Det är jag som är på bilden. Lite snygg är jag väl?
Om jag får säga det själv.
"Hej!
Det här är sigge nilsson som skriver, ja, jag har sett hur pElle gör och nu har jag lärt mig, så nu ska jag berätta hur jag har det här i landet som heter Halland.
Jag har det bra.
Förut bodde jag tillsammans med nio andra kattungar och så tre vuxna, men så blev jag hämtad av pv och bloggmadamen och vi åkte i nåt som heter bil, till det gula huset på kullen.
Här bor också en stor, svartvit katt som heter pElle.
Från början var han bara jättesur och arg och vresig på mig, men nu har han blivit snäll och ibland händer det att han leker med mig.
Den bästa leken är när jag får jaga hans svans, då, när han viftar med den .. men den leken tycker inte pElle är så himla kul, nej, det brukar sluta med att han morrar åt mig.
Och så har jag fått börja gå ut lite.
Det är mest pv (han kallas så, pensionatsvärden) som släpper ut mig och då säger matte (vi kan kalla henne för det) att "ja, ja, du får skylla dig själv om nån rovfågel tar honom och tänk, om han ....!", men sånt bryr sig pv inte om .., utan han låter mig komma ut på gräsmattan och jag får följa honom och hämta ved och sånt.
En gång gömde jag mig under altanen och då blev pv ganska skraj och ropade på mig
jättemycket, jag tror att han tänkte på vad matte skulle säga om jag var borta, det är vad jag tror.
Ibland får jag vara ute på altanen.
Den är jättestor och där finns mycket att titta på, det gillar jag.
Men allra, allra mest tycker jag om att ligga ovanpå soffan Ektorp, så där nära fönstret .., för där är det så varmt från elementet.
I eftermiddag har vi legat där alla fyra . matte, pv .., pElle och jag själv.
Pv läste en bok, men matte hon nästan sov.
Hejdå alla!
Från sigge nilsson."