På akuten ...

.. har jag varit halva kvällen.

Ja, jag har varit i såväl Sydney som i New Orleans och jag har skådat det mest förfärliga olyckor .., en kvinna som blivit skjuten i magen av sin man (men hon älskar honom lika mycket ändå och ska återvända till honom, säger hon och jag tar mig för pannan ...) och där är en skottskadad ung man där kulan nästan nuddat hjärtat .., där är George, 91 år, som är medvetslös och dör dagen därpå ..., och där är den unge mannen som krockar med min motorcykel, bryter lårbenet och bäckenet och hans mjälte har krossats -"den liknar mest köttfärs!" säger kirurgen -och måste tas bort, annars förblöder patienten.

I Australien är filmandet lugnt och sansat, i New Orleans är det som värsta actionfilmen med snabba klipp och allt är så stressigt och när en färgad man ligger på båren och blöder från ett sår i näsan och pannan, säger speakern att mannens liv kan vara i fara, han kan ha svåra skador i hjärnan, men mannen är ju helt redig och pratar förståndigt.

"Liv i fara ...! Det är ju inte klokt! Det där är ju som när jag var med om bilolyckan i Lycksele!"säger jag till pv.

"Jaha, men nu tror jag ju inte att din vårdutbildning på 20 veckor för 30 år sedan innebär att du kan ställa diagnoser så snabbt, ja, ja, det är tur att vi har Fröken Besserwisser i soffan!" säger han bara lite smajlande.

Men jag ser nog att han menar vad han säger.

Gissa, hur glad jag blir när mannen med såret i pannan blir ihoptråcklad och sedan får gå hem .., det där "livshotande tillståndet" gav jag inte mycket för!

Jag ä l s k a r att titta på såna här program (detta sändes i tv 4 fakta) och fascineras alltid över vilka skickliga läkare som finns runt vår jord! Ja, ambulanspersonalen också, för den delen.

Och pv, som tidigare knappt kunde titta på minsta lilla operationsscen, han har allt blivit liiiite, liiiite modigare! hälsar syster (ja, kanske rentav doktor ...-) Elisabet, nu på väg mot sängen.

Vill du se hur jag kanske kommer att se ut ..

... när jag blir gammal ...? frågar jag pv.

Det vill han.

"Det här är min mammas mormor, Lotta, visst är hon fiiiin!" säger jag.

Pv står intill mig och hummar .., och sen säger han att ..., tjaaa, fin och fin .., är det så där jag kommer att se ut, så kanske det är lika så gott att han ramlar ihop under Vasaloppet, så slipper han vara med om min förändring.

Fyyyyy på dig!

"Titta, så pliriga ögon .., hon hade säkert humor!" säger jag.

Pv, han säger just ingenting.

Ler bara.

Två kvällsfönster från Ystad ...

"Hej Elisabet!

Efter att du lagt upp bilden med en massa fönster längs med Mariagatan, och jag kommenterade att jag, trots att jag skämdes lite, stått där och posat framför skylten, så var jag tvungen att leta upp bilden bland alla mina Foto-CD:s.

Ja, först var jag tvungen att komma på när det var.

Efter lite funderande kom jag fram till att det var det året som jag och syrran var på fotboll i Trelleborg. Då Trelleborgs FF mötte Blåvitt (IFK Göteborg) i premiären. Det var en påskhelg.

Och efter ytterligare lite funderande kom jag fram till att året var kanske 2007.

Bara att leta upp rätt CD-skiva från det året med andra ord.
Och det var lättare sagt än gjort.

Det året var jag en flitig fotograf, men inte lika bra på att sortera bilderna...
Men, till slut lyckades jag.

Jag tror det är ditt fönster i alla fall!

Hälsn. sportigajenny."

/Ja, visst är det mina fönster och min lägenhet som skymtar där i hörnan av Mariagatan / Regementsgatan! I det högra fönstret (som tillhörde vardagsrummet) skymtar fågelburen, ty då hade jag två undulater som jag fått överta av grannen.

Fönstret till vänster tillhörde köket.
Där hade jag inget matbord, men väl en säng och där låg jag och sov, allt för att få lite lugn och ro och tystnad .., ja, från breda paradgatan utanför var det alltid ett fasligt oväsen!


Så här såg det ut nästan varenda dag och absolut hela sommaren!

Något år senare tillkom en skylt just utanför det högra fönstret, där turister via ett telefonnumer kunde och kan få reda på allt möjligt om Kurt Wallander som ju bor bara några portar bort - enligt författaren, alltså -.



Här är den.
Och sommartid körs en gammal brandbil förbi Mariagatan och turisterna får sitta och lyssna till det mesta om den berömda kriminalkomissarien.


Och Mariagatan sedd från andra sidan gatan, där Maggan hade sin second-hand-butik.
I någon av portarna i den gröna delen av huset, fanns Wallanders lägenhet.

Mina två fönster längst till höger och till vänster om porten, två fönster tillhörande tvättstugan.

Om ni tittar riktigt, riktigt noga .., ser ni självaste Wallander som kommer ut till sin bil och upptäcker att någon varit där och fifflat. Det var Krister Henriksson som spelade komissarien och när bilden togs var det alltså filminspelning.

Och jag minns - med stor glädje - att under en av tagningarna kom tant Karin - kund i lilla affären - rullande med sin rollator och hon förstod inte att det pågick inspelning, utan gick den avspärrade gatan fram i sakta mak ,-)

Maggans hand skymtar längst till vänster.

Det där med romantik ...

Hos Tankevågor och några andra bloggare, visas idag bilder på romantiska platser.
Och jag läser och berörs och tänker att jag också skulle vilja vara så där ..., ja, romantisk.

Den som har läst här länge, vet att jag är fasligt duktig - för att inte säga direkt slösaktig -, med att använda ord som underbar, ljuvlig, fantastisk och allt möjligt annat storslaget.

Att säga "ååå, I love You!" betyder inte att jag vill gifta mig med nån, utan att "åååå, vad du är härlig/filurig/underbar/rolig!" och det kan jag säga till många som jag tycker om, men man säger det på olika sätt.

När jag telefonpratar med moster Lisbeth avslutar jag alltid samtalet med: "I loooooove You!" och då säger hon ..."Eliza, I love you too" (och to:et uttalas som i toalett) och mitt hjärta går sönder nästan av värme!

Men Riktigt Stora Ord som "jag älskar dig" - nja - det har inte många hört mig säga.
Inte män i alla fall.

Och skulle en man falla på knä för mig, ja, då skulle jag nog börja skratta .., det skulle kännas som om vi vore med i en pjäs, nej, absolut inte - men det betyder inte att jag tycker att andra som gör det - eller blir lyckliga för den sakens skull - är fåniga.

Tvärtom.
Jag hade gärna önskat att jag vore på det viset!


Men vad är då romantiska platser för mig?
Jo, men det är nog platser där jag har känt mig rofylld och lycklig.

Mjällomsviken i Ångermanland, t.ex.
Kaffestunden nere på bryggan .., kvinnan som rensade en slänt .., vattnet som var iskallt.


Eller Ven utanför Landskrona tillsammans med Ulrika och PV - allt var nytt och ovant -.
Åtminstone var pv en tämligen ny bekantskap.
För att inte tala om segelbåtar!


Gullholmen i Bohuslän .., vi låg på släta klipphällar och läste var sin bok.
Det var s e m e s t e r.
Jag kände mig som den lyckligaste människan i världen.
Och ofattbart f r i.
Segelbåtar och moln som gled förbi.
Fiskmåseskrin.


Så här var det.

Trots att jag nu säger att jag inte är romantisk, så är jag så alldeles oerhört lättrörd och blir alldeles mjuk i benen av sånt som jag - trots allt - tycker är vanvettigt romantiskt.

Men det är alltid det där lågmälda.

Sånt här, t.ex.

Och jag tror faktiskt att det gäller platser också.

Men pv ska ni veta .., han är romantisk värre.

Arme man - att ha funnit en sådan madame - !

Igenkänning ...

Ungefär som att hitta ...

... en gammal och lite skrynklig Svensk Damtidning hos frissan.

Så känns det att titta på den här filmen.

Romantiska platser ...

..., kan man hitta hos Tankevågor.

Och hos mossfolk.

Dagens fönster ...

.... finns hos Margaretha och Stig inne i Halmstad.

Och fönstret speglar sig i ett tryck ..., en målning av målarprinsen, Eugen.

Ära vare SVT ....!

Först Veckans Brott - I love it! -.

Därefter någon slags "talkshow" med Hübinette och en bra, verkligen b r a intervju med sympatiske Jonas Sjöstedt (v) och sist en lika intressant intervju med bara sååå underbara Meryl Streep.

Ett kvällsfönster från Bohuslän ...

Här kommer ett växthusfönster från Lysekil och från Monica.

Titta på den blågröna krukan där kaktusen står!

Just den färgskalan är nästan den vackraste jag vet!

Och Monica berättar att det byggs friskt i området, där ska bli såväl bostäder som restauranger.

Ännu flera vinster ...!

Igår kom med posten ännu ett paket med vinster till Uppmuntringslotteriet!

Det var ett underbart kakmått i form av en Golden Retriever ..., och så allt detta som syns på bilden här ovanför!

Avsändare var madamen som har en liten hundvalp som heter Max är såååå söt!

Åååå ....

Vi kan väl låtsas att det är jul!

Klockan 14.22 pip ....

... såg jag en gräsand simma i bäcken här intill.

Nu väntar jag bara på tofsvipan.

Inne i stan ...

Stig och pv diskuterar när hörnskåpet byggdes.

... bor Stig och Margaretha och där hälsar vi på, ja, efter bank, - och telenorbesök.

Stig och hans hustru har i många år varit sommarhusgrannar till pv:s mor och far, men nu, när såväl Gunvor som Viking är borta, känns det inte längre lika viktigt och riktigt hur det blir med sommarhusboendet vet dom kanske inte.

Nu är vi i deras lägenhet i stan.
Det är en otroligt välplanerad (och annorlunda planerad, inte minst!) lägenhet, med fönster åt två håll och där finns en känsla av r y m d!

Utanför susar halmstadtrafiken förbi, men ljudlöst.

Klockors tick-tackande gör mig alltid glad.
Lugn.


Gott om konst finns det och det är tavlor som jag tycker om.
När vi sitter vid matbordet slås jag av motivet på den undre tavlan.
Ja, men hur i all världens dagar kan en konstnär komma på tanken att måla av en byggnadsställning och annan diverse bråte (däribland en solstol) och dessutom få det vackert?

Men jag tycker ännu bättre om den övre tavlan.


Och Fettisdagen till ära, bjuds det på semlor från Regnbågens Konditori.

Det pratas om resor till Finland ("när vi skulle beställa mat, ja, då var menyn helt på finska, så vi sa yksi och pekade på fyra olika rader och fick på så sätt fyra olika maträtter ..", säger Stig leende), till Österrike .., det pratas om Gunvor och Viking som - utan att kunna ett ord spanska - satte sig i bilen och körde ner till södra Spanien till den nyköpta lägenheten .. och det pratas även om min mamma som en gång i livet försökte sig på konststycket att lära sig finska, men gav upp och satsade på swahili i stället .., och jag berättar om en äventyrsresa på djurgårdsfärjan, det var med en då tvåårig Emma och aldrig att jag glömmer den båtturen!

Det pratas också om slumpartade möten under livets gång .., om en seglats där pv högläste Albert Engström och så blir det prat om hur det känns att bryta ett revben eller två.

Ungefär så.

Och sånt som gör mig glad ...

Tvärstopp ....

Dagens fönster ...

Fyra arbetsdagar den här veckan; måndag, onsdag, torsdag och fredag.

På lördag åker vi till Ystad och lämnar harry (buuuuuhu ...!) hos mina barns pappa och hans fru Karin och att hälsa på i Ystad känns alltid som att komma hem, även om det nu blir ett kort besök, för sen bär det av hemöver för att packa klart inför resan till Sälen.

Ystad.
Bilden visar Mariagatan och i huslängan på höger sida bodde jag i den lilla ettan.
I den längan bor även Kurt Wallander, om ni inte visste det.
Ja, den fiktive herr Wallander, alltså.

Och så några kvällsfönster ...

"Hej Elisabet!

Solnedgången som den såg ut på söndag från mitt köksfönster - synd att det ligger ett hus framför!

Jag hann inte ut på bryggan!

Kommer ihåg hur du störtade iväg för att dokumentera en annan solnedgång för inte så länge sedan!

Men "om en får leva å ha hälsan" som farmor ofta sa,

så får jag nog många fler chanser till att fotografera fantastiska solnedgångar här i Lysekil.

Monica."

Vid sjutiden ...

... ringer jag till moster Lisbet i Vilhelmina och hör mig för om den här bilden.

För henne berättar jag om människorna som står på trappan i Dikanäs och där är mormor och Haqwin och något av mormors barn i andra äktenskapet, men mest frågar jag om kvinnan längst till höger på bilden.

Jag försöker förklara .., tror kanske att hon är syster till Haqwin, kan det vara så?

"Ja, du lilla Eliza .., Haqwin hade elva syskon, det är inte så lätt att veta ..?" säger hon leende.

Varför jag undrar?

Jo, för att jag tycker att den kvinnan ser ut att vara en stark människa; en kvinna som ingen sätter sig på.

Det är väl kroppsspråket, kanske?

Hullerombullerlivet ...

En härlig dag på jobbet!

Kassatjänst från nio till två och trevliga kunder.
Vi pratar om vinster på Lotto och trav och om våra arbeten och vad vi skulle vilja syssla med om vi vore unga och skulle börja om på nytt och Peter säger att han nog skulle vilja arbeta med ekonomi - "ja, du Elisabet, så tråkig är jag" - säger han leende .., och nästa kund är en kvinna i 70-årsåldern och mer än så .., och hon har arbetat för Röda Korset i Kristianstad och på en flyktingförläggning och om det pratar vi också.

Och jag skriver skyltar - stora och små -, mest om Jackpot på onsdag, 12 miljoner i potten .., och en annan skylt om morgondagen då verkligen a l l a kan frossa i semlor och mellan varven beställer jag läkemedel och godis.

Och paketet till förstaprisvinnaren i Uppmuntringslotteriet läggs i postsäcken.
Den bruna och finurliga tejpen är ett bidrag till lotteriet från madamen i Portugal och tejpen är inhandlad i den där härliga affären!

Tack Anna!
Glöm inte att läsa hennes inlägg som handlar om röster och hur man svarar i telefonen.
Himla intressant!


Jag står i foajén och textar skylten om semlorna, när Peter kommer förbi.
Nu slutar han för dagen .., (det har jag också gjort och jag står där i min anorak och rosa halsduk) men han är trött och slut på hela han, ja, efter nästan en veckas sjukfrånvaro som kunde ha resulterat i operation, men nu blev det inte så.

"Å, vad du har snygga skor, kan jag inte få ta en bild ..?" säger jag.

Jodå.
Peter, som arbetar i charken, är en av de absolut vänligaste arbetskamrater jag någonsin har haft.

Andra kunder stannar till och småpratar.
"Jaha, ska det bli konstuställning här ...?" säger en äldre farbror smajlande, ja, när han ser mig vid staffliet.


Sen hemåt.
Pv kommer och hämtar och så snart jag lämnar affären, ramlar tröttheten över mig.
Alldeles för få timmar med sömn tar ut sin rätt.
Och solen som strålat hela förmiddagen - "det är vår i luften idag!" - har kunderna sagt .., den gömmer sig bakom grå moln.
Men ååå, så det har töat!


Och så blir det eftermiddagskaffe och pv övar på sången här ovanför, ja, han (och någon till) ska sjunga på begravning på fredag .., det är i Ljungby det.

Själv ska jag lägga mig på soffan en stund.