Konsten att beröra ....

Förutom en skakande artikel i söndagens DN som berättar om tvåhundra tjuvskjutna elefanter - en artikel som får mig att gå i taket av ilska ! -, finns också en nästan-liknande-krönika författad av Hanne Kjöller.

Nu är det ju tur att man har gott om hull, så där så man ligger stadigt på soffan Ektorp.

Annars hade risken varit uppenbar att man återigen seglat iväg upp mot himlen.

Ty så är det, att Hanne Kjöller lyckas nästan alltid skriva så att jag blir berörd!

Jag tycker att hon är helt enkelt suverän!

Lycka ....

... är att komma hem till en sportlovsledig pensionatsvärd som har stekt fisk till middag.

Och fållat upp gardinerna.

Nästan som Syrien ...., nej, värre!

Sällan, för att inte säga aldrig, har jag haft så många våldsamt upprörda män i kassan, som idag.

Mest män i min ålder och uppåt.

Och när den här mannen kom och handlade, sade jag att om TV4-nyheterna inför morgondagen har ont om uppslag och vill berätta om vad som retade livet ur de halländska männen just den här dagen, så kunde jag bistå med lite fakta.

"Bra!" sa tv-mannen.

Vad det handlade om?

Vad som fick blodtrycket att skjuta i höjden på dessa män ...?

Jo, detta.

Och snart får vi lyssna till den ...

Det är någon gång på 90-talet.

Vårvinter.

Jag sitter i bilen nere vid hamnen i Ystad och väntar på att min f.d. man ska bli klar med jobbet.

Från radion hörs "Efter Tre" med Olle Stenholm.

Jag sitter tillbakalutad och lyssnar lite förstrött till hans prat ., han berättar om den lille rödhaken som suttit i en buske och sjungit så vackert och vad den sången betydde för honom .., herr Stenholm.

Det har nu gått kanske tjugo år sedan det där ögonblicket, men tänk, att jag minns det ännu.

Jag minns Olle Stenholms alltid så tänkvärda avslutningar av programmet och jag minns pratet om den lilla fågeln.

Ett ögonblick ur ett liv - en liten, liten skärva bara -.

Tänk, vad jag tycker att det är förunderligt.

Söndagsfönstret ...

"Hej Elisabet!..

Här kommer två bilder med fönster från Lysekils kyrka.
Jag var i kyrkan igår (läs: i förrgår) och tände ljus för min man - tredje gången sedan jag flyttade hit -.

Det var någon som övade på orgeln och det blev extra fin stämning med orgelmusiken.
Min man hade nämligen utbildning på orgel från konservatoriet i Tromsö - det gjorde upplevelsen ännu mer speciell -.

En av de andra gångerna jag besökte kyrkan var där också orgelmusik, jag finner tröst i tanken på att han möjligen ger mig tecken genom detta.


Det var ett helt underbart vårväder här igår.

När jag kom ut ur kyrkan var det ett intensivt fågelkvitter där utanför.
Detta blev också en väldigt stark upplevelse för mig - särskilt med tanke på hur mycket min man satte värde på att höra fågelsång.

Hälsningar Monica i Lysekil."

Sju timmar ...

... minus en kvarts fika ., så ser arbetsdagen ut.

Och det blir kassajobb och lite mejeri och ganska mycket frukt och det köps rosa, gröna och gula Trisslotter och en man från Haparanda - men som har gått skola i Malå och bott i Kriberg - hämtar ut ett paket och då blir det prat om skillnader hit och dit och många av stamkunderna har väl åkt på skidsemester till Italien eller Österrike och om en vecka ska dom återvända solbrända och tjusiga, men då är det ju min tur att vara borta.

Jag arbetar med Emmeline och vi har kamperat ihop så många söndagar nu, så vi vet precis vad vi ska göra och säkerligen är det inte en dröm för en ung flicka att arbeta med en snart 60-årig madame, men hon är rar och go och sååå duktig på att få saker gjorda och jag trivs bra med henne.

Och Carina och Anne-Marie pratar om sina döttrar som är på vift .., den ena i Uganda och den andra i Australien och jag tackar Lena för whiskymarmeladen som hon kom med i torsdags och nu är det Melodifestival och jag röstar på nummer 1, vilken pv tycker är anskrämlig och harry ligger i soffan och i morgon är det jobb igen.

Just så.

Några kvällsfönster från Dalarna ...

... och från Tegera arena i Leksand, ja, det är väl där det ska bli Melodifestival ikväll?

Fönsterfångerska var Kerstin och så här skriver hon:
(Den som har varit med ett tag kanske minns bloggen Magalös, den tillhörde henne).

Så här skriver hon, angående bilden:

"Det är mest melodifestivalprat på radion här.
Men när jag var på Noret igår var det ganska lugnt.
Mer snöyra än festivalyra ;-)
Festivalhästen såg ensam ut framför arenan...
Melodifestivalhälsningar från Kerstin (som inte tittat på flera år)"

And the winner is ...

Kl. 10.27.

Nu är det inte länge kvar.

Och vi vet förstås redan vilka som blev dagens vinnare ...

Vinsterna ligger här och väntar på att bli ivägskickade.

Jo, det blir nog bra.

Sugen på att köpa hus ...?

Ja, i Amerika.
("Mormor, det är bara du som säger Amerika, det heter USA!" säger Emma ibland.)

Då kan ni ju ta er en titt här.

Dagens fönster ...

Från Kerstin kommer det här ljuvliga fönstret .., där hibiskusar står på parad!

Hibiskus .., då tänker jag på Solveig och Torgny Sandlund, våra f.d. grannar i Malå.

Vid deras semesterresor brukade jag vattna blommorna i huset på Ringvägen 25 .., och där ..., fanns många hibiskusar, däribland en som var stor som ett träd!

Och på vattenkranen i köket, där blomvattenkannan stod, där fanns en liten fastklistrad lapp där det stod: gårdagen är förbi, morgondagen har du inte sett .., lev idag!

Får man lov att presentera .....

.... en herre i grönt?

I morgon klockan 11.00 piiiip ...

Just det.

Dragning i Uppmuntringslotteriet.

Och så ett kvällsfönster ...

Från Eva i Tyresö kommer följande rader:

En vän till mig har målat detta fönster.

Han heter Axel Sjöstedt

Han målade det vid tidpunkten för murens fall och skriver så här:

"Bilden som är ständigt aktuell bygger på gardinen i fönstret – en detalj som kan gå upp som ner. Passar vi oss inte kan gardinen gå ner, när som helst.
Och den kan lika gärna gå ner, var än friheten försvinner i öst som i väst.
Ibland behöver man dra ner gardinen för att skydda sig.

Hälsningar Axel

P.S. Fönstret har alltid varit en frihetssymbol för mig.Ds."

Jag tycker mycket om bilden och du får gärna sätta in den om du vill.

Stor kram från Eva i Tyresö

En blogg har herr Sjöstedt också. Den finns här.

Lag och Rätt.

Lyssnar till P1, där herr Åkesson förespråkar att polisen ska få rätt att förverka lyxbilar och annat dyrbart från grova brottslingar som nolldeklarerar osv.

Då kommer jag ihåg en polisman som berättade för mig om en kontroll av en just sådan brottsling, en som stod lojt tillbakalutad mot sin flådiga BMW och som helt frankt berättade om sin karriär och hur många svindyra bilar han hade - och så han pekade och visade med bilnycklarna hur det blinkade i baklysena på bilar runt omkring - och mannen vittnade om lyxlägenheter och ett liv i överflöd, men inte baserat på att arbeta i charken på Ica eller Konsum förstås.

"Så jäkla dryg var han .... och tyckte väl att man var dum som arbetade som vanligt folk!" sa polismannen.

I det här fallet tycker jag att förslaget är helt och hållet rimligt.
Ta Rolexklockan och senaste BMW:n.

Och ja, jag inser att det kan bli knepigt rent juridiskt, men ryggmärgsmässigt säger jag: ja!

Hur kul som helst!

Sånt här tycker jag om!
Filmen här ovanför visar musiksmaken hos några människor i London.

Och här är vi plötsligt i Dublin, på Irland!

Tänk, om dom frågar annannan i Porto!
(här var det härlig musik, vill jag lova, men se, jag hade för brått som vanligt .., det här var i Brasilien! )

Och i Zagreb!

Och Salvador ... ååå, hjälp, vilka underbara låtar - passar mig som hand i handske -!
(Måste vara i Brasilien .., det finns inte en enda låt som jag inte tycker om .., jag skulle t.om kunna tänka mig att börja löpträna om jag hade sån här musik i öronen ,-)

Vad kan dom tänkas lyssna på i Toronto, då ...?

För att inte tala om i San Fransisco?

Och Milano ...!

En tripp till Hong Kong ...

... så här på fredagen, ja, det är väl inte det sämsta?

Själv ska jag ta mig en kopp kaffe och en macka och ägna åtta minuter och trettio sekunder åt den här lilla filmen som visar gatulivet i just Hong Kong.

Någon som har lust att göra mig sällskap?

Den som har gjort filmen heter eller kallar sig "Andasong".

Den människan har även tittat på mina små harryfilmer.

Vilka k o n t r a s t e r .., tänker jag .., stillheten i Stensjö och hullerombullerlivet i Hong Kong.

Ute på äventyr ...

Med posten har kommit en avi som meddelar att jag har ett paket att hämta i Slöinge.
På Matöppet.
Inte en susning har jag om vad som finns i paketet och eftersom det står att det är "import", begriper jag ännu mindre.

Det är bara kassörskan och jag själv butiken, ja, vid kassan i alla fall .., och det blir lite småprat om vårt jobb och hon berättar att snart är det dags för pension och i nästan fyrtio år har hon arbetat i affär, men nu stundar andra tider.

På en glasruta vid entrén sitter ett anslag .,. eller mer som en hälsning från Tanzania.
"Ja, det är Daniel som ska vid efter mig ..." förklarar kassörskan leende.


Det är nog Daniel som är på bilden.
Så glad man blir av att läsa om sånt här .., vad människor kan göra tillsammans.
Om man vill.

För den som är nästan blind, kan jag meddela att på bilden längst ner till höger står följande att läsa: "Derrick hittades i en gränd när han var cirka 3 månader och har sedan dess bott på barnhemmet."


Och jag tänker att någon posttjänsteman eller kvinna i Frankrike har tagit emot paketet och jag undrar för mig själv om den människan kände samma skräckblandade panik som jag själv, då, när det här med posthanteringen var nytt och främmande.

Det tar en stund innan kassörskan hittar mitt paket och jag tror knappt mina ögon!
Ett paket från Frankrike!!
Men så förstår jag .., det är från Monet!!

Och för kassörskedamen berättar jag om Uppmuntringslotteriet och vad vi sysslar med och att det tycks bli som ringar på vattnet och vilken glädje det skänker mig.

Just som jag försiktigt, försiktigt ska backa ut från butiksparkeringen, kommer en äldre man körande och parkerar intill mig och han kör sååååå sakta, sååå sakta och jag blir full i skratt och tänker att han tror nog inte att jag fixar det där.

När mannen klivit ut ur sin bil, vevar jag ner rutan och säger - smajlande - .."jaså, du trodde inte att jag skulle klara av att ta mig därifrån när det blev så trångt ...?"

Då kommer mannen fram till mig och frågar om jag är "norrländska" och var där uppifrån kommer jag, jaså, från Västerbotten, var då där ..., jaha Malå, ja, själv är han född och uppvuxen i Sundsvall .. , "det är ju rena södra Sverige för dig det", säger han skrattande och så blir det en stunds småprat och jag får veta att han bott i Halland sedan 1966, men mycket av dialekten finns ännu kvar.

En trevlig prick är det och hjärtat är glatt när jag vinkar hejdå till honom.
Sen blir det ett litet besök i Antikhuset - också i Slöinge -, där jag hittar några vinster till lotteriet; det som nog kommer att vara i evigheters evighet, amen.


En handdukshängare .., nej, men ni vet en sån där där man hänger handdukar bakom ..., jag vet inte vad det heter .., det står broderat "Handdukar" nästan längst uppe och så den här blomkransen längre ner .., ååå, så fin den är!


Och eftersom påsken närmar sig .., så fick två stiliga tuppar göra mig följe hem.
Det kanske också blir vinster.


Paketet från Frankrike och den rara Monet, visade sig vara ungefär som ett Kinderägg.


Där fanns tre dvd-filmer (perfekt!), glasunderlägg och kanske är det ostronskal?

Om ni bara visste så glad man blir för sånt här .., och allt ska gå till lotteriet!

Tack Monica!!

En gladfilm med Boris ...

... så här på fredagmorgonen.

Ja, se det var en spänstig herre!

(Så här gick det nog till: ung man med kamera är ute och promenerar när han upptäcker den här gentlemannen som skrinnar omkring på rullskridskor .., och så tar den unge mannen mod till sig och frågar om han får filma? Boris - lite generad - "ja, men inte är det väl nåt särskilt, sånt här gör jag varje dag ..." får presentera sig och så åker han lite slalom mellan dom små konerna.
Kanske avslutar han med att säga "det är väl för privat bruk det här?"
Sist av allt tackar filmaren Boris för uppvisningen och tänk, om herr Boris visste att nu sitter damer och nån enstaka herre i Sverige (ja, Guy har t.ex redan tittat!) och tittar på den här filmen! Hej på dig du Boris och trevlig helg! säger jag.)

Fredagsfönstret ...

..... kommer från Bohuslän .., från en snickarbod i Lysekil.

Avsändare är Monica och hon tycker nog att det är dags att variera fönstermenyn lite och det har hon alldeles rätt i.