måndag 24 november 2014

Snart är det jul ...


Fortfarande finns det mängder av människor som skickar julkort - vi beställer oerhört många buntar med julfrimärken på jobbet och allt går åt som smör i solsken -!

Och ååå, så jag tycker om Eva Grelssons härligt naivistiska julkort, målade av henne förstås och sedan upptrycka.

Så här kan dom se ut!  U n d e r b a r a!

Sugna på att beställa? Kontakta bara madame Grelsson.
Dagens tema hos Onekligen ....


.... är "Månadens klädesplagg är givetvis ...".

Lätt som en plätt.
För mig är det här alla månaders klädesplagg.
Min anorak.

Nu har jag bara en vit kvar och den är på väg till begravningsbyrån.

I alla fall så är den medvetslös.

Min kärlek till det här klädesplagget började i mitten av 70-talet och har varit bestående sedan dess.
Ulrikas utmaning nr 24.


Dagens tema är Kärlek.
Ja, herr och fru Prickigt Djur har varit ett troget par länge nu.



Inte kärlek så .., men ändå .., familjekärlek.
Micke och Anders.



Kärlek till en klänning.



Husdjurskärlek ...



Kärlek till en bonusdotter och till bokstäver.


Vasaloppskärlek ....., den första stafettvasan.



Kärlek till en äggkopp som man fått i present av sin storasyster.
Och ett ägg som man fått av Solveig i Dalarna.



Kärlek till bloggvänner som delar med sig ...



Kärlek till en halsduk.



Kärlek till själva livet ...



Kärlek till en smålänning ...



Kärlek till en död och en levande katt ...



Och till en vit skål i keramik som nu härbärgerar läsglasögon ...

Måndagsfönstret ...

Cape Coast, Ghana.


Dottern skriver: 

"Det här togs till dig. 

Vackert fönster men...utsikten är från det som var ledarens del av fortet. 

Under honom hundratals slavar inhysta i små stensalar utan ventilation värd namnet, utan toalett, utan ljus , utan allt...



söndag 23 november 2014

Det bästa - och värsta - för friherrinan ...



Idag hände det man fasar för .., det blev eld i stugan hos Lena i Steninge.
Eller .., eld i skorstenen.


Det blev förstås såväl det värsta som det bästa.


Måhända blir det nånting helt annat som är det bästa senare under veckan, men just nu, 
så är väl ändå detta att huset klarade sig från att brinna ner, det allra, allra bästa.

Utmaning dag 23 ....


"Hepp! Dagens måltidstips!" är temat hos Onekligen.

Under vårt besök hos Gunnar i Jämtland, blev vi bjudna på en alldeles underbart god soppa, ja, det är det receptet som syns på bilden.

Vi satt ute på altanen och åt .., ååå, det var så roligt det där besöket!

Soppreceptet har jag vidarebefordrat till vänner och bekanta; här är det en kund i affären som ska få testa detta ljuvliga.


Och här är vinnarna! 




Följande var med och kämpade om vinsterna som var skänkta av Eva på Frösön och Berit i Malå.

Det var ...

Eva i Tyresö

Barbro i Uppsala 

Eva på Frösön själv

Ann i Göteborg

mossfolk i Hallsberg

Gunnar i Jämtland

Friherrinnan i Steninge

och så jag själv ...

Stort grattis till vinnarna! 
Ulrikas utmaning, dag 23 ....


Alldeles enkelt är det inte det där "nedåt", men det får bli den här bilden av tre töser
på Sergels Torg i Stockholm.

Jag hade varit på Sven Teglunds vernissage .., träffat Rexxie och Annika Bryn och på väg till Centralen upptäckte jag dom här tre töserna som var så fina i sina skor .., frågade om jag fick ta en bild och som ni förstår, så gick det bra.

Tänk, så många människor som sååå vänligt ställt upp när man frågat ...!
Det bästa för mig - idag - ....


Jo, men det måste väl ändå vara bilderna från Ghana.

AP var igår på utflykt till bland annat Cape Coast och fortet där slavar hölls fångna, förmodligen i väntan på att säljas och skeppas iväg.

Den här lilla fröken - så go så man kan äta upp henne till frukost -, följde med, ja, med AP, alltså.




Man kan ju bara  a n a   vilka livsöden som utspelat sig här.
En intressant debattartikel i DN finns att läsa här. 
Skrämmande, skrämmande!



Vilket äventyr!
Bildtexten löd så här: Då otänkbart. Nu självklart.



Nej, jag måste ta med den här bilden också .., jag som älskar fötter!
Och till Ghana  s k a  jag resa!

Bilderna är tagna av AP .., ett afrikanskt fönster kommer i morgon.
Det bästa för Barbro i Uppsala ...

Vilken läcker bild, Barbro! V a c k e r!


Godmorgon.
Kanske i sista minuten....
Allt ljus på Uppsala ...



Alldeles ypperlig idé i detta novembermörker.
Olika ljusinstallationer i staden.



En mysig kvällspromenad.
Kram Babsan

Dagens fönster ...


 Hej!

Idag upptäckte jag en ny affär i Östersund, http://www.pigkammaren.se/.

Det visade sig sedan att affären har funnits i tre år (ooops). En sån där underbar affär där det finns massor med onödiga men helt bedårande prylar. Jag köpte en vacker plåtburk för bröd. Fönsterbilden är ett av deras två fönster.

Visst ser det inbjudande ut?

Kram Eva

lördag 22 november 2014

Det bästa för mossfolk i Hallsberg ...

Underbar bild, Karin!

Det bästa i veckan har nog varit all morfarstid.
Först hade vi besök av min pappa och sedan var vi på besök hos honom i husvagnen.

Supermysigt!

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Den storartade madamen står bakom stjärnan .., ja, stjärna som stjärna!

Den här veckan var mitt bästa att genrepet gick så bra i tisdags och att filmteamet från Journalisthögskolan var så himla trevliga!


De var anlitade av Medborgarskolan för att filma en körrepetition, eftersom tv4 inte själva kunde komma på kvällstid.

Nu ser jag verkligen fram emot konserten på tisdag kväll!

Bästa hälsningar
Ann

Och så finns ju den STORARTADE madamen här också.
"Kolla! Här bor jag ...".


Det är dagens tema hos Onekligen.

Ja, här bor jag.
I ett gult hus på en kulle, i Stensjö, men postadressen är Ugglarp.

Stensjö ligger precis mellan Falkenberg och Halmstad, alldeles vid havet och det är lika långt till dom båda städerna.
Vi tillhör den kommun som har högre kommunalskatt, det vill säga, Falkenberg.

Huset är byggt i början av 30-talet  och utbyggnaden som ni ser, det är den som ska bli ett stort, härligt vardagsrum där vi ska sitta i en härlig hörnsoffa och dricka 11-kaffe, då, när vi är pensionärer och har all tid i världen.

Kan man ju hoppas på.

Det bästa för Eva på Frösön ...


Hej Elisabet!

Jag är ju inte så sugen på att vinna mitt kort så om jag vinner det får ni dra någon annan.

Mitt bästa var i tisdags då vår yngsta ringde och var pluggless.
"Vi åker på en utflykt, sa hon."

Jag är inte svårbedd när det gäller utflykter så jag fixade fika och sedan åkte vi. Ut till naturreservatet Andersön, en fin liten ö i Storsjön. Vädret var fantastiskt med tanke på att det är november.




Vi njöt av en härlig promenad och sen fika vid stranden. När vi åkte hem stannade vi i en liten by på en höjd och fotograferade det vackra landskapet.

Tänk vad några mil kan göra för ens själ, helt andra utsikter än dem man är vana vid kan lyfta en otroligt. Och tänk vad solskensdagar i november kan göra, en glädje mitt i en mörk månad.

Kram Eva
Det bästa för Gunnar i Jämtland ...


"Oj, vilken härlig känsla att få flyga fram över en nylagd knakande is.
Utan spark skulle norrland stanna", skriver herr Rindå.



Och här har minsann Gunnar filmat sig själv där han sparkar ute på isen!
Härligt, härligt!
Det bästa för friherrinnan i Steninge ...

Denna veckans bästa var nog min födelsedag, med många trevliga besök, blommor och presenter.
Att sen vakna på lördagsmorgon och det är blå himmel , gör mig lycklig
 
Vi fick bråttom ut, Shejken och jag

Friherrinnan
Dagens bästa ...



Tidigare, om jag satt i loppisfåtöljen och tittade rakt fram, såg jag mest bara tre blommor med stora blad och någon utsikt fanns inte att tala om.

Så, igår, tog jag bort blommorna (gåsfot heter dom) och plötsligt ser jag ju ut!
Ja, jag ser ända till det vi kallar för "polska ambassaden"!

Det här rummet var tidigare en inglasad altan och det är det ännu, men det ska bli ett vardagsrum.
Ett stort vardagsrum med helt nya väggar, fönster, golv .., och där ska vi sitta och titta ut över hästhagar och lilla vägen ...oxelhäcken ska tas ned och kanske den gamla björken också.

Jag har siktat in mig på att det kanske blir av lagom tills man går i pension.
Om fyra år.
Måtte jag leva tills dess!




Tidigt på morgonen tar pv harry på en cykelrunda, kanske fem kilometer?
När dom kommer till kustvägen visar det sig att husse har glömt kopplet hemma, så harry får springa lös vid sidan om cykeln och gör det med den äran.
Efteråt är han så trött, så trött och vilar i husses knä.
Husse, han är verkligen harrys bäste vän.




Det lär vara så att Sverige är ett av få länder där man dricker 11-kaffe.
Ja, då är jag glad att jag bor just här.
Vinterstudion på tv .., nybryggt Zoegakaffe, en torr lussebulle och en pepparkaka.
Livet känns bra.


Ulrikas utmaning, dag 22 ...


Dagen tema är "snurr" och sicken tur, sicken himla tur .., att här finns småfåglarna som snurrar
runt-runt-runt .., stackarna borde bli alldeles yra i huvudet, för se snurr, är det.

Jag älskar den här ljushållaren och fåglarna!

/Tavlan med smörbollar eller .. ja, vad det nu är, gör mig så innerligt glad.
Det är mian som har tagit bilden och jag köpte en ram på Clas Olssons och det blev så fint.



Dagens fönster ...


Bilden togs nu på morgonen vid halv åtta kanske, eller liiiite senare.

Jag hade precis bäddat sängen och ställde mig vid fönstret för att se om pv och harry möjligen var på hemväg .., och såg då detta underbara!

Det är knappt man tror sina ögon .., inget gråväder, utan ett rosaskimmer mot havet till och
hög, klar luft!

Hurra!
Och jag är ledig idag!
Familjerådgivning ...


... vore kanske en idé ...?

Och herr Prickigt Djur sitter där och ser helt oskyldig ut.

Eller har frun med prickar blivit svårt sjuk?

fredag 21 november 2014

Bäst idag ...

Och Stenbock är hon också ...

Eller ikväll .., var i alla fall Skavlan med helt underbara gäster - fina, kloka, trygga Annie Lennox, kaxige författaren Ken Follett .., sångaren Jackson Browne och en ung racerkvinna.

När programmet blir så här .., att gästerna börjar diskutera av sig själva ..., ifrågasätta och verka uppriktigt intresserade av såväl frågor som de andra gästerna .., då är detta ett kanonprogram!

Och nu sitter pv och skrattar gott åt det brittiska programmet '"Friday night dinner"som kommer efter Skavlan.
Aldrig hör jag honom så glad!
Inte ens sjutton ....


... grader är det här i det gula huset, men det gör inget .., ty har man stickekoftan på sig och det dessutom är vindstilla ute, så spelar det ingen roll.,

Och jag har sorterat och röjt i bokhyllorna, ja, då håller man sig ju varm också.

På bilden skymtar 1. stickekoftan .., 2. fåglarna som snurrar så fint ovanför värmeljuset .., 3. smörbollar måste det väl vara .., ett fotografi från Mian .., rosaprickiga muffinsformar och ett helt bedårande tredimensionellt kort.


Det kortet, som har susat iväg från Monet i Frankrike, kommer - bland annat - att lottas ut nästa helg.

Visst är det fint?

Men det är nästa helg det .., den som vill vara med på Eva på Frösöns fina, fina julkort, kattboken och kanske en överraskningsvinst, får nu lägga på en liten rem.

Dragning på söndag.


En fredag i november ...


Ja, hur många bilder kan man egentligen lägga ut av en strandremsa belägen mellan Halmstad och Falkenberg?
Och ändå .., inte en dag är den andra lik ute på havet.
Allt är föränderligt.


Triften är utblommad, men ännu strålar några små ..., ja, såna här.
Prästkragar är det ju inte.
Jag gissar på kustbaldersprå.



Ena dagen högt vattenstånd, nästa kan man närapå gå runt halvön!
Och luften är ljummen och doftar salt och hav och hela tiden medan vi promenerar, harry och jag själv, följer oss en nötskrika .., kanske den som varje dag besöker fågelbordet och så ihärdigt kämpar för att få i sig frön ..?


Så här ser en av dem ut.
Att den heter nötskrika förstår jag .., det är sannerligen betoning på "skrika".
Högt uppe i ett träd nere i hästhagen sitter en annan liten fågel och sjunger så ofattbart vackert!
Fågelsång i november!!
Å, hjärtat blir varmt!
Det kanske var den här krabaten?


Ulrikas utmaning, dag 21 ...


 Temat hos stickmadamen är "Himmel" och många såna bilder har jag.

Men jag tänker så här ..., det finns ju ett annats slags "himmel", till exempel .., himmel, vad jag tycker om den här bloggarens sätt att beskriva sin vardag som distriktsläkare någonstans i mellersta delen av vårt land.

En sommardag satt den där doktorn på vår altan och åt nybakad sockerkaka och drack kaffe.
Vi hade aldrig mötts tidigare och jag tänkte att jag tyckte så oerhört mycket om henne.

Den 11:e augusti kunde man läsa följande på hennes blogg:

nödvändighet 

Djupet har blivit en nödvändighet på båda sidorna om tröskeln.
Jag känner mig obekväm, och blir uttråkad om för mycket skvalpar på ytan, utanför jobbet.
Jag gillar allvar.
Här, på mottagningen, kommer jag inte undan djupet och allvaret.
Jag kan inte vara doktor utan att följa med till det som det handlar om, det viktiga, om det än är förklätt till något annat.  Om än det går både upp och ner, till höger och vänster innan det stannar upp, stannar till och blir allvar. Det finns en nödvändighet i det.
En mänsklighet.
Det är en ynnest att orka vara allvarlig i glädjen, i skrattet, i kärleken, i tystnaden, och i småpratet. Även sorg och saknad kräver allvar.
Jag övar mig i detta svåra svåra, och blir glad varje stund när livet blir nära på allvar.

eller så här ...

bindningar

Patienten berättar att de flyttar till grannlänet om tre dagar.

"du räddade mitt liv första gången vi träffades"

Det är helt sant. Vi kommer ihåg det lika väl båda två.
Det berör mig fortfarande starkt, och jag är rörd när vi kramar om varandra.

Och tacksam.
"Fem saker jag blir irriterad på i vardagen ..."

*  När människor promenerar i kvällsmörkret utan att ha minsta lilla reflex.

*  När dikesrenen vimlar av utslängda tomma cigarettpaket .., ölburkar, förpackningar etc.

*  Kunder som struntar i kön, bara bryter sig igenom och säger "a .., men jag ska bara ha ett paket Prince!"

*  Att jag ofta har för bråttom i det jag gör ...

*  Och att jag inte har kommit mig för att köpa nya skor. Samma sak jämt.

Det här var dagens utmaning från Onekligen och samma hade tema hade Ulrika häromdagen, men det får bli dubbelt upp.

torsdag 20 november 2014

Sen föll mörkret ...


Jag körde till Slöinge för att hämta ett paket som inte fanns där - konstigt, sa kassörskan - och det var det ju .., för avin hade kommit med posten.

Nåja, det dyker kanske upp?

Sen hemåt ..., parkerade nere vid havet och harry fick springa lite som han ville ..., alldeles vindstilla var det och mot norr syntes ljusen från Falkenberg.
Dit är det 22 km ....., men det syns som om det vore mycket närmare.

En fyr syntes också

För övrigt var där bara vi.