Nästan som hos Mian i Västergötland ...

Ja, nåt jag bara ramlade över.

Idag ...

... blev det högsommar.

Svetten lackade (man är nog i undergångsåldern ...) och med ojämna mellanrum gick jag in och duschade i svalt - för att inte säga kallt - vatten.

Flädersaft och kaffe på bordet.

Ägnade någon timme åt DN, allt medan harry låg och flämtade i skuggan.

Litet möte på stranden ..

Och bara för att man tittar in hos den makalösa fotografen Västergötland, så kan man kanske inbilla sig att detta är en Chrysomela populi, dvs, en aspglansbagge.

Det var knappt att jag hann slänga upp i-phonen och någon större skärpa blev det inte.

Och hela stranden var fylld av hälsningar ...

I en timmes tid eller kanske lite längre, blev jag kvar nere på stranden.
Gick ut i det iskalla vattnet, men doppade mig inte.
På väg hem var lilla stigen kantad av trift.

Nästan hemma växer såna här små skönheter bland allt det gröna.
Min kamera, min Canon, håller på att tacka för sig (den har verkligen varit en trotjänarinna under flera år!, hängt med i ur och skur och bott i min anoraksficka nästan för jämnan .., redo att träda i tjänst .., men nu är det hopplöst att få skärpa på bilderna, så jag får ta hjälp av redigeringsprogrammet och då blir det som det blir ...), men nog ser man väl ändå hur oändligt vackra dom är, dom små blommorna!

Det bästa den här morgonen ....eller Barbro med stridsvana.

Ååå, vad jag älskar SVT!

Först ett inslag om en ung man som under lång tid fått sms och mobilsamtal från socialdemokratiska höjdare, vilka trott att dom hamnat hos Carin Jämtin (s). Det kom sms och vanliga samtal från Håkan Juholt och andra och den förvånade mobilägaren hade t.om. ringt socialdemokratiska kansliet och berättat om detta, ja, för att få ett slut på det hela, men samtalen fortsatte att komma.

Till slut spelade han med lite, utan att ljuga om sin identitet, ja, önskade Juholt God Jul och så.
Om detta satt den mycket sympaatiske killen och berättade i Gomorron-tv alldeles nyss och jag loooooog mest hela tiden!



Och medan jag fixade kaffet och hörde bryggaren sörrrpppla och doften singla sig in i vardagsrummet, såg och hörde jag fru Barbro Boström i Umeå, 101 år, berätta om när en inbrottstjuv trängde sig in hos henne och hur hon hytte med käppen och sa att han skulle pallra sig iväg, annars skulle han få pisk.

Ni är säkerligen många som redan har sett det här klippet, men om inte - ta er en titt -!!

Blir man inte glad av detta, då är det illa.

Måndag i maj ...

Och medan jag hänger tvätt ...

... tänker jag på hur många kvinnor runt hela vår värld som gör just detta, just idag.

Kvinnor i Brasilien och Argentina, i Kina och Indien, i Sydafrika och i Australien ..,.ja, kvinnor över hela världen och i alla åldrar .., ja, oändligt många är vi, vi som just den här måndagen i maj bär tvätten med oss ut i det fria och hänger upp på linor och allas våra liv är unika; somliga lever ensamma, andra är änkor, somliga är gifta och måhända olyckliga och funderar på hur livet ska bli och andra är nygifta (eller har varit gifta i en evighet) och livet är en dröm! 

Somliga har mycket pengar på sina bankkonton och sover gott om nätterna; andra ligger vakna och funderar över hur man ska få tillvaron att gå ihop och kanske finns det knappt pengar till tvättmedel?

Allt det tänkte jag på medan jag hängde upp överkasten på spända linor mellan två plommonträd. 

Och småfåglarna kvittrade och solen flödade.

Dagens fönster ...

... kommer från rallymadamen Ulrika som lever ett helt annat liv nu, än när jag träffade henne för första gången och det är många år sedan nu .., sex år sedan, kanske?

"Också ett slags fönster ...", har hon skrivit till bilden.

Och lycklig och harmonisk tycks hon vara, tillsammans med herr Rutgersson.

Pilarna visar dagens fönster.

Malmö - Ystad längs väg 101 ...

Igårkväll hämtade ju Anders pv:s gamla cykel, ja, nu ska det tränas inför Vätternrundan om exakt en månad.
Anders har väl knappt cyklat på flera år .., inte några längre sträckor i alla fall, men nu inleddes alltså träningen med sikte på att ta sig dom där trettio milen runt Vättern.

Tidigare ikväll ringde telefonen.
Det var sonen som då hade lämnat Malmö och nu hade cirka femton kilometer kvar till målet i Ystad (till pappan och hans fru Karin) och sen blir det tåg hem igen.

Om jag säger som så .., så lät han väl inte så där alldeles överlycklig.
"Fy ..,(fult ord), motvind precis hela vägen!" sa han och lät lätt deprimerad.

Nu är han framme i Ystad, eller sitter på tåget tillbaka till Malmö och då kom följande sms:

"Ja, jag vill vakna i sängen hemma. Men jisses, 24 mil till ...."

Jo. jo.

På bilden ser han ju i alla fall glad ut, men det kanske är för att han får träffa labradoren Meja.

Fru Mossfolks glädje ....

Hej Elisabet! 

 

Äsch då, nu missade jag ju lotteriet.

 

Mest glad i veckan var jag i alla fall igår när prästen förklarade oss man och hustru.

En helt underbar dag blev det och jag får nästan ont i magen när jag tänker på hur familj och vänner ställt upp och hjälpt till att på alla sätt göra vår dag så fantastisk. 

 

Och gudbarnet och hennes storebror var sååå duktiga i kyrkan. 

De vågade till och med gå framför oss fram till altaret!

 

Alldeles lagom stort var det och efteråt blev det fika med en massa trevligt prat och några fina tal. 

Och alldeles intill fanns ett lekrum där barnen befann sig stora delar av tiden.

Utanför sken solen så att vattnet glittrade.

Whii jag blir alldeles lycklig bara jag tänker på det!

Hälsar FRU Mossfolk

Ps. Tack så mycket för kortet! Jag kände igen stilen direkt på kuvertet :) Ds.

 

Elisabet säger: men nu är det så, kära fru Mossfolk, att det fanns ett till lotteri ämnat bara för nyblivna brudar och den vinsten kommer med posten ,-)

Det som gjorde Barbro mest glad ...

"Vi har gjort vår årliga roliga resa till södeurt, där vi umgåtts med goda vänner, ätit gott och blivit guidade i det vackra platta landskapet.

Jag fick Ampeltomater och Surfinier med mig hem som jag ska vårda ömt och strax plantera i större krukor. 

Hälsningar Barbro."

Och här är vinnarna ....

Det bästa som hände i veckan ...

Eva från Tyresö säger så här ....

Den här veckan fick jag gå på konsert i Haninge!!!

En utomordentligt inspirerande konsert.

En glädje-kick!

Det trodde jag inte (att jag skulle få gå på konserten), för det var utsålt,  men jag blev inbjuden av Rikard Wolff . 

Vi har följt honom sedan 1991 och haft många fina stunder på konserter. 

Dottern Maja och jag körde dit.

Så härligt avspänd konsert med många av våra älsklingsmelodier och med den unga vackre stipendiaten Adam Pålsson som sjöng tillsammans med Rikard ibland.

En av de deltagande musikerna liknade Lisa Ekdahl.

Det var inte konstigt alls för det var Milton , hennes son. 16 år?

Ja det var en högtidsstund som ger kraft för en lång tid framåt......

Veckans glädjeämne!

Turtlan från Värmland, berättar om sin glädje ...

Hej!

Finlandsresan i helgen som var för att titta på en båt är min veckas bästa utan tvekan.

Allt flöt så fint och nästa fredag så kommer vår nya båt hem till sin nya sjö.
Inget hav som hemma i Finland men i alla fall till en sjö som är stort som ett innanhav!

Solen kom på söndagen där i grannlandet. Under tiden som M skrev köpepapper satt jag i solen på trappan till huset som båtklubben hade där vid den lilla hamnen.
Njöt av stunden och solen. Njöt av livet!

På flygplatsen i absolut sista (!) minuten köpte vi med ett Munintroll i form av ett mjukisdjur. Den ska bli vår maskot i båten för båten kommer ju från Muminlandet.
Nu i efterhand så ser jag att det var visst Snorkfröken som vi köpte med  :-)    

Det var Min Bästa!

Å en bild på båthuset kommer med.

Turtlan

Cecilia N från Härnösand, säger så här ...

Den här veckan har varit en ganska gråtrist vecka än så länge (torsdag kväll)

Jag vet inte om det finns så mycket att se fram emot det som är kvar heller, förutom att maken kommer hem efter en arbetsvecka i fält.

Så hittills har det bästa varit att jag hann åka hem på samma "pling" som jag åkte till stallet med för att rida. Men det visade sig vara inställt och de hade missat att meddela mig det. Så det blev nog bara en "något mindre besvikelse än befarat" det där med att bara behöva betala en bussbiljett.

Cecilia N

 sportigajenny säger så här .. 

Nu har visserligen inte hela veckan avverkats än, men jag tror nästan ändå jag vågar påstå att det bästa i veckan för mig hände redan i måndags. Det var då jag fick veta att jag fått ett vikariat på Gränna Turistbyrå under en längre tid. Till och med januari 2014 om jag inte har helt fel. Och vikariatet startar den 1 oktober. Så nu sommarjobbar jag på turistbyrån/museet fram till sista augusti. Sedan tar jag lite välförtjänt "semester" på två veckor innan jag faktiskt går in och jobbar två veckor då personen som går hem på lite mammaledighet ska ha semester i två veckor innan hennes mammaledighet startar!
Och mitt vikariat startar!
//sportigajenny

Eva på Frösön berättar om sin glädje ... 

Hej Elisabet!

Lotteri, det vill jag inte missa :)

Det bästa under veckan var att jag äntligen lyckades fånga storspoven på bild. Ingen lätt uppgift men det funkade när jag satt i bilen. Storspoven är för mig vår och försommar och det är en häftig fågel med sin långa näbb.

För övrigt så är denna vecka fylld av förväntan.  
På söndag (läs: idag den 20:e maj) åker jag och vår yngsta till byn Lardos på Rhodos. Jag gruvar mig för flygresan, förutom den så ser jag fram emot att möta det grekiska livet igen, det var längesen.

Kram Eva.

Ellem från Skellefteå säger så här ...

Hej Elisabeth!

Ingen tvekan om vad som varit det bästa för mig denna ! 

 För tio år sen började jag odla i sand och gräsklipp och byggde då en träsarg som skulle hålla sanden på plats. De sista åren har den börjat bukta betänkligt och jag har gruvat mig för att ta tag i det. Mest för att jag inte riktigt visste  hur jag skulle göra mig åt på bästa sätt. 

Och när så en bräda släppte,  insåg jag att nu måste det ske något. 

Men hur skulle jag få hem bräderna i lilla Golfen? Då säger min snälle granne, att allt det där skulle han hjälpa mig med. Så vi  tog hem bräderna med hans bil  och sen började vi riva  och bygga nytt. Ja, han byggde det mesta och jag var väl mest hantlangare. Två kvällar senare var allt klart. Snyggt och stadigt. Håller säkert minst tio år till! Och en stor sten (sandhög!) hade fallit från mina axlar!

Nu står  Kungsängsliljan  i knopp. 

I bakkanten blommar Julrosen  och krolliljorna växer synligt för varje dag. 

Nu ska jag endera dagen så lite grönsaker. Sanden blir fortare varm än jorden. 

I kväll har vi bjudit grannarna på middag som tack för hjälpen och haft en trevlig stund.  

Kram, ellem

Glädjerapport från Ulrika i Västmanland ...

En ständig glädje är han, men jag tar med honom ändå: lille Max. Och igår gjorde han rallypremiär och det gick så himla bra! Matte är sååå glad för det!
Han brydde sig inte om alla rallybilar och alla ljud utan var bara sitt vanliga glada, coola lilla jag. :-)
Han bryr sig inte nämnvärt om andra hundar (han kollar på dem och hälsar/busar jättegärna om han får, men det är aldrig nåt dra en massa eller mopsa sig eller nåt), han hälsar glatt på precis alla och blir öööverlycklig när det kommer barn som vill klappa honom.

Åh vad jag älskar den här krabaten!

En annan glädjepärla var just besöket på rallyt i Hällefors igår. Att få höra ljuden och känna stämningen... härligt!
Och få träffa en massa härliga rallybekantingar, man blir så glad!

Och att det dom senaste dagarna varit härligt, skirt, ljusgrönt, soligt och fågelkvittrigt!

Min egen glädje från veckan som gått ....

Det är som vanligt sällan något riktigt storslaget som har gjort mig varm i hjärtat, mest bara "ögonblick".

Som igår när jag stod och väntade på sonen som skulle komma med tåget och jag såg honom komma gåendes på perrongen finklädd från ett barndop i Skåne och kramen som man får när man möter honom och jag bara når till armhålorna knappt och hans högerarm runt mammas axlar - det är en sån innerlig glädje -.

Och glädjen var jag gång jag duschar och står i badrummet och tittar ut genom fönstret .,. mot jordgubblsandet till och mot plommonträden och jag ser den lilla påskkycklingen som numera är tovig och tilltufsad och står så snällt på fönsterkarmen.

Söndagfrukosten ute på altanen tillsammans med pv.

Och glädjen när han har läst Dagens Nyheter och berättar om den nytillsatte franske presidenten Francois Hollande som har sänkt sin egen presidentlön med 30% och som infört, eller ska införa, en lag som maximerar chefslöner i statliga företag; nu får dom - chefslönerna - inte vara högre än tjugo-gånger-arbetarnas!
Att det finns icke-giriga människor på verkligt höga poster - å, det gör mig så oändligt glad -!

Och glädjen i musiken.
Förstås.
Tack annannan som öppnade just den dörren!

Utlottningsfilmen håller just nu på att laddas upp!

Så snart den är klar, lägger jag in vem som vann och vem som fick tröstpriset. Jaha, vad blev nu detta för rosa matta ...?

Bara så ni  vet ...

Klockan 17.00 är stopptid för den som vill vara med i lilla uppmuntringslotteriet, ja, det som hör till "Det som gjorde mig mest glad i veckan".

Just nu ligger dessa och skvalpar i lottskålen.

Eva från Tyresö
Ulrika i Västmanland
Sportiga Jenny i Gränna
Ellem i Skellefteå
Eva på Frösön, men just nu i Grekland ...
Turtlan från Karlstad
Cecilia N i Härnösand

Vill man mejla sin glädje efter klockan fem, så får man gärna göra det, men lotteriet stänger då.
Mejladressen: bisse151@gmail.com

På agendan .... 

Maskrosupptagning .., rensa-ogräs-i-rabatten ..., gräsklippning .., rumble-spelande .., plantering av ny buske.

Tjugotvå grader varmt.

Mellan varven dricker man vatten och flämtar i värmen.

Harry har fått svalka sig i badkaret (sval dusch) .., sigge och pElle syns inte till.

Det är knappt att småfåglarna orkar sjunga.

På tv-antennen sitter herr eller fru Stare och kollar så att vi inte upptäcker att familjen har ett bo under ena tegelpannan och vi låtsas som om vi inte ser.

I starens näbb dinglar en lång, fet mask.

Söndagsfönstret ...

.. hittade jag förstås i Eckes lilla gula hus.

Och i spegelglaset skymtar trädgårdslandet där det redan spirar av sallad och rangliga lökstänglar och på andra sidan den lilla bäcken står den jättelika alen ("växer vid vatten, två bokstäver" ...) och när man står där och just har fångat fönstret, hör man snattret från nio gravänder vilka sitter uppradade på lagårdstaket en bit därifrån ...., och man ser en sädesärla vippa omkring på gräsmattan, allt medan en gul fjäril fladdrar förbi.

Det är således en alldeles underbar söndagmorgon i maj månad.

Idag söndag ....

... är sista dagen för "det bästa som hände den här veckan".

Dragningen på lilla lotteriet - dvs -, den i mina ögon så underbara kylskåpsmagneten, blir samtidigt som era glädjeämnen visas på bloggen.

Vill du vara med?

Mejla då och berätta vad som gjorde dig riktigt glad i veckan - skicka det till bisse151@gmail.com - och har du bild till, så toppen!

Hastigt möte ...

"Ska jag verkligen cykla trettio mil ...? Vad har jag givit mig in på!" kanske han tänker.

Hämtar sonen vid stationen i Halmstad 19.00.
Kör hem till Stensjö (tar en halvtimme max ...), äter spaghetti carbonara och kollar tågtider för hemresan.
Hjäääälp, där går inga sena tåg alls en lördagkväll och sonen måste vara hemma ikväll igen och det blir brått .., nybakade bullar hamnar i en platspåse (gifflarna glömde vi!) och cykeln (som han fått överta av pv) hängs där bak på bilen och så iväg mot Laholm, då det nu är strul med buss-tåg-förbindelserna och Skånetrafiken inte kan garantera att cykeln får följa med på bussen som är insatt i stället för tåget.

Så vi kör raka spåret till Laholm .., solen i backspegeln .., vacker himmel!
(Nekar chauffören, ja, finns ingen plats för cyklar, kör vi till Helsingborg, så får det bli).

Och det pratas om Vätternrundan om exakt en månad och hur många mil på cykel Anders borde ha (han har inte en enda, so far ...)  och i Laholm står bussen och väntar och chauffören säger att det är okej, A kan lägga in cykeln i bagageutrymmet.

På väg hem igen kommer ett sms.

"Busschauffören fick en bulle och jag fick åka gratis."

Och efter en stund kommer ännu ett: "Han hälsar att den var riktigt god!"

Här och nu ...

 Giffeltillverkning och kanelbullebak i det gula huset.

Det är pv som står för den bedriften .., det märks att han är son till en f.d. bagare.
Vänligen notera hur exakt i storlek gifflarna blir.
Här pratar vi om en mattelärare med vänster tumme upp.

Tre timmar ...

Så här såg det ut på lagret när jag lämnade butiken.
Då hade Hembergs lämnat frukt & grönt och chefen försökte hinna med att fylla in.
Det gick inte så värst bra.
Hela tiden blev det kassajobb.

 .. skulle jag jobba idag - ja, för den semestrande Lena - och jag tänkte att det blir ju en enkel match.
Ack, så jag bedrog mig!

Det blev absolut full rulle från att vi öppnade (officiellt öppnar vi kl.9.00, men egentligen öppnar vi så snart någon har kommit och kan ta kassan, så från kvart över åtta kom kunder in och köpte frukostbullar och morgontidningar och jag tycker såå mycket om att vi kan vara så flexibla!) och sen var det kö i princip i tre timmar nonstop.

Carina, som gräddar bröd och har hand om mejeriavdelningen, hon fick vackert vara andrakassörska och chefen fick hoppa in som tredjeman och ta spelen och postärenden. I charken stod en alltmer rödkindad Anne-Marie och så Malin. Full fart där också!

En man i 45-årsåldern kom in och gav mig en grön liten post-it-lapp där han textat sitt namn och en sifferkombination, en kod - han skulle hämta ut tågbiljetter -.

Jag tittade på lappen och log för mig själv.
"Får jag fråga en sak .., är du arkitekt?" sa jag.

Ni skulle ha sett mannens min. 

Jodå, det var han.

"Men hur ...?" sa han och såg så fundersam ut.

Jag sa som det var, att det var sättet han textat på.

Han är det som ska komma.
Men nu är han aningen större.
Snart tjugosex.

När klockan var lite drygt tolv hade jag handlat och körde hemåt .,. förbi kossor (ungtjurar, såg jag nu), hästar, smålamm som bräääääkte och deras mammor och längre fram ännu fler hästar och sen hemma och det blev kaffe på altanen och i eftermiddag kommer älsklingssonen på besök - han, den ende sonen jag har -, han ska hämta pv:s före detta cykel, ja, nu ska det tränas inför Vätternrundan!

S t o r   lycka!
Ja, för mamman, alltså.

Förra veckan ....

Ja, det var då Lena slog till och prickade in sju rätt på V75.

I vanliga fall brukar vi sälja max tjugo av våra egna andelar .., men nu minsann, ja, när jag gick hem för en timme sedan, var vi nog uppe i  s e x t i o   sålda andelar av Lenas!

Den som har bra syn ser att det står "hon som textat detta var INTE en av vinnarna .. buhuuuu."

Ja, ni behöver ju inte fundera över vem det var.

Men se idag, har jag en femtioåttakronors-andel i plånboken.