Avdelning 2 ...

Orolig natt.
Ömsom hett och ömsom kallt och säkert tio gånger går jag upp och blaskar ansiktet med kallvatten.

När klockan är tre går jag ner i köket och tar mig en Magnecyl och en skiva hönökaka med kaviar.
Längtar efter varm choklad, men mjölken är sur.

Bihålorna spränger!
Ont i käken och i tänderna!
Huden är torr.

Lyssnar till nattradio .., en man från Alvesta gissar rätt i tävlingen - "ordet är regnbåge" - säger han som arbetar som nån slags tekniker.

Somnar om en liten stund.

Och nu ska jag ta mig kaffe och dela ut medicin till mig själv.

 

Dagens fönster ...

... speglar sig mot väggen i ett gult hus på en kulle.

Inuti klockan ligger min mammas dödsannons.

Tiden går.

Hemlagat ...

Olikheter finns det gott om i det gula huset.
En som sitter i soffan är iklädd frottémorgonrock, en annan har långkallingar och anorak.
(För att anorak är ett trösteplagg).

En äter köttsoppa med klimp, en annan tycker inte att klimp är nåt att hänga i granen.
Eller lägga i soppan.

Båda tycker dock att tallrikarna - inköpta på loppis i Ystad - är underbara.

Relativitetsteorin ...

Kvinna avled i väntan på ambulans."

"Hästkött i lasagne."

"Så får du platt mage till sommaren."

Och så kärnvarpensprängning i Nordkorea.


Se där, dagens rubriker i Aftonbladet.

(Undrar om alla vet att hamburgerkött som pålägg kommer från slaktade hästar? Finns i nästan alla livsmedelsbutiker).

På medicinavdelningen ...

Och så är vi två som är hemma från jobbet och snyter och snörvlar.

Nu är det min tur att husera på soffan Ektorp och där ligger eller sitter jag - iklädd långkallingar och anorak - och med älsklingspåslakanet om mig.

Tittar på det som bjuds på tv.

Ett program om Muhammed .., ett annat om karpfångst i Tjeckien.

Österrikisk naturfilm från 2010. 
Söder om Prag finns ett märkligt vattenrike där örnar fångar fisk och älgar betar längs stränderna. Märkligast av allt är att myllret av dammar och kanaler skapades på medeltiden av munkar som ville ha karp att äta under fastan. 

Pensionatsvärden - som idag är lite bättre - eldar i kaminen.

Håller oss varma så gott det går.

Mellan varven bläddrar jag i en gammal Di Weekend med julklappstips till den som i alla fall inte är handelsanställd.

Manschettknappar för 29 900 kr.

Eller varför inte Hermèshandskar i lammskinn för 8900 kr.

Sist av allt skickar jag ett sms till Emil och berättar att jag har bokat en lägenhet i Grekland som inte har internetuppkoppling  och vad tror han om det .., kommer han att uthärda en vecka?

Får snabbt svar.

"Ja, då får vi ta med oss kortleken!"

Å, så jag älskar den unge mannen!

DBIFV för Annika i Kävlinge, dagens fönster, samt en vänsterhand.

Hej Elisabet!

Jag har varit i Hamburg några dagar tillsammans med min fina äldsta dotter Emelie.
Målet för resan, för min skull iaf, var en stor återträff förra lördagen: hela skoltidningsredaktionen skulle återses efter mer än 30 år. Så underbart roligt!!!!

Emelie skulle samtidigt passa på att träffa sin pappa.

Jag hann med en massa långa sköna promenader också, Hamburg är fortfarande en av mina favoritstäder och egentligen hade jag tänkt fånga en massa vackra fönster till dig men det blev bara ett. Det är ett fönster som finns i gamla Speicherstadt i hamnen. Där lagrades förr alla varor som kom till staden med stora skepp. (kaffe, thé och mycket annat...)

Den andra bilden visar en hel radda fönster på en sådan byggnad.

Handen är Emelies.
Äldst i en syskonskara om 3, hon är 23, snart 24 och är född i oxens tecken.
Hon har höger tumme upp, är undersköterska och arbetar på ett LSS boende.

Lever tillsammans med sin älskade Sanne och deras katt Signe och på den där skalan om hur hon trivs med livet svarar hon utan att tveka: en 10:a!

Om hon fick göra ngt helt annat skulle hon vilja åka iväg som Volontär.

När jag frågar om hennes mest framträdande egenskaper säger hon: lugn, empatisk, iakttagande. (och jag tillfogar att hon även är knasig och rolig)

Stora krya-på-er-kramar från mig i Kävlinge.


// Dunderförkyld Elisabet säger: I love You! Annika!
Tänk, vad ni har lärt er .., vet precis på pricken vad jag tycker är väsentligt ,-)
Och för den som inte känner igen namnet ..., Annika var en av dem som var med på bloggträffen i Steninge för snart fyra år sedan (eller är det tre år sedan ...?) ..., en av de absolut varmaste människor jag någonsin har träffat, såå fylld med kärlek och värme! 

Tjugotrenollnoll piiip.

En annan semester - modell mindre -.

Lugn kväll på jobbet.
Mellan varven pratar vi om semestrar och hur det ska planeras.

I år är det ont om semestervikarier; dom som har arbetat under flera somrar har nu studerat färdigt och många har fått Riktiga Jobb - någon är meteorolog, andra lärare, en är journalist - Charlie i charken pluggar på Chalmers.

På väggen ute på lagret sitter semesterschemat.
Mina två veckor efter midsommar är inprickade och så förstås vecka 9 ... någon annan har vecka 11 och en tredje vecka 12.

Jag säger till chefen som pysslar i mejerikylen att blir det så att jag hamnar i mejeriet när Carina har semester i sommar, då får han hjälpa mig med beställningarna ..., vår omsättning skjuter ju i höjden likt en raket när turisterna kommer; ja, det blir en helt annan butik!

Innan kvällen är tillända skriver jag semmelskylt inför morgondagen ..., och alltid är det nån kund som lite roat kommenterar när jag sitter ute i foajén på en blå stol och textar.

"Ja, får man fråga när blir det vernissage ...?"

"Jahaaa .., är det du som textar skyltarna ..?"

Lite småprat, så där.

För sex år sedan i min almanacka.

Är hemma vid halv nio och är då rejält förkyld.
Nyser.
Kinderna hettar.

Tittar på tv-serien Molanders, där mycket är förutsägbart, men okej ändå.
Och musiken är vacker.

Pv är inte det minsta bättre och har gjort kväll .., han blir hemma även i morgon.
Själv ska jag arbeta från två till åtta och därefter stundar ledig onsdag.

Nu blir det Alvedon och eget rum.

DBIFV för ellem i Skellefteå ....

Hej!

 

Det var egentligen hela förra veckan som var bra. På Gran Canaria. 

Det var lite blåsigt och kyligt i början. Dock inte så farligt för oss nordbor. 

Vi gick ju i shorts och T-shirt ändå.

 

 En molnig dag när jag skulle köpa en vattendunk i receptionen sa jag till mannen som jobbade där att vi saknar solen. 

Det gör jag också sa han och visade upp en hårfön.

-“For my feet, believe it or not,” sa han!

 

 Men det blev varmare efter ett par dagar. 

Då doppade jag mig i havet, eller rättare sagt blev doppad av vågorna.  

 

När det gäller mat så var ju höjdpunkterna besöken på Elisabeths restaurang förstås! 

Och bilder därifrån har du ju redan.

 

ellem

Vad man längtar efter ...

"Stockrosor på väg upp", stod det som bildtext.

På Facebook läser jag om underbara Åbergs Trädgård i Ystad och jag översköljs av längtan att en solig vårdag få ta bilen och köra söderut, först förbi Halmstad, därefter Laholm, Ängelholm, Helsingborg, Landskrona .., Lund .., och i Malmö vika av rakt mot sydöst och så Ystad och Öja och där är Åbergs Trädgård med Lena och Kjell i sin halmhatt .., och jag ska ströva omkring och köpa småplantor och ta lunch i deras café och bara njuta.

Kjell utan halmhatt.

Åbergs Trädgård är som paradiset.

Om ni inte visste det.

Och ja, jag har frågat om jag får låna bilderna och det fick jag.

För tredje dagen i rad ...

... kommer lille sigge nilsson in till oss och lägger sig på soffan Ektorp.

Det har nästan aldrig hänt, ja, inte sedan han var en liten kattunge.

Liiiite ovant är det.

Han ligger inte så länge .., någon halvtimme kanske .., och låter sig klias och klappas, men inte för mycket. 

Lite, lite åt gången.

I kundkorgarna ...

Host-host ...!

Ny vecka, ny giv.
Nya kort på handen.

Uppe i sängkammaren ligger herr pensionatsvärden under täcket - inget arbete för hans del och vid åttatiden ringer han till lärarrummet och ber någon av kollegorna att släppa in hans elever, dom där fem som ska repetera inför veckans stundande matteprov - och själv inväntar jag jobb från tre till åtta.

Ännu har jag - otroligt nog -, klarat mig från influensan.
Aldrig någonsin har vi sålt så mycket näsdroppar, Strepsils, Alvedon, Panodil och pappersnäsdukar!

En kvinna köpte två stora förpackningar av den senare varan och jag frågade om hon skulle titta på en sorglig film .., nädå, såväl hon som maken var förkylda.

Och jag fortsätter med min morgondryck .., idag 2 pressade citroner, 1 pressad blodgrape och en halv apelsin. Kanske, kanske, kanske.

Fåglarna har fått mat - en stoooor bytta med frön och nötter -, harry har fått frukost och sigge är just i färd med att inmundiga sin del.

Och jag har bara tre tabletter kvar på min Cozaar-medicin och måste skaffa nya.

Kan man anta att det är en hundägande läkare eller sjuksköterska som skrivit den här listan?

Dagens fönster ...

Hej!

 

Igår kom vi hem efter en vecka i San Augustin på Gran Canaria. 

 

Det var en härlig vecka trots att vi båda var/blev förkylda. Men sol och ljus mitt i februari är härligt ändå! 

Vi hittade härom året en kanonfin restaurang som jag gärna vill göra lite reklam för om det är nån som tänker sig till de trakterna. Du kanske förstår varför jag tänkte på dig och fotade! 

 

 

 

Det är en liten lokal, bara 16 platser inomhus och svenska Elisabeth lagar all mat själv. 

Hon är en fantastisk kock!! På en av bilderna fastnade hennes spanska servitris. Glad, pratsam och snabb så hon blev lite suddig på bilden. 

 

Restaurangen ligger nära havet alldeles vägg i vägg med Beach Club hotel. 

Rekommenderas verkligen!

 

Kram från ellem

Ett fönster från Skåne ...

Landskapet som för alltid har skuttat in i mitt hjärta!

Fönsterfångerska: madame Hedgren.

Det visade sig ...

... ja, jag frågade ..., att den rare Kjelle hade norpat bilden utan att fråga fotografen - en god vän till honom - och det gjorde mig ju förskräckt, så alldeles nyss skickade jag ett mejl till damen i fråga, som verkligen bor i Sag Harbour, USA och heter Lilee, ja, och så förklarade jag och sa att om hon ville, så skulle jag bums ta bort bilden.

Lika raskt kom det vänliga svaret:

Lilee.

Dear Elisabet,
Please, feel free to use the photo. It was taken in Sag Harbor, New York.

Det blev en liten mailkonversation och nu kan jag presentera er för hundarna också; dom heter Quincy och George.

Ja, nu vet ni det.

Dessutom berättade hon att den här utbyggnaden av huset - där hundarna sover - lät hon iordningställa förra året. Å, jag borde ju ha frågat henne om bläckfisken, men det är väl bara i stället för en fågelsilhuett ...?

Resumé ...

Pv sover redan .., han blir hemma i morgon. Fortfarande sjuk. I morgon ska jag renbädda.

Full fart på jobbet!

Lina kollar datum på läsk och energidrycker .., jag tar kassan och mejeriet, paketerar nygjorda semlor i påsar och det är ett komplett elände att få dem att inte tippa omkull.

Man märker tydligt när någon icke-ordinarie har varit semmelmakare.
Då är locken lite annorlunda (idag mer trekantiga och mindre), det kan vara mer eller mindre grädde och samma sak med mandelmassan.

Så är det också med inslagna paket från charken.
Det finns nån som slår in leverpastejen eller Risbergs korv så fint, så fint .., nästan så att det liknar en julklapp .., man bara väntar på vackra snören och adresslapp.

Och nån annan paketerar skivad skinka så vackert, ja, så det bruna omslagspapperet påminner om ett kuvert!

Sånt - att slå in charkvaror fint -, är en konst .., har ni tänkt på det när ni handlar över disk?

Annan lapp. Inte Ankarets.

Någon timme innan stängningsdags kommer nyhetsankaret från reklamkanalen och skickar ett paket och när jag ska skriva in adressaten får jag läsa på hans handskrivna lilla lapp och det är knappt jag kan tyda stilen.

"Förlåt Elisabet, jag tänkte inte på att någon skulle titta på dom här kråkfötterna ...", säger han.

Två kvinnor i min ålder står en bit ifrån och tittar på ankaret .., viiiiskar och pekar lite i smyyg.

"Jaha du .., den här lilla lappen hade jag kunnat sälja på blocket kanske .., om du har någon beundrare ...?" säger jag till mannen som alltid är så himla vänlig.

Lite senare, också vid postdisken, kommer en kvinna fram och frågar om det är jag som är Elisabet, ja, det ser hon ju på skylten, men nu undrar hon .., känner jag till  ..., från Skellefteå?

"Ellem!!", säger jag häpet.

Jodå, så är det .., dom har pluggat tillsammans i Sigtuna!

Tänk, så liten världen är!

Och så blir det kväller och jag kan inte tanka bilen (det har lyst rött sedan igår), för tanklocket har gått i baklås på nåt vis, men jag tar mig hem och tittar på Så ska det låta (Mikael Rickfors = vilken röst!!) och John Lundvik i det andra laget .., vilken  a r t i s t!! och sen blir det dansk krimi som är så hemsk så man nästan dånar - men bra !  -, och sist av allt Akuten.

Till akuten kommer ungdomar med knappt några besvär alls .., nu sitter dom i väntrummet och beklagar sig över småskavanker - rena skitsakerna! - och tänk, så hemskt, att tvingas vänta i två timmar, det är ju UPPRÖRANDE och titta, hur personalen står och hänger! säger dom muttrande.

Det är tur att dom inte bryter benet och tvingas åka tolv eller tjugotvå mil med ambulans.
Så kan det vara i Malå. 
Och drabbas man av hjärtinfarkt är det bara att snabbt knäppa händerna.

Akuten är mitt absoluta favoritprogram alla kategorier.

Och så ett eftermiddagsfönster ....

 

Kära Elisabet,

 

Här kommer ett fönster till dig som jag tog i går nära den stora franska basilikan där vi var på vinprovningsmässa.

 

Kanske passar det bra nu när pElle fått flytta till katthimlen med ett fönster av lite mera andlig karaktär.

 

Stor tröstekram från oss i sydfranska byn. Här i vårt område har vi sååå många pElle-katter med samma teckning. En av dem födde ju också ungar i hörnet i vår trädgård!

 

Monet

 

// Elisabet säger: brevet skrev just när pElle lämnat det gula huset på kullen och susat iväg till katthimlen.

Söndag ...

Snäckorna plockades på stranden i Ugglarp.

Störtlopp från tv:n och jag känner inte igen Franz Beckenbauer som står i publikhavet, å andra sidan skulle han nog inte känna igen mig heller.

Det är eld i kaminen och lätt snöfall utanför fönstret .., i soffan Ektorp ligger såväl harry som hans kraxande husse .., och sigge, som en kort stund faktiskt kurade på soffan, gick så småningom in till pannrummet till sin egen fåtölj.

Aningen mera sällskaplig har han blivit sedan pElle gick hädan.

Och snart stundar jobb från halv tre till sju.
Semlor i stora lass kommer säkerligen att säljas .., och så ska vi kolla datum på sista avdelningen - läsken - igår var det chips, nötter och sånt.

I norran-almanackan står förra veckans vinnare i Uppmuntringslotteriet.
Ann i Göteborg och Eva på Frösön.

Ni glömmer väl inte att dela med er av det som värmde hjärtat lite extra-mycket under veckan som gått?

Välkomna allesammans med era bidrag!

Cruella gör det .... 

Ja, om jag inte missminner mig?

Vinterbadar, alltså.

Sen finns det riktiga hårdingar som inte bara "doppar sig".

Ännu mera här.

Dagens fönster ...

Under mammas alla år i Argentina och Bolivia brukade hon berätta om hur fantastiskt det var, detta att när hon i stod i begrepp att ta någon patient till ett sjukhus för att ordna med ben, - eller armprotes - och så hade hon inga pengar egentligen till det hela - så, på något förunderligt vis, ja, så ordnade det   alltid   sig.

Pengar kom.
Från privatpersoner eller från förskoleklasser eller föreningar av olika slag.

Hon var otroligt trosviss.

"Jag litar på Herren", sa hon och på nåt finurligt sätt, så funkade det hela.

Ungefär så är det med fönsterleveranserna.

Ibland är det torka i fönstermappen; då kommer det plötsligt susande en hel svärm med fönster från Västmanland eller annorstädes ..., och sent igårkväll, då kom ett mejl med fem fönster från USA.

"Ja, om du har fönstertorka nån gång ...", skrev avsändaren.

Det här är det första och det kommer från Sag Harbour ( norr om New York) i USA och avsändare var Kjelle.

Ett till, tar vi.
Titta, så underbart med hundarna som ligger där  och sover så gott!

Och Kjelle, det är han - ni vet - som tillbringar vintermånaderna i Västdindien, ja, ombord på sin segelbåt och som sommartid är nån slags pensionatsvärd i Borgholm på Öland.

Hos honom kan man hyra rum ..., och sedan kuska runt på ön lite som man vill.