Det dyra exemplaret.
Bilden togs för flera år sedan.
Idag gick min behå i graven.
Ja, i alla fall närmade den sig graven.
Och den som har varit med på den här sidan under ett par års tid, minns kanske den här bysthållaren som kostade nästan en förmögenhet!
Den inhandlades hos den alltid så vänliga innehaverskan på underklädesbutiken Tätt Intill i Ystad och eftersom den passade perfekt vid första provningen, sa jag genast att "ja, den här blir bra!" och så tog jag fram betalkortet.
Nästan åttahundra kronor kostade den och det var inte långt ifrån att jag föll avsvimmad till golvet ... (ja, det är en fördel om man tittar på prislappen först ...), men jag höll god min och låtsades som om detta nu inte alls var ett högt pris för en, tja, inte så där våldsamt penningstinn kassörska.
Just därför - för att den var så okristligt dyr -, har jag använt behån flitigt, för att inte säga dagligdags.
Men nu är det slut på det roliga.
Nu är den i atomer och av den eleganta spetsen på sidorna återstår endast tunna trådar och någon tjusig form har minsann inte bysten fått under de senaste två åren - i alla fall inte med hjälp av den exklusiva behån -.
Under besöket i Stockholm häromsistens, inhandlades en långt mycket billigare variant.
Knappt 200 kr kostade den och oj, så skön och bekväm den är!
Den gamla uttjänta varianten, ska få en fin begravning i pannrummet.
Den ska kremeras.
