Sverige har just förlorat fotbollsmatchen mot Danmark.
En koltrast flöjtar överjordiskt.
Och där är göken!
I grannhuset, det där lilla gula nere vid bäcken, speglar sig pensionatet i fönstret.
Ååå, vad det arbetas i pannrummet!
Där står de två bröderna - herr Elektriker och unge herr Rörmokare - och där är också äldre herr Mattelärare och det spekuleras och känns på rör och teorier förkastas och andra testas.
När allt nästan är klart (tror dom ...- bloggmadamens anmärkning -...), bjuds det på rabarberpaj, förfärdigad av pensionatsvärden.
Och där vid bordet blir det nya diskussioner.
Kommer det här att fungera?
Finns verkligen alla delar ...?
Något Äldre herr Elektriker vill ha svar.
Unge herr Rörmokare drar händerna genom sitt sitt rödblonda hår och ler lite filurigt.
Pelle sover i sin fåtölj.
Och jag sitter mest och ler för mig själv.
(Och nu har herr Elektriker plockat sönder en gammal telefon .., han ska ha motstånd ..., säger han. Och pv som aldrig slänger nånting, för det "kan va bra att ha", han hämtar självklart en gammal telefon som legat och dåsat i ett skåp och vips, harr herr Elektriker öppnat densamma och sitter framåtböjd och inspekterar dom pytte-pyttesmå motstånden och räknar färger och annat. Jag bara gapar.Yrkesskicklighet, i vilken form den än uppenbarar sig, är närapå magiskt, tycker jag. Och när jag hör mitt "skratt" på slutet av filmen.., då hör jag plötsligt min mamma och översköljs av saknad. Det som liknar en fallossymbol i ena hörnet, är en stor kaktus som, enligt pv, blommar en dag per år, möjligen två. Den dagen ÖVERSÅLLAS av den blommor! )
Nationaldagen firas med att bloggmadamen får ta pv:s betalkort (halleluja!) och så bär det iväg till Plantagen, som jag av någon anledning alltid kallar för "Passagen".
Det ska köpas glaserade blomkrukor (önskemål från pv .., jag tycker bäst om lerkrukor, men kan nog tänka mig att avstå om någon annan står för fiolerna ..), blomster och lite annat smått och gott.
En spaljé till kaprifolen, till exempel.
Och så åker jag in i röda Volvon och jag sitter där och pratar lite för mig själv, så där som jag alltid har gjort, men nu kan man göra det helt öppet och ogenerat, för nu tror förstås andra bilister att man har en öronsnäcka och mobilsurrar.
Dom skulle bara veta ...
Och jag köper lavendel och rosa pelargonior och säger till expediten att man borde ha tänkt på att skaffa en pojkvän med annan färg på huset än gult .., men det kan ju åtgärdas i sinom tid (här planteras en tanke hos pensionatsvärden .., kanske gror den om några år ,-) och några kryddväxter blir det också ., salvia, bland annat ..(stäppsalvian som jag planterade i fjol, den är nu stor och blommar så fint!), ja, det blir mycket som trängs på kundvagnen och så bär det iväg till pensionatet.
Jag passerar Steninge vandrarhem där vi hade bloggträff och jag ler för mig själv när jag ser trädgårdsmöblerna där vi satt och räckte upp händerna, hade frågesport och småpratade och alldeles lycklig blir jag bara vid tanken.
Två bilar står på infarten.
Det är pv:s brorsöner Emil och Jens som har kommit för att göra det sista med solfångarna.
En är elektriker, den andre rörmokare.
En tredje bror är snickare.
(Jens (elektrikern) har jag aldrig träffat, men han, liksom övriga i släkten Göransson, visar sig vara en sån trevlig filur .., stor och trygg, som en nallebjörn.)
På lilla filmen sitter Emil och filar och filar.
Han är Stenbock ...., och det var den unge mannen jag åkte med till Lund för några veckor sedan.
Under den resans gång berättade han om vilken ofattbar yrkesstolhet det finns bland just rörmokare, nånting som kom som en total överraskning för honom och det är Emil som verkligen är praktiskt lagd, men ingen stjärna i svenska .., och just därför blir han inte certifierad och får också bra mycket sämre lön.
Vilket totalt vansinne! tycker jag.