, lillflickans skolbyte var ett klokt beslut (hon gör numera tummen upp varenda dag hon kommer hem från skolan), min äldsta flicka har flyttat ihop med sin älskade flickvän (gud - jag älskar dem så jag spricker! alla 3..nej 4...!)

Allt det där och många saker till har gjort att jag kan fokusera lite mer på mig själv, försöka göra bra val för hur jag vill ha det, vad jag mår bra av...

Som att jag t.ex. äntligen tog mig i kragen och anmälde mig till Stadsmissionen i Malmö som Volontär (det ska bli spännande och otroligt skönt också...tänker på "pass it forward"...allt gott som hänt, det jag lärt mig...ge vidare, dela med mig..inte enbart till de som står mig nära).

Även jobbmässigt ser det ut som att nya dörrar öppnas nästa år.

Det har också lite med samma sak att göra...

Sedan glömmer jag inte alla hjärtliga skratt jag samlat på mig under det gångna året, inte tårarna heller...de blir tillsammans ett fint pärlband att bära med sig.

Alla möten, inte minst med några nya människor, återkontakten till några jag inte orkat med under de jobbiga åren men som nu åter träder in i mitt liv.

Små förälskelser som kommit och gått (men haha...vem försöker jag lura? de är aldrig "små" för mig. Elisabet du minns fotosessionen? Ja jisses!) med allt detta så veta jag att jag kommer att hitta ännu fler passande pusselbitar till mitt liv nästa år.

Varmkramar och kärlek!!


reneesfotoblogg sa...

Ett enda ögonblick, var det ögonblick när det gick upp för mig att sonen kanske inte skulle klara sig igenom akutoperationen och det ögonblicket vill jag inte uppleva igen.

Dock kommer jag att leva med det resten av livet.
mvh R (men renee: klarade han sig eller inte ..? undrar bloggmadamen.)
Annas mamma sa...

Mina guldstjärnestunder är när jag kunnat vara tillsammans med dotter Anna som bor i annat land. Alla upplevelser, alla samtal, alla klokheter och finurligheter hon delar med sig av, tänk så mycket man kan lära av sina barn.


Agnetha (bloggmadamens bästa vän hemma i Malå ..., å, så mycket roligt vi hade tillsammans!)

Min guldstjärnestund 2009 är den 25 augusti då blev jag mormor till mitt första barnbarn.

Bert sa...

I korta ordalag:
- Resorna till snöstormen i fjällen, våren i Berlin, försommaren på Azorerna, min strokedrabbade mammas flytt till äldreboendet, min 60-årsdag i Tromsö, en fin sommar, den fina fjällvandringen i augusti, .... ja - och så finns det en del annat guld, som ligger i valvet (nä - jag har inte vunnit pengar).


Helen sa...

Hej Elisabet!
Vill önska dig och de dina ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Mitt 2009 kommer alltid att förknippas med min älskade mammas sjukdomstid, som i juli tog hennes liv :-( ... men visst finns det guldstjärnestunder, också.

Bl a när vi firade min pappas 80-årsdag ute på Storsand, Bjuröklubb.
En underbart solig och varm dag, på många sätt.


Ellis på Ven. Ska hon våga ta klivet ...?
Pv väntar och tar emot.
Och tänk .., hon vågade.

Ellis sa...

Well... Det allra finaste kan jag inte skriva här, det ska jag berätta i mail. :)

Men om vi tar ett av de bästa ögonblicken bland de som kan berättas här, då tror jag det blir fredag 30 november runt så där 12 på dagen.

Då satte jag nyckeln i dörren till min lägenhet i Arvidsjaur första gången.

Det ögonblicket symboliserar så mycket, inte bara "å vad spännande att se hur lägenheten ser ut!".

Och ett till, alldeles färskt, minne också: stunden då jag fick tillbaka svaret på min tenta i nordsamiska och såg att jag inte bara klarat den utan dessutom fick VG. Att jag klarade den under de förutsättningarna var något enormt.

Även det representerar mer än "bara" klara en tenta.

Lite otäckt är det, det här.

Ämnet menar jag.

För...jag kommer inte på vad som hände det här året före augusti. Inte ett dugg kommer jag på! (Å andra sidan har det skett så mycket sen augusti att det kunde räcka för hela året, haha. )

Kram!


Ångermanland.
Nästan lika vackert som Jämtland.

Bloggmadamen själv säger ...

Förra året vid den här tiden, gjorde jag en lång bildsvit med guldstjärneminnen och lade in här på bloggen.

Det ska jag inte göra i år. (I alla fall inte just nu.)

I år ska en enda bild få symbolisera hur härligt det här året blev.

Det är den bilden ni ser här ovanför.

Det var sommar och bilsemester och den dagen hade vi kört från Västerbotten till Ångermanland och det var kväll och vi kom längs en liten, slingrig väg som slutade nere vid havet och där parkerade vi .., vi tog fram ryggsäcken med kaffe och tunnbrödet hemifrån .., och så satt vi där vid bryggan och frånsett ett medelålders par som grävde vid sin bit av stranden, var där alldeles, alldeles, alldeles t y s t.

Och iskallt i vattnet!

Om Mjällomslandet hade hetat Frankrike eller Maldiverna, skulle turister ha stått i kö för att få komma dit!

Nu var vi alldeles ensamma.

Och dagen därpå skulle vi ta båten över till idylliska Ulvön och på båten arbetade en ung man som kunde vara bror till min son och mammahjärtat gick nästan sönder av längtan.

Så var det.

Och nu ligger ett helt nytt år framför oss och inget vet man.

Inte det minsta.

Man får bara hoppas på det bästa.

När jag frågar pv om guldstjärnestunder under året som gått .., så säger han - efter en stunds tvekan - ...."jo, kanotturen ute på Alsensjön tillsammans med Gunnar .., det var fantastiskt!"

Och jag ler och tänker på det här, jag.

Och du som läser här?

Om du skulle plocka ut Ett Enda Ögonblick .., en stund så där mitt i livet ..., nånting som du kommer att förknippa med året som gick .., vad skulle du då säga?

Om du vill och har lust, berätta gärna, så ska jag lägga in svaren här som jag brukar.

Bilen ...



.... och åååå, så fin den är!

Men här ska inhandlas navkapslar ser jag!
Blodtryckshöjande ....

Det finns tillfällen när jag tycker att vårt samhälle är fullständigt uppåt väggarna.

Tillfällen när sunt förnuft har seglat all världens väg.

Och när jag läser om vaktmästaren Ronald Fasth i Värnamo som nu dömts till dagsböter, då är det just ett sånt tillfälle.

Artikeln slutar med en förhoppning om att trakasserierna mot herr Fasth ska upphöra.

Det gör dom inte alls.

Dom fortsätter.

Hade min son eller mina döttrar ägnat dagarna åt att trakassera någon människa som sedan tappat tålamodet och gett honom eller henne en örfil, då hade jag INTE anmält det, tvärtom, jag skulle ta med sonen eller dottern till den trakasserade där dom hade fått be om ursäkt och jag skulle SKÄMMAS ÖGONEN UR MIG om det hade gått till åtal och mannen i fråga hade blivit dömd.

Jag skulle knappt ha velat visa mig ute på samhället.

Året som gått ...


Ångermanland.
Nästan lika vackert som Jämtland.


Förra året vid den här tiden, gjorde jag en lång bildsvit med guldstjärneminnen och lade in här på bloggen.

Det ska jag inte göra i år. (I alla fall inte just nu.)

I år ska en enda bild få symbolisera hur härligt det här året blev.

Det är den bilden ni ser här ovanför.

Det var sommar och bilsemester och den dagen hade vi kört från Västerbotten till Ångermanland och det var kväll och vi kom längs en liten, slingrig väg som slutade nere vid havet och där parkerade vi .., vi tog fram ryggsäcken med kaffe och tunnbrödet hemifrån .., och så satt vi där vid bryggan och frånsett ett medelålders par som grävde vid sin bit av stranden, var där alldeles, alldeles, alldeles t y s t.

Och iskallt i vattnet!

Om Mjällomslandet hade hetat Frankrike eller Maldiverna, skulle turister ha stått i kö för att få komma dit!

Nu var vi alldeles ensamma.

Och dagen därpå skulle vi ta båten över till idylliska Ulvön och på båten arbetade en ung man som kunde vara bror till min son och mammahjärtat gick nästan sönder av längtan.

Så var det.

Och nu ligger ett helt nytt år framför oss och inget vet man.

Inte det minsta.

Man får bara hoppas på det bästa.

När jag frågar pv om guldstjärnestunder under året som gått .., så säger han - efter en stunds tvekan - ...."jo, kanotturen ute på Alsensjön tillsammans med Gunnar .., det var fantastiskt!"

Och jag ler och tänker på det här, jag.

Och du som läser här?

Om du skulle plocka ut Ett Enda Ögonblick .., en stund så där mitt i livet ..., nånting som du kommer att förknippa med året som gick .., vad skulle du då säga?

Om du vill och har lust, berätta gärna, så ska jag lägga in svaren här som jag brukar.

Dagens fönster ..


... finns på den grekiska ön Kefalonia.

Emma Elisabet, som precis på pricken vet vad hennes mormor tycker om, tog bilden.
  • Utmaning från kusinen i norr ...

  • Årets långsammaste - väntan på sommarsemestern

  • Årets mest onda: mitt knä dagen när jag fått ny knäled.

  • Årets bästa - semesterresan hemöver ..

  • Årets tjatigaste - Lidl-reklamen ...

  • Årets finaste - måste väl ändå vara sigge nilsson ..?

  • Årets mest kärleksfulla - sigge nilsson när han sover på mina magar ...

  • Året sorgligaste - att Gunvor lämnade oss.

  • Årets vackraste - kvällen på bryggan vid Mjällomslandet ...

  • Årets bok - kommer jag inte på.

  • Årets TV- ååå, alla dokumentärer från Norge .. "där man inte tror att någon kan bo", till exempel.

  • Årets pryl - Nä, jag bryr mig inte om prylar, inte så där så jag kan peka ut en enda.

  • Året musikbesatthet - julskivan som jag spelade tusen gånger om ...

  • Årets tidning - GP och DN. Tack Elenor och Linda!

  • Årets accessoarer - inga alls.

  • Årets bästa beslut - den där resan norröver ..

  • Årets vill ha - Laminofåtöljer, helst två stycken.

  • Årets känsla - att man har kommit på Rätt Spår.


Dagens fönster ...



"Hej Elisabet!

Fönstret finns i cafeét på Ulriksdals Slottsträdgård.

Där satt vi idag och drack te och kaffe.

Ute var det gnistrande kallt och träden såg ut som om man doppat dem i florsocker.

Men inne var det varmt och gott med tända ljus på borden.

Ha det gott och hälsa kattkillarna, Hedgrenskan och PV!"

onsdag 30 december 2009

Ännu ett kvällsfönster ...



.... som kommer susande från norr till söder.

Ja, till sydväst, kanske.

Så här skriver den rara madamen:

"Ljuset tände jag inne i den utkylda gäststugan och gick ut och fotade genom frostig rusta .., ok, lite arrangerat. / Solveig."


Insikt nr 182 ...



Soffan Ektorp och bokläsning.

Nä, det blir för hemskt.

Jag uthärdar inte.

Smygtittar i slutet, men inte blir det bättre av det inte.
Uppiggningspiller ...


Kommer ni ihåg det här ...?

Ååå, så glad jag blev!

Ett kvällsfönster från Lund ...



"Hej i landet Halland!

Har varit hos mamma och ätit lutfisk idag och till efterrätt blev det ananaspaj med vaniljglass.

Behöver jag säga att jag njöt, varenda minut?

Det gjorde hon som är mormor till Ebba också :)

Fångade ett fönster till dig.

Kram, kram."

Men ...


Och nya skor har hon, madamen på besök.


" ... kör nu riktigt försiktigt hem till Trelleborg!" säger jag till Hedgrenskan när det är dags för avfärd.

"Få se .., jag ska ta vänster i Steninge och sedan höger när jag kommer till korsningen vid Getinge ...?" konstaterar/frågar hon.

"Absolut ..!" svarar bloggmadamen.

Och så är besöket tillända.

Idag visade sig solen ...



Tänk .., det kändes nästan som i april.

Ja, mars då.

Spännande värre ...




... är det att få vara ute och skutta omkring i snön.

Tur att farbror pElle är med.

Han blir liksom Tryggheten.

Ny släkt ... och två fönster.



Om man har levt som ensamseglare i många år, i alla fall i sju år .., så är nog det allra knepigaste när man träffar en ny människa .., jo, det är nog detta att man ska träffa en helt ny släkt.

För mig blev det så att jag i det längsta drog mig för att möta pensionatvärdens mamma och syskon, just för att man inte visste hur det skulle gå .., tänk, om relationen skulle visa sig bli allt annat än långvarig och då stod man där och hade presenterats för kusiner och syskon och mostrar och farbröder och sedan: ja, tack och hej, leverpastej!

Men nu är det ju ändå så att jag tänker leva mitt liv tillsammans med den här envise pensionatsvärden och då är det ju lika så gott att man presenterar delar av släkten; här är i alla fall alla kusinerna.

Tre av dem bloggar.

Nummer 1 är Hannes vars Grande Passione här i livet är f i s k och således arbetar han i saluhallen i Lund.

Nummer 2 är Emil.
Han har just kommit hem från en låååång resa i Brasilien och ska nu återuppta arbetet som rörmokare.

Nummer 3 är Jens.
Om jag säger att Jens är som en stor, härlig nallebjörn, så ljuger jag inte.
Dessutom är han elektriker. Tänk er själva .., nu när pv:s lillebror har renoverat sitt hus .., det finns liksom att ta av i släkten när det gäller hjälparbete.

Nummer 4 är Joanna som bor och arbetar i Dublin och som bland annat sjunger i gospelkör.
Joanna och nummer 1 är tvillingar.

Nummer 5 är Anton.
Han bor ute på landet i Småland, är snickare och föder upp grisar och gud-vet-allt (som han sedan slaktar på ett angenämt sätt, en av grisarna har t.om. legat på hans säng och vilat sig ..).

Nummer 6 är Hilda, som är dotter till pv och hon går på folkhögskola i Svalöv och märkte aldrig att pv:s flickvän körde på fel sida av motorvägen, då ... när det begav sig .., det var i fjol.

Då förstår ni att hon är l u g n.

Första gången jag träffade henne, stod hon i köket och streeeetchade och jag tänkte .., åå, säg inte att hon är som pv .., då är jag ju den enda här som inte idrottar!
Så var det inte.
Det var mer som en engångsföreteelse.

Nummer 7 är Kajsa.
Hon är syster till nummer 2, 3 och 5 och bor i samma hus som nummer 5, men ska kanske hysa in sig i sin farmors lägenhet under en period.
Kajsa spelar trumpet och piano, ja, det var hon som trumpetade sååå vackert på sin farmors begravning,dessutom åker hon Vasalopp och springer och simmar och har sig.
Dessutom är hon väldigt lik sin farmor.

Ja, då vet ni allt.

Nästan.


Den övre bilden kom från Joanna som är hemma i Skåne på besök.

Två fönster skickar hon med också och så här skriver hon:

" ..... jaja, här kommer ett fönster från Pappas nybyggda hus, min irländare är ute och kastar snöbollar med hundarna (som försöker fånga varenda en)."




Ologiskt kanske ...?


"Vad här är ostökigt!" säger jag till pv ibland.

För honom betyder det att det INTE är stökigt.

För mig betyder det att det är rörigt.

Har jag alldeles glömt bort min västerbottniska?

Säger vi så hemma ...?

Visst gör vi?

"Men ååå, jag har så ostökigt ....!"

Någon som kan hjälpa mig?

På väg mot landet Småland ...


Det var då det .., på väg till Falun i Trotjänaren.


... ringer herr pensionatsvärden och meddelar att den nya bilen går som den ska.

Och cd-spelare finns där förstås.

"Ja, jag köpte tre cd-skivor på macken .., just nu spelar Simple Minds för mig ...", säger chauffören.

Minsann låter han inte ovanligt nöjd och belåten?



// Och medan jag kommer ihåg det .., det kanske är så överallt, men vid bilköpet ingick även vinterhjul. Ja, så heter det numera. Aldrig hade jag hört det ordet förut! Fyra dubbdäck på köpet .., det tycker jag är fantastiskt .., eller är det kutym nu för tiden? (Man fick välja - sommar, - eller vinterhjul).
Ingen insikt alls .....

Utdrag ur dagens GP.


Nekar till brott efter dödskrasch ...


"För tre år sedan mejade han ner två fotgängare på ett övergångsställe i Surte.

Idag begärs 21-åringen häktad för att ha vållat sina vänners död i helgens svåra trafikolycka på Marieholmsleden.

Själv nekar han till brott.

- Han säger att han var så full att han inte minns, säger kammaråklagare Johan Udén.


Man tar sig för pannan.

Vore inte 1 år på Nämndemansgården ett bra inslag i straffet för 21-åringen? undrar bloggmadamen ilsket.

På samma stol i köket ...




Efter sexton dagar tillsammans .., har pElle och sigge nilsson blivit bästa vänner.

Dagens fönster ...



... kommer susande genom rymden .., från Barcelona i Spanien ..., till ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.

Så här skriver avsändaren:

"Det här är ett fönster från uteserveringen vid Museet för samtida konst i Barcelona.

Det är 20 grader varmt.

Fru Manilat tog bilden."


// Minns jag inte fel kom det någon väldigt spännande bild från Portugal förra gången herrskapet var där .., och minns jag rätt, så var det även då fru Manilat som hade stått bakom kameran? Hälsa och tacka från oss!

tisdag 29 december 2009

Kväller ...



... och besök från Trelleborg .., nämligen Hedgrenskan.

Det är främmandet som står för middagen som blir i form av "raclettegrillat" kött, ja, om man nu säger så .., man använder i alla fall en raclettegrill och senast jag var med om något sådant, det var tillsammans med den här damen och det var nog tjugo år sedan - minst -, ja, jag har ju själv erkänt att enjängdhet är bloggmadamens kännetecken .., här varierar man sig inte i onödan.

Nåja, jättegott var det hur som helst!

Proppmätta rullade vi sedan in i tv-rummet och tittade på den oerhört romantiska filmen "Love Actually" med Hugh Grant, Colin Firth och en hel drös andra bra skådisar .., Liam Neeson, t.ex.

Betyget?

Den svårflirtade pv som gärna vill ha lite action (läs: mycket ...) .., var måttligt begistrad och gav en 5:a.

Främmandet (som kom med filmen) sade 9 och bloggmadamen 6.

Helt eniga voro vi om att lillkillen som spelar son till Liam Neeson, bara måste vara son till Sergeant Havers i kommisarie Lynley-serien!

Och nu blir det sängen!

Godnatt govänner!

I pensionatets hall ....



... står nu mitt gamla loppisbord modell "borde-åtgärdas-snarast" och där ovanpå .., ett litet sällskap med sjungande änglar och andra figurer.

En av damänglarna har blivit huvudlös, men det går bra ändå att vara med i kören.

Och ängeln med en solros på bröstet, den kommer från min mamma.

I lerkrukefatet, bland några värmeljus, gömmer sig en liten ängel som har flugit hit från Norge.

Från cd-spelaren hörs Nina Simone.
Meddelande ....


Nu dricker vi kaffe och äter skinkmacka, medan herr pv försöker smälta detta att han har köpt sig en aningen modernare bil.

Den förra, Volvon, var visserligen endast 22 år ung och hade gått 57 000 mil .., men nu var det nock.

Vad han kommer att köra för bil i morgon, efter klockan nio noll-noll-pip?

En Saab 9.5.

Årsmodell: 2001 .., har avverkat 13 500 mil.

Å, nu blir det ännu roligare att åka upp till Stockholm på söndag!

Jag tror att jag tar mig lite påtår.

Faktiskt.

Kommer ni ihåg ...?



... den här illustratören?

Åååå, vad jag tyckte att hon tecknade fint!

(Nu ser jag att det är lite Ib Thaning-stuk över linjerna ...)
Hoppsan .....


Min vita trasmatta (ja, hjälp så praktiskt med såna ...) som ligger här under matbordet .., den användes nyligen som toalettpapper av sigge nilsson.

Himla fint blev det.

Bajsbrunt lite här och där.

Allt medan ...



... pensionatsvärden susar omkring bland olika bilfirmor och sigge nilsson leker med ett rött julklappssnöre, fastnar jag i en artikel i dagens GP.

Så här står det.

"En rysk före detta polis som på YouTube anklagat sitt befäl för övergrepp och korruption, ska nu åtalas.

Förre polismajoren Aleksej Dymovskij väckte uppseende när han på YouTube tidigare i år vädjade till premiärminister Vladimir Putin att ta itu med korruptionen i poliskåren.

Han (polisen) ska nu åtalas för "bedrägeri begånget av en person som utnyttjat sin officiella ställning", meddelade riksåklagarens utredningssektion på måndagen.

Dymovskij arbetade i Svartahavsstaden Novorssijsk när han vädjade till Putin att tygla högt uppsatta poliser som tvingade sina underordnade att sätta dit oskyldiga i syfte att bättra på statistiken för lösta brott.

- Jag vill visa er inifrån hur poliser lever här i Ryssland .., okunnigheten, det buffliga beteendet .,. hänsynslösheten som gör att poliser dör på grund av sina dumskallar till chefer, sade han på videon, som sågs över en miljon gånger på YouTube.

En snabbutredning av anklagelserna gjordes av myndigheterna, som dock inte fann några belägg för majorens anklagelser.

Dymovskij avskedades från sitt arbete den 8 november.

Den tionde november höll han en presskonferens där han höll upp en bandspelare som han sade innehåll 150 timmar av komprometterande samtal där hans överordnade var inblandade.

Korruption anses vara vanligt i Ryssland som i internationella studier utpekas som ett av världens mest korrumperade länder."

Och jag säger bara en sak: detta kallar jag civilkurage .., och jag håller på dig Aleksej
Dymovskij!