DBIV för Agnetha i Skellefteå ...

Det bästa som hände mig  var att jag hade besök av dotter och lille Alfons
från Obbola.

Det förgyller dagarna.
De  var hos mig från torsdag - söndag, så jag fick verkligen rå om mitt barnbarn.

Kerstin i Dalarna om här och nu ....

Min första akvarellkurs :-)

Inte som jag brukar - torrt papper och smal pensel.

Nu var det blött papper och bred pensel.

Hur kul som helst :-)

Kerstin i Dalarna

 

// Elisabet säger: ja, nu blir det dbiv och här och nu, lite hipp som happ, men det spelar ingen roll .., det går bra. Det roligaste för mig är att ni är med på banan.

Mitt eget DBIV .....

Ja, jag blev verkligen så innerligt glad över cd-hyllorna som fick flytta från ena väggen till den andra - helt och hållet pv:s idé -

Men småtavlorna och lampan var mitt påhitt och där det är tomt, ska det fyllas ut .., jag blir snurrig om det inte blir balans ... men det ska nog ordna sig?

Ulrika, ser du dig själv där uppe?
På tavla nr 2 uppifrån är det ett utdrag från pv:s loggbok, det handlar om just den där dagen när vi seglade till Kåseberga och längst ner syns Eml som kapten Lintott, samma dag, alltså.

Det här var nog bland det bästa som hände förra veckan.
Plus gåsmiddagen i Lund.

DBIV för annannan i Portugal ...

Det bästa i veckan var att börja lyssna på Sent i november av Tove Jansson, inläst av Mark Levengood.
Jag är uppfödd på mumintrollen, närmast med modersmjölken, och jag har säkert läst böckerna flera gånger som barn och tonåring.

Nu har jag börjat om som vuxen, långsamt, eftertänksamt och med hjälp av Mark Levengoods uppläsningar. Det är underbart med böcker som har något att säga en som både barn och vuxen.

Sent i november är den sista av böckerna, kanske mest en bok för vuxna, eller i alla fall för människor som vill och försöker bli vuxna, för den är så enastående livsklok att jag måste lyssna om, och om igen.

Medan jag lyssnar stickar jag på en riktigt mjuk sjal i färger som visset gräs och höstmulen himmel...

// Här kan ni lyssna till Tove Jansson som läser från Sent i november.

DBIV för Eva från Tyresö ...

Å det bästa (som verkligen var KANON)

var konserten i söndags på Musikaliska med Niklas Sundén på dragspel.

Till det var det 25 blåsare i orkester med en dirigent i röda skor samt

Christoffer Wollter och Åsa Fång.

Båda sjöng och  var mycket duktiga och spelade faktiskt små scener.

De sjöng  Brel och Piaf och tänk de gjorde bara två föreställningar.!

Flera långa rep innan!

 Niklas som är dragspelsmästare är fantastisk.

 Han har ackompagnerat Rikard Wolff  tidigare

och det var då jag fick kontakt med honom.

Underbar. Ödmjuk och jätteduktig.

 Både Ulf och jag njöt varenda sekund!

Rosor fick Niklas naturligtvis efteråt.

Detta glömmer vi aldrig!

 

Eva i Tyresö

DBIV för Bloggblad i Östergötland ...

Veckans bästa ...

Vågade inte ta fram kameran, men framför mig hade jag en av mina stora idoler.

(Ja, och Bloggblad har lagt ut en fråga på facebook, man ska gissa vem idolen är, så jag skriver det inte här, hon får hojta själv.)

Ny vecka - ny giv ...

När jag kom hem, upptäckte jag att kameran var inställd på fisheye ..., hoppsan!

Och jag är ledig fram till klockan tre i eftermiddag och detta är mitt livs bästa schema, men inte mitt livs bästa inkomst. Nåja, att må bra, att inte ha konstant värk .., det är värt nästan hur mycket som helst.
Att liksom få tillbaka sitt liv.

Kliver upp vid åttatiden efter att ha haft de mest otroliga drömmar .., tar harry med mig och går ut på promenad. Mina bästa skor ligger i bilens baksäte och bilen är i stan .., men jag tog mina Birkenstock och det gick bra det med .., nästan tio grader varmt och torra vägar, det var helt okej och kändes på gränsen till somrigt. Eller vårligt.

Kajorna skränade som vanligt i trädet en bit bort .., en hare skuttade iväg längs åkern, in mot skogen till och utan att bli upptäckt av harry och vi mötte en herre och en dam som på motionsvis svängde med armarna likt väderkvarnar i full storm.

Och nu är måndag och dags att tänka på DBIV eller DBFV .., jag tror att blir konsekvent och väljer det första alternativet.

Några har redan varit alerta och skickat in sina bidrag, ni andra - som vill vara med - är varmt välkomna med ert förra veckans bästa!

Adressen ..?

bisse151@gmail.com

Obs. från och med nu blir det ordverifiering här .., jag får så mycket spam och det är jättetrist att behöva krångla med sånt här .., men jag testar!

Dagens fönster ...

... finns i Nora i Västmanland.

Ulrika höll i håven.

Anne i Mantorp ....

Mellan 12 - 14 är Anne barn-hund-katt-fågelvakt.

Här är också en slags fågelvakt ...

Mitt eget här och nu ...

Just den här söndagen, precis innan klockan är två, kör vi in i Steninge .., och då är det bara lite drygt tre kilometer kvar, sen är vi hemma.

Det har varit en trevlig helg tillsammans med min äldsta syster och hennes dotter, - hon som på ett vis också känns som min syster - det skiljer bara tretton år mellan oss två -, precis som mellan mig och hennes mamma.

I vanliga fall tillhör jag inte ligga-borta-typen, ja, om inte avståndet är alldeles för långt, men nu blev det övernattning och det kändes också bra.
Hos min storasyster är nämligen allting som det alltid har varit; ja, hon är liksom beständig.
Helgjuten.
På sitt sätt.

Vid frukosten har hon dukat så fint i matsalen och det är rökt skinka och ost och jag säger förvånat ... "va, brukar du ha rökt skinka till pålägg?"

"Nej, vi har alltid bara ost, men nu kom ju ni och du brukar ju ....?" säger hon.

Och när hon har kommit på besök, då har jag tänkt samma sak .., ja, att hon kanske vill ha skinka som pålägg och så går allt runt så där - man bara  t r o r - och det får mig att le stort.

Så nu har vi bestämt att hädanefter blir det bara ost.
Kanske.

När vi kommer hem, några minuter efter två, börjar pv att montera cd-hyllan Benno och därefter spotlighten Non .., och fyra små tavlor  - med ramar som heter Virserum -, kommer på plats.
På en av tavlorna syns Ulrika tveka huruvida hon ska ta sig iland från pv:s segelbåt och visserligen är pensionatsvärden halshuggen på fotografiet, men jag tycker om det ändå.

På Ikea upptäckte jag förresten varor med namn som Söndrum och Haverdal.

Såja.
Nu kan intresseföreningen lägga ner pennorna.

Monica i Lysekil .....

// Monica har idag deltagit i en tävling vilken bestod i olika grenar såsom stövel,- respektive varpakastning, hur man bedömer saker (t.ex. antalet länkar i en kedja, hur många länkar det var ...), pilkastning, samt fotboll. 

Bonuspoäng/hcp utgick efter ålder .., ju högre ålder, desto fler bonuspoäng.

Så här skriver hon, bland annat:

"Detta var vad jag gjorde i dag mellan 12-14 (Min start var ca 10:20).

Efteråt var det dusch, och sedan våfflor mm i skidstugan.

Så blev det middag hos vänner i Trollhättan!

Bilden jag tog visar riktiga svar på två av uppgifterna: jag fick 14 av 15 möjliga poäng.

Jag antog att första svaret var 110 (rätt 137 länkar på kättingen).

På den andra uppgiften antog jag att det var 250 cm (rätt svar: 260 cm på sidorna runt paketet).

Monica." 

Uppdaterat: Hej!

Fick inte med detta när jag skrev:
Loppet i går var på 8 km i kuperad och tämligen våt och lerig terräng.
Men som tur var regnade det inte mer än lite på slutet av loppet!
Jag sprang till ära för min pappa som höll på med många olika idrotter (och så var det ju Fars Dag i går).
Pappa sprang bland annat över 60 Marathonlopp runt om i hela världen.
Det var tur för min mamma som tycker mycket om att resa för att uppleva olika länder.
Hon hade svårt att få med honom på en resa utan att det samtidigt var ett lopp!

anna i sheffield ....

Hej Elisabet!

Tio i två, på väg hem från jobbet, i solen i Peace Gardens i Sheffield.
Jag tycker att löven är så vackra. I bakgrunden skymtar stadshuset.

En speciell dag idag i England - Remembrance Sunday, då man minns och hedrar krigens offer från första världskriget och framåt. Nästan alla människor har en "poppy", en röd pappersvallmo, i knapphålet.

Tyvärr missade jag paraden med veteranerna, jag fick titta på ceremonin från London istället.
Det är frivilligt att gå i paraden, ibland är det inte förrän nu som de orkar ta itu med minnena och vara med.

En man intervjuades, han hade varit krigsfånge i Japan under andra världskriget, detta var hans första år.
Han förlorade sin bästa vän i kriget, hade utstått tortyr och alla möjliga sjukdomar, ändå log han och sa att det var ju ändå ironiskt att fartyget han åkte med hade namnet The Empress of Japan.
 Humor är kanske det bästa vapnet!

Anna.

// Elisabet säger: jag har aldrig någonsin närt en längtan till just Lanzarote. Inte tidigare. Men nu.
Det är helt och hållet Annas förtjänst..

mossfolk i Örebro ...

Runt klockan 13.

Vi är i Karlskoga och har fikat fars dags-fika.
Efteråt blir det en liten promenad.
Pappa, maken och Cosmos går ut före mig och när jag kommer ut ser jag dem ingenstans.
Börjar gå på vägen i tron om att de har gått i förväg, men då dyker de upp bakom mig istället.
Och just då, när jag just upptäckt dem, tar jag den här bilden.

En lycklig groda säger så här ...

Maken har snickrat och satt upp en ställning för fågelmat.

Lyckliga Grodan

// Elisabet säger: och har ni inte läst hennes rader om hur man blir (eller kan bli) en extraordinär lycklig och framgångsrik människa .., då har ni chansen här och nu. Ta den!

Turtlan i Karlstad ...

Idag strax efter kl 14:

Längtan ut i naturen har varit hög den sista tiden men det har inte varit så bra med tid till det.

Men idag så packade vi ryggsäckarna och köpte med oss en engångsgrill och åkte ut till Hammarö sydspets.

Vänern är rekordhög så klippor som man annars går på ligger under vatten. Sjön dånar på rejält och disen skymmer sikten mot vindkraftverken som ligger väster om oss.

Duggregn och småkallt men vi är klädda bra och sitter under tak vid ett vindskydd.

Tänk så härlig en grådisig söndag i november kan vara!

Turtlan

Cecilia N i Härnösand ...

Mellan 12 och 14 ....

Så dags var jag rätt mör.
Kl 8.30  var jag på plats för familjegudstjänsten kl 9.30.
Efter den så var det bara att börja förbereda för högmässan kl 11.

Och efter den så var det efterarbete. T ex räkna kollekten. Idag gick den till Dövas Afrika-Mission, DAM.

Jag undrar om det var dem som en berättade om för några år sen. Hans son är döv så han kan därför teckenspråket. Efter att ha åkt runt på olika platser i "Afrika" (jag tror det var Tanzania, men jag är inte säker) och inte fattat nånting av de språk han hört (jo, han hade tolk med sig förstås), så kom han till ett ställe som hade en dövskola. Teckenspråk.

Och eftersom pionjärerna i detta var svenska, så var det svenskt teckenspråk. Så helt plötsligt kunde han kommunicera själv! Han var ganska lycklig ...

Cecilia N/

Bert i Luleå ...

Sitter på min hårdaste stol för att klara svansen. 
Det funkar inte med soffan. Blåbärskakan uppäten. Påtåren slut. Bara slalom kvar. 

Vi hoppas på Myhrer.

*****

Bert.

Ann i Göteborg ...

Henrik och Johan är hemma för att fira fars dag.

Anders är på ingång.

 På menyn står Carnitas taco och Pulled pork dvs kött stekt i coca cola och kött i trådiga remsor med mycket sås och äts med tortillabröd. 

Låter minst sagt ovanligt och spännande.

 

Ann.

Rexxie i Västerås ...

"Herr och Fru Gåsfot har fått nytt fotutrymme!"

Så skriver Rexxie, som i tröstpris fått två sticklingar från mina jättestora "Gåsfötter".

Sköt om dem nu, Rexxie!

Guy i Thailand ...

Vid tvåtiden kom jag tillbaka efter att ha väntat på min nya dator i nästan två timmar.

 

Problemet var att hitta inställningarna för svenskt tangentbord och svenska i Windows sju. 

Här packas allt upp och kontrolleras. 

 

Allt fungerar bra utom det tangentbord som jag fört med från Sverige för att ha tillgång till å. ä och ö. 

 

Guy.