tisdag 26 juni 2012

Pyramiden i Stensjö ...

... tar sig och är nog övervuxen innan sommaren är tillända.

Världens minsta grönsaksland - som bara innehåller sallad -, växer också bra.

Efter regnet ...

... ligger pionerna slagna till marken.

Eftermiddag ...


Och jag gör inte så mycket.
Maria har plockat bort och gjort fint i huset innan hon åkte norrut, till trakten av Varberg, för att hälsa på en högt älskad f.d. arbetskamrat och jag bara gapar när jag kommer hem!

Så fint!

Och det doftar Äldsta Dotter i hallen.
Hennes parfym, förstås.

Så jag ordnar med kaffe och macka och sätter mig på altanen och bläddrar i boken "Haver du sett Haverdal" som jag köpte på jobbet idag och där finns ett helt uppslag med med familjen Koch som nu är andra generationen butiksägare och hela boken är vacker .., där finns mängder med blombilder och berättelser om stenbrytningen i just Haverdal och om fisket och det hårda arbetet överlag.

Sen tar jag mig en titt på jordgubbspyramiden som snart svämmar över av gröna gubbar!
Detta blev verkligen succé!

Och i vinter kommer vi att kunna äta pl.marm.-12, det dignar av det som ska bli plommon i trädet där jag hänger tvätt och några få körsbär får vi kanske, men inte många.

Sist av allt ringer pv och säger att han är i trakten av Landskrona och det tar förstås tid att köra med husvagn och han ber att jag ska plocka undan lite på gården, ja, så han kan köra upp vagnen, men det är redan gjort.

Ikväll ska den - vagnen -, dammsugas och vaskas och göras fin inför mågens ankomst.

"Önskas teknisk support, tryck 1".

Och så får jag veta att tv:n även idag är heldöd och Emil ger upp och följer pv till Staffanstorp i Skåne för att köpa husvagn modell skruttig (den ska tjäna som kattfri zon till den våldsamt allergiske mågen) och där hoppar Emil av och blir hämtad av morfar och så kommer dom åter upp i morgon, då det ska bli grillmiddag ute i det fria.

Och jag får redan tidigt på morgonen veta att nej, pv vägrar i sten att ringa Telias Support - vi tar varannan gång nämligen - och nu hade jag ju visserligen pratat med supportkillen igårkväll, men problemet var inte löst, nähäpp, då är det alltså fortfarande min tur. 

Så jag ringer igen - nu kan jag numret utantill - och hamnar i Norrköping (jag frågar) hos en lugn och sansad ung man som låter betydligt kunnigare än sin föregångare och jag säger att jag är fullkomligt urusel på teknik och han får inte bli irriterad eller i alla fall inte visa det .., och det gör han inte heller; han är bara så otroligt vänlig och inom tio minuter har han kollat upp och lotsat mig genom olika kablar och knappar och tänk, nu kan jag se gammal svensk långfilm med Edvin Adolphsson och ljud har vi också!

Under tiden i Ystad hade jag ibland kontakt med Com Hem-supporten och det var ofta unga kvinnor som var hur rara och vänliga som helst och då kände jag mig alltid lugn .., men den där mannen igårkväll, från Skellefteå, han lät på gränsen till att vara onykter, men så var det väl ändå inte?

Sen ringer i alla fall pv från Skåne och säger att husvagnen är väl si så där .., ingen höjdare direkt, men en tiondel har han prutat och lite till och ja, den duger nog för mågen att sova i och kanske kan vi göra nån utflykt eller två och annars får vi väl sälja den igen, det går väl det med.

Och tänk .., ännu strålar solen och visserligen fungerar inte centrifugen på tvättmaskinen, men ändå ...,vilken lycka .., nu kan vi se fotbollsmatchen i morgonkväll - om allt vill sig väl -!

Halleluja!


Kl. 06:53 .....

... strålar solen.

Är det möjligt?

Och snart susar jag till jobbet.

Tisdagsfönstret ....

Hej!

Hemkommen från en härlig tur till Nordnorge sitter jag och sorterar bilder i massor.

Den här passar dig.
Tagen i yttersta havsbandet.

Henningsvaer ligger på några skär som man når med enkelriktade broar (Trafikljus bestämmer
vems tur det är att få åka över.) och smala vägar.

Tredje gången jag besöker platsen och blir lika förtjust varje gång.

Elisabet säger: jag bad Bert att berätta lite mera om resmålet och så här skriver han då: 

Henningsvaer ligger några mil väster om Svolvaer i Lofoten.
Bekvämt tar man sig dit. (Från Luleå är det en dagsetapp längs E10 som börjar här i stan och slutar längst ut i byn Å på Lofoten.)

Byn är bland annat känd för sin alpina klätterskola, som samlar många äventyrare.
Fisket är dominerande, förstås, men här finns också mycket kultur i form av konst, hantverk med mera.

Byns utsatta läge på ett par kobbar gör det säker spännande att bo här.

Lugn och ro finns det gott om.

God mat på bra restauranger och många olika sorters boenden att välja på.

En pärla, helt enkelt.

// Bert

måndag 25 juni 2012

Och så blev det mörkt ...

Plötsligt ikväll bara dog vår nya platta tv.

Först försvann ljudet, sen bilden och så tackade internet för sig.

Det var just som Emil skulle titta på Wallanderfilmen.

"Det är din tur att ringa Telia Support!" sa pv, som tagit sig en Martini och var kaxig värre.

Så det gjorde jag.

Supportmannen befann sig i Skellefteå och kunde knappt hålla sig för skratt när han skulle guida oss genom alla snårigheter och vi visste ju knappt vilket som var modem (jag visste inte) och jag tänkte att detta kommer han att berätta om när det blir personalfest nästa gång.

Till slut kom tv:n igång, fast nu med annan färg.

Men dvd:n lever och har hälsan och Emil tittar på Casino Royale, allt medan Maria och pv tävlar mot varandra i Rumble och äntligen får pv vinna och blir överlycklig.

Och regnet har  v r ä k t  ner och Emil och hans mormor har åkt moppe till lilla hamnen och jag berättade om fågelön där man inte får gå i land förrän i mitten av juli och om hur högt vattnet gick i vintras, då, när jag var vettskrämd och pv ville vise mig hur det kan se ut i full storm.

Nere vid hamnen mötte vi mannen med skägg som handlar i affären, han hade öst sin båt och var nu på väg hem.

Sen åkte vi hemåt - passerade två färistar - och hade inte längre vinden och regnet rakt emot oss.

Inte en enda häst såg vi till.

Ungefär så.


Tre skånska inköpslistor ...

Å, du underbara Siv Lundmark, f.d. granne i Malå .,. nog är du väl snäll som skickar inköpslistor från Skåne till Halland!

Och tänk .., om nån hemma i norr kunde leta upp en lista på Nilahallen, det vore en femetta!

Nu är det middag! ropar pv och äldsta dottern.

Ja, ja.

Och sen ska Emil åka moppe med mormor.
Eva på Frösön säger så här ...

Hej!

Här kommer veckans bästa:

Vår 27-åriga bröllopsdag.
Som vi firade med en lugn stund i skogsbrynet, drack några glas kallt bubbel och åt en god middag.


Midsommarafton tillsammans med familjen. Solsken och varmt (för en gång skull), midsommarstång, grillmiddag, kubbspel och grillkorv vid midnatt. När jag gick och la mig vid ett var solen på väg upp igen. Den magiska natten.

 Midsommardagens träff med vår blivande kille.

Söndagskvällens vernissage i Frösö sockenstuga.

Mycket folk och fyra tavlor sålda.

Jag och Karin (som har skrivit texter till mina bilder) höll ett kort anförande om tankarna kring utställningen. Karin sjöng en av sina tonsatta dikter.

En hektisk men härlig vecka.

Kram Eva.
Anne i Mantorp berättar om sin glädje ...

Hej på dej Elisabet!

Som jag klurat över vad som var det bästa i veckan, men så nu på morgonen när jag serverade min
katt Morris frukost så kom jag på det.


Så här ser det ut i det gula huset; pElle äter ur skålen, de övriga från fat.
Det bästa i veckan är att jag äntligen begripit att han inte gillar att äta sin mat i små skålar utan vill
ha den serverad på fat.

Att jag har varit så korkad och inte begripit tidigare varför han inte ätit sin
mat fast han varit hungrig är nästintill oförlåtligt.

Det är ju självklart att det inte är så lätt att få ner ett runt och brett ansikte i en liten skål.
Fast bättre sent än aldrig och det är ju inte så att han inte haft smaskigt torrfoder också att äta.

Anne och Morris i Mantorp.

Dagens fönster ...

... finns i södra Frankrike och fönsterfångerska var Monet.

Ni har väl läst om hur det här med bilparkering går till i sydligare nejder?

söndag 24 juni 2012

annannan i porto berättar om sin glädje...

Bilden har jag helt fräckt norpat från annanns blogg.
Visst är hon vacker!
Och tröjan har hon stickat själv.
 
Hej Elisabet,

Bäst i veckan som gick var att jag firade min födelsedag en vecka försent med att ha födelsedagskaffe hemma i föräldrahemmet med pappa, moster, farbror och faster och en kusin med familj på plats.

Jag har inte firat födelsedag med släkt och svensk familj på många, många år.
Och på själva födelsedagen i år satt jag och ringde efter pappa som blivit akut inlagd med lunginflammation på samma sjukhus där han suttit och väntat på att jag skulle födas precis fyrtiotvå år tidigare.

Då bestämde jag att om han var något så när frisk en vecka senare skulle vi fira min födelsedag då.

Och så blev det. Tårtan blev god dessutom!

Dagen därpå kom jag hem till Porto och P och katten och vinsten i lotteriet.
Och Portugal vann över Holland i kvartsfinalen.
Det var också bra!

Hälsn. annannan.
Och nu berättar Monet om sin glädje ...

Att mitt i all packningsstress inför Sverigeresan ändå få fira att den älskade maken kunnat lägga ännu ett år till till sin levnad. Frisk, kry och alert och med intensivt sikte inför många mils Europakörning i husbilen!
DET har tillsammans med mycket annat roligt den här veckan ändå varit höjdpunkten, vilket bör synas på vårt valspråk: Immer, Ever et Toujours.
Alltid, som det betyder på alla tre språken. Och snart är det 25 år sen bådas våra andra äktenskap började!!
Hälsningar Monet.
och turtlan berättar om sin glädje ....

Här kommer mitt lilla bidrag en regnig söndagskväll på semestern.

Det där att sy har aldrig varit min starka sida.
En och annan gång har det väl hänt sen syslöjdens dagar men långt ifrån ofta.

Med mammas assistans och en trogen gammal symaskin så blev det nya gardiner till båten.
Sy gardiner är väl inte det svåraste precis. Raka sömmar och inget annat men är man ringrostig så är man.

Jag fick upp farten och tekniken och det mesta blev klart innan helgens båttur.
Det fattas bara en gardin till ruffluckan och ett draperi men det fixar jag nu till veckan.

Nu sitter de på plats och det blev så bra!
Ett riktigt lyft för båten för de gamla var smått bedrövliga.
Urblekta av något "silkigt nylonigt" tyg i turkost.

Så i helgen har vi tuffat runt på vågorna (!) med våra nya gardiner.

Det ska vara stil på sjön ;-)


----------------------

Söndagshej i regnet nu ikväll från Sola stan!




Och så ännu ett kvällsfönster ...

Så här skriver AP, Oxe och såväl stora, - som lillasyster:

"Nästan dagens fönster :D
Nelly orkar inte springa så långt, hon får åka två mil i cykelkärra :D.

Och så några kvällsfönster...

... från ett av våra vackraste landskap .., från Bohuslän!

Det är Monica i Lysekil som passat på och fångat såväl solnedgången som några fönster!
sportigajenny får tänka efter lite ...

Hej Elisabet

Den här veckan får jag fundera lite för att hitta nån "ljusglimt".

Den här veckan har handlat om jobb, jobb, jobb och jobb.
Att jag sedan fick ett tråkigt besked tidigare idag (söndag) gör ju inte veckan bättre.
Men nu ska vi inte prata om tråkigheter, utan mer glada saker.

Så veckans bästa blir nog den där kramen som A 23 månader gav mig när jag skulle hem till mig efter att ha varit hemma hos grannen en sväng häromdagen.

Det var när jag skulle vinka hejdå som jag alltid gör när jag går hem, som han kom mot mig med utsträckta armar och skulle krama hej då!

Att jag bara bor en trappa ner och vi ses nästan dagligen gör ju inte saken sämre!


Bilden är tagen vid vattenfallet i Röttle tidigare i år.

A spanar in fallet tillsammans med sin mor!

//sportigajenny

Det här gjorde mig - elisabet - glad ...

Att pv är sommarlovsledig och tar tag i en massa saker som vi pratat om, det har gjort mig så glad.
På bilden sitter han i soffan Ektorp och inväntar kvartsfinalmatchen mellan England och Italien. 
Vi håller på England.
"Hundra procent på England, där råder ingen tvekan!" säger pv.

Han har skrapat och målat sängkammardörren, och Ikeabordet som tidigare varit träfärgat, det har nu blivit vitt och fint - nu, när vitt är nästan ute - men det är ju så det är, jag hakar på ett par år efter alla andra ,-)

Att jag idag i affären mötte lilla Molly (hon som förärat mig en teckning, den ni ser vid den rosa pilen) och fick ge henne min lilla tavla; ett fotografi där harry möter sigge nilsson ute på promenad och lite text till, det gjorde mig också så himla glad och allra mest  - tacksam -, för att det här - ofta tunga och ganska tuffa yrket -  ibland ger så otroligt mycket.

Ännu ett glädjeämne: på midsommaraftonen - kl. 22.05 - kom ett sms-meddelande till min mobil.
Meddelandet var tretton rader långt och fyllde mitt hjärta med sån oändlig värme!
T a c k! till avsändaren, säger jag.

Det är inte ofta (läs: nästan aldrig!) som jag vinner över sonen i Rumble.
Men nu hände det.
S t o r   glädje!

Att EM i fotboll nu närmar sig slutet, har också bidragit till min glädje, men inte för att det snart är slut, utan för att det bara blir mer och mer spännande!

Och natten mot idag kommer äldsta dottern och Emil för att tillbringa ett par dagar i landet Halland, då Emma är här på ett fotbollsläger.
Den glädjen handlar mer om förväntasglädje, men det räknas väl också?


Apropå det här fönstret som visades häromdagen ..

... så kom dom här raderna till min inkorg.

"Kul att ni också uppskattar vår fina hembygdsgård.

Det finns mycket att se i våra 20 hus.....och många fönster att se ut igenom :)

Hälsningar
Malin Andersson, verksamhetsledare Västanfors hembygdsgård"

// Tack snälla Malin! säger jag.
Madame Norling .., hon vet precis ..

Hej Elisabet!

Den här veckan är det här med glädjen plättlätt! 
Att lille Cosmos har flyttat hem till oss, är inget annat än ren och skär lycka!