DBIV  för Ann i Göteborg ...

I veckan (läs: förra veckan) har det hänt en del, men det som var bäst var nog ändå besöket i Borås och Textilhögskolan.

Jag sökte en del kurser i höst men blev reserv i två- och tresiffriga tal på de allra flesta.

Men en kom jag in på “Textil översiktskurs”.
Det är en distanskurs på kvartsfart och det lät som ett väldigt lagom tempo för min del.

Nu var det dags att åter bli student och det var med lite myror i magen (faktiskt) som jag startade resan med buss 7.30 (vilket är mitt i natten för en nattuggla som jag).

Henrik (äldste sonen, som redan är student på nämnda högskola) mötte sin mamma vid bussen och följde mig hela vägen till skolan. Ett historiskt foto togs vid ingången, när han vinkade av mig och fortsatte mot sin egen föreläsning.

Det blev en lång dag, men en rolig sådan:

Det tog inte lång stund innan jag såg att jag kunde vara mamma till alla de andra studenterna på kursen. Men jag träffade flera supertrevliga människor, som jag fikade och åt lunch med.

Kort intro om materiallära och sedan en heldag om “Trikåteknik”. Tänk att det finns så mycket att säga om trikå!! Det blev också ett snabbesök i stickeriet där vi fick se stora stickmaskiner i aktion  både rundstickmaskiner och sådana som stickade fram- och tillbaka. Vilket buller!

Jag kom att tänka på min farmor Josefina som i förra seklets början jobbade på “Doffelen (så uttalas det i Malmö)” (yllefabriken) i Malmö och vilken ljudnivå det måste ha varit där i fabriken.

Efter dagens föreläsningar bjöds jag på middag hemma hos H. och på kvällen gick bussen tillbaka till Göteborg igen.

Jag behövde inte vaggas till sömns den natten!

Ann.

Bara så ni vet ....

Så blir det dragning i lotteriet i morgon, onsdagkväll.

Eftersom jag så gott som alltid arbetar kväll, så ses vi inte så mycket under veckorna, herr Notarrius Publicus och jag själv. Jag kommer hem vid halv nio, han ger sig av klockan sex på morgonen.

Men nu väntar tre lediga dagar på raken för mig (och sen jobbarhelg), så då ska vi klämma in lotteriet!

Ett tröstpris kommer att finnas också .., ett fint sånt, sponsrat av Ann i Göteborg.

DBIV för Anna-Lena How ...

Det är svårt att peka på något som var absolut bäst förra veckan (och förrförra) eftersom vi rest runt på Kreta och gjort så mycket som varit härligt.

Bästa maten: Hotell Glykeria strax ovanför Elafonisi. Deras fyllda champinjoner var suveräna och de friterade zucchinibollarna också.

Bästa stranden: Elafonisi är ju oslagbart vackert, men väldigt mycket folk. Agios Ioannis på den lilla ön Gavdos var också härlig.

Mest spännande: Jordskalvet när vi var på Gavdos 1 mil från epicentrum och drygt 5 på richterskalan

Mysigaste rum: Ifgenia studios i Chania.

Dyrast mat: Venetianska hamnen i Chania.

Svettigast: Vandringen ner till Europas sydligaste punkt på Gavdos, Tripite.
En timme ner och en timme och en kvart uppför i gassande het sol.

Hälsningar Anna-Lena.

// Det är tur att lotteriinspektionen inte har hört av sig, för lotteriförestånderskan - undertecknad - hade helt missat Anna-Lenas bidrag som verkligen hade kommit i tid igår! Förlåååt Anna-Lena! 

Det är klart att du också ska vara med i skvalpandet!

Aktuellt eller Rapport ... 

Jag tror att världens män håller på att förlora förståndet.

Det bränns flaggor och ska dräpas till höger och vänster och nu höjs belöningen för den som tar död på Salman Rushdie och kineserna är arga på japanerna.

Borde inte lugnande medel kunna delas ut till alla våldsamt upphetsade män?

Några rasande kvinnor har jag inte sett till.

Ännu.

DBIV för AP ....

Lilla Nelly och Anna på stranden i Mossby ...

"Helgen i Skåne där pappa firades välförtjänt.
Allt var så lagom.
Härliga middagar, härligt sällskap, härliga prommisar vid havet och härlig bilresa upp med många stopp, bl a hos er :) "

Lilla B ..... 

... är också med, skriver hon, men har glömt det här med förra veckans bästa ,-)

Om du läser det här, så kan du väl skriva ner vad du tyckte var bäst förra veckan.

DBIV för Kattis (lilla vrå ...)

Det bästa som hänt mig i veckan, det är att båda mina pojkar har somnat innan klockan 21:30 varje kväll.

Barnen som aldrig sover har minsann börjat att sova, och det i synk!

Det Bästa i Veckan ... (eller förra ..)

Det här är alltså veckans vinst i Uppmuntringslotteriet, ja, jag kallar det för ett sånt.

En kylskåpsmagnet inhandlad på Portobello Road i London .., och jag älskar texten .., det ser ut som om någon har skrivit detta på en tunnelbanestationsvägg.

Följande ligger just nu och skvalpar i skålen:

Ulrika i Västmanland

Cecilia N i Härnösand

Eva på Frösön

Eva från Tyresö

Agnetha i Skellefteå

Turtlan i Karlstad

Lilla B i Västmanland (fast hon har glömt det där med bäst-förra-veckan ..-)

Ann/Pralinen i Helsingborg

Lena i Gävle

Ann i Göteborg

Anna-Lena How i Tumba

Anne i Mantorp

AP på Ekerö

sportigajenny i Småland

samt

Kattis (lilla vrå ...)

Vill någon fler vara med, så stängs lotteritunnan klockan 21.00 ikväll, sen är det stopp och belägg.

Fabrikör Johansson ...

Snart är allt färdigt vid nybygget några hundra meter bort.
Nästan varje dag går jag förbi just här, tillsammans med harry.
Stora och ganska höga stenmurar har byggts upp runt huset och förutom på söndagar står det nästan alltid en firmabil eller två utanför huset; det är klinkerläggare, murare eller nånting annat.

Fjärrstyrda elgrindar har också kommit på plats.
Det känns lite som ett ett fort och jag väntar bara på att stora, gläfsande hundar ska komma springande mot grinden.

Sett från andra hållet.

Det blir bättre än väntat, men jag vidhåller fortfarande att huset inte alls passar in i landskapet.

Till vänster ligger en liten fiskarstuga och till höger ett tegelhus; det som skymtar på bilden i mitten.

DBIV för Lena i Gävle ...

Hej på er därnere i Halland!

Det bästa för mig, är att vi varit i Italien, Riva del Garda, kom hem till Gävle för en vecka sedan efter att ha varit till Venedig och åkt i en gondol, besökt Marcusplatsen och den fantastiska kyrkan bl.a., varit till Verona och besökt Julias balkong, varit till en vingård med en härlig vinbonde som guide, åkt båt av alla de sorter, strålande väder, god mat och allt vad man kan önska.

Väl hemma i Gävle fick lingonskogen besök, kaffe och äggmacka i det härliga höstvädret vi haft några dagar, det är livskvalitet på hög nivå.

Idag har jag nöjet att ha en cockerspaniel, Molly, som hälsar på hos oss några dagar medan matte får ett nytt kök installerat och då är det inte kul att vara hemma, snickarna för ett sånt oväsen.

Hälsningar från ett regnigt Gävle idag / Lena.

DBIV för Åsa i Helsingborg ...

Hej Elisabet!

Vad glad jag är att jag fastnat i DBIV – det är ju en styrka att tänka efter och leta positiviteter (heter kanske inte så, men du förstår…) vad var bäst, och då blir det ju mycket som var bra J

Veckans bästa var att mannen var hemma och inte på tjänsteuppdrag (hösten är full av mässhelger för honom och hans kollegor) och vi fick tillfälle att uppleva en finfin sensommarhelg på sydkusten. 

Det blev god mat, planering av kommande helgs festligheter, mycket prat om framtid och trädgårdsarbete.

Nu ser vi fram emot en ny vecka,

Åsa / Pralinen

Hjältarna ....

Finns här.

På Kings College Hospital i London.

Och på alla andra sjukhus, förstås.

Å, så intressant jag tycker detta är!

Vanlig måndag ...

Gråmulet och friska vindar.
Regnduschade vindruvor (mängder, mängder!!) och våta löv mot grå asfalt.

Någon har ännu inte hämtat morgontidningen.

Och ännu är sommaren inte helt överstökad.
Där finns nyponrosor ..,  nån sorts högväxta vita blomster som påminner om prästkragar .., enstaka renfanor och här och där små sällskap av de allra ljufvligaste blåklockor som fladdrar i vinden!

Finns där några vackrare blommor?

Men inget fågelkvitter .., inga tornseglare som skrikflyger .., inga starar och inga flöjtande koltrastar.

Det känns som en evighet till nästa sommar.

Agnetha i Skellefteå om sitt DBIV ....

Hej!

Det bästa som hänt mig i veckan var avslutningen av veckan.

Var i Obbola och skötte mitt lilla älskade  barnbarn. 

Alltid lika roligt.

Dagens fönster ...

.... kommer från Västmanland, tror jag i alla fall.

Och Max matte, det var hon som höll i håven.

DBIV för Anne i Mantorp ...

Hej Elisabet!

Det är minsann inte alla veckor det är så lätt att se vad som var bäst i veckan nu så här i
pensionärstillvaron. Ofta är den ena dagen den andra lik och ingenting speciellt händer här
i den lilla hålan Mantorp. Jag är ju storstadstjej och har ännu inte riktigt lärt mig hur det
fungerar här.

I alla fall så har jag ett det bästa i veckan den här veckan. Min allra bästa vän kom och
hälsade på i helgen och vi hade så himla mysigt med shopping, skogsluffande med svamp-
plock och så en himla massa prat med god mat och gott vin. Det blev lite tomt när hon
och hennes lilla hund åkte hem till Enköping idag på eftermiddagen.

Och så har jag också det allra sämsta i veckan. Det är något vi inte träffat på tidigare år
när vi varit i svampskogen. Det är något som är värre än mygg, knott, bromsar, hästflugor,
getingar och till och med fästingar. Det är små kryp som sätter sig i håret och som är riktigt
envisa och efterhängsna och så äter dom på en. Lusflugor heter dom och jag lovar att det
verkligen inte är något som man vill ha med sig hem. Uräckliga, tycker i alla fall vi.

Kram från Anne i Mantorp

Och så får hon en spricka i benet ...

Det finns yrkesgrupper som jag beundrar mer än andra.

Kvinnor eller män som rattar enormt långa lastbilsekipage, backar och har sig .., är en grupp.

Ambulansförare, poliser, sjukvårdspersonal är en annan stor grupp.

Planerare; såna som sitter med kartor på sitt skrivbord eller på sin dator och planerar motorvägar och av,-  och påfarter och som ska se till att leveranstider hålls och just det datumet ska asfaltläggarna vara på plats och allt ska stämma.
Projektledare, med andra ord.

Och så finns ännu en grupp: dansare!

För den som likt undertecknad saknar taktkänsla och är klumpig och fumlig, är detta att titta på människor som dansar och använder sin kropp, ja, det är nästan som magi!

Idag när jag låg på soffan Ektorp, råkade jag av en ren slump hamna i ett alldeles underbart program som handlade om just dans. Om koreografen Mats Ek som satte upp en föreställning på Kuba.

Det var fantastiskt! 
Vilka vackra människor! 
Vilka underbart vackra kroppar! 
Vilka rörelser! 
Och vilken ofattbar vacker musik till programmet!

Filmen, som är gjord av Susanna Edwards, ligger ute ytterligare några veckor och jag rekommenderar den å det varmaste!

Här är länken.

Sen undrar jag ..., finns där ett vackrare instrument än cello?

DBIV för Ulrika i Västmanland ...

Veckan har varit ett himla surr av jobb, det är tur man har en blogg så man vet vad som hänt och vad man gjort... ;-D

Jag har i allt jobbande lyckats klämma in...

 ... ett par omgångar garnfärgning - det är alltid en riktig höjdpunkt!

 ...en härlig fikastund vid Loftcaféet i Kopparberg tillsammans med Chrille och Max. 

Nygräddad våffla med sylt och grädde en solig och nästan sommarvarm dag.

Och hon är så fin, så fin i sina glasögon! säger Elisabet.

 ...många träningsstunder och mysstunder med Max.

Hälsningar Ulrika.

När allt rämnar ...

Å, jag tyckte så mycket om den första boken!

Igenkänning förstås, men inte enbart.
Jag tyckte om sättet den var skriven på och all underfundig humor.

Så när pv fyller år, ger jag honom författarens senaste i present.

Vi delar på boken och igår, när jag mest låg raklång under täcket, sträckläste jag alltsammans.

Tyckte jag om den?

Nja. Inte särskilt.

Man kanske kan säga att författaren är påhittig - bara tanken på själva historien är ju, om inte orimlig, så ovanlig -, men jag känner mig aldrig hemma mellan bokstäverna.

Små korn här och där .., men inget mera.

Betyget: 4 av 10.

DBIV för Eva på Frösön ...

Hej Elisabet!

Det bästa i veckan var nog stunden i morse. Jag citerar vad jag skrev på facebook:

Stoppa barfotafötter i stövlar. 
Dra fleecetröja över nattlinnet. 
Och sedan 
vandra ut över vidsträckta åkrar. 
En slags frihet.

Så helt underbart skönt var det att vakna upp vid skogsbrynet efter en vecka i stan. Ikväll åker vi tillbaka igen, den här helgen har varit som en lisa för själen.

Kram Eva

// U n d e r b a r  bild, Eva!!! Den säger nästan lika mycket som alla ord!