Det bästa för Ann i Göteborg ...

Det har varit en mycket rolig och bra vecka, men det bästa var nog ändå konserten med Du-kan-sjunga-gospel-kören i fredags.

Den här terminen är vi 330 sångare och hur Gabriel Forss lyckats få alla att känna sig sedda och entusiasmerade är för mig en gåta.

En mer energisk och rolig körledare har jag aldrig sjungit med ( och jag har provat en del) och om han bara visste hur roligt vi alla tycker det är och hur mycket energi vi får av att sjunga med honom, så skulle vi ha repetition varje dag. Fast då skulle väl körerna i Stockholm och Malmö protestera ljudligt!

Den STORARTADE OCH körledaren ...

Efter konserten är vi alla såååå glada och fyllda med energi. Allt var bättre i år; kören, ljudet och ackompanjatören - körledaren kan inte bli bättre.

Både Gabriel och jag (och alla de andra 329 sångarna i kören) är väldigt nöjda med vad vi åstadkom och nu blir det ett stort tomt hål på tisdagarna ända fram till september då allt börjar om igen.

Jag läääängtar!

Bästa hälsningar Ann.

Och så är det ny omgång av Det Bästa ...

 Vinsterna den här gången .., det är den här härligt somriga handduken - tack Kattis! - ....,

 ... och så den franska dvd-filmen "Mellan väggarna", Oscarsnominerad till bästa icke-engelskspråkiga film 2009. Tack Elisabet!

Så nu är det bara att tänka efter vad det var som värmde hjärtat lite extra den senaste tiden och så mejlar ni den glädjen till bisse151@gmail.com.

Varmt välkomna! (Minst 27 grader varmt!)

Friherrinnan i badet ....

Tre omgångar bad blev det för min del idag, två tillsammans med före detta arbetskamraten - det är hon som plaskar omkring på bilden - och en gång med pv.

Hemifrån till Steninge tar det kanske två minuter med bil och tänk, att jag blir så glad när ägaren till Göstas Café, deras son, hälsar så glatt var gång man passerar caféet på väg ner till havet!

"Jaha, ska du bada nu igen ...!" säger han leende.

Det är just den där biten som betyder så mycket för mig .., att vara en del i ett större pussel, må så vara om man bara är hörnbiten.

Och så här såg det ut igårkväll, när pv skulle ta sig ett dopp ...

Ja, jag vet .., man ska inte ....! 

Men jag gör det ändå ..., tipsar om en dokumentär som gick rakt in i mitt hjärta! 
(Människor blir så less när man tjatar om ett bra program .. men hur ska man kunna låta bli ...?)

Mormor, mamma och jag

Norsk dokumentär från 2013. 

Tre kvinnor, tre generationer. 97, 64 och 40 år gamla. Hur ser de på sina liv, med dess med- och motgångar? 

Fotografen Camilla Næss går på upptäcktsresa i sin egen familj - med mormor, mamma och hon själv.

Även i SVT2 23/5, SVT24 24/5, SVT2 24/5 och SVT2 25/5

Jag är helt förvissad att t.ex Bettankax .., Tankevågor .., qi och säkert många flera skulle tycka om den!

Här är länken.

Tack ...

.... till själva livet! vill man säga en sån här dag.

Två dopp i havet blev det och snart ännu ett, när pv kommer hem .., jag ska möta upp honom i Steninge, så får han också svalka sig.

Torsdag i maj ...

Först ett besök på vårdcentralen ..., och den där "snälla doktorn" som jag bad att få komma till, hon visade sig verkligen vara snäll och rar och det togs prover och hon kände på mitt opererade knä som är så mycket varmare än mitt andra och vi pratade om sköldkörtelgrejs och lite annat.

På väg in från väntrummet (underbart småprat med andra patienter .. , det handlade om bästa väderleken .., om översvämningarna i Serbien ..., om hästars flyktbeteende och mycket annat) säger läkaren att ..."oj, vilken fart du har!" och det är ju just det som är ett litet problem, att den här patienten har svårt att ta det alltför lugnt med kryckorna.

Efteråt kör jag inte den vanliga vägen hem, utan svänger av mot Harplinge .., stannar till vid en jättelik äng eller hage med säkert sjuttiotalet kossor. När jag tar upp mobilen för att ta ett kort, tror dom nog att det är en pistol eller slaktmask och nästan alla hoppar samfällt bakåt!

"Men nog är ni väl mer än lovligt lättskrämda ...!" säger jag och då kommer hela hopen lunkande mot stängslet och står och spanar in den där underliga madamen en stund.

Jag  bara  ä l s k a r   kossor!

Sist av allt jobbet en sväng .., surr på lagret och jag hälsar på den nyanställde arbetskamraten som visar sig vara en man i 35-årsåldern (jättebra! det behövs någon med muskler! och vi är mest kvinnor ändå) ..., han lockar mig att köpa färska svenska jordgubbar till ett högt pris, men okej, kanske kan vi fira segern mot Vitryssland ikväll (hockey), eller trösta oss efter förlusten.

Nu ska jag bara dra efter andan och sedan blir det bad i havet i Steninge, tillsammans med friherrinnan. Hon håller kaffe, jag håller mackor.



Den alerta madamen i Portugal, hon tipsade om den här filmen!
Man blir glad av att se och lyssna till den  .., jag lovar!
Och titta här .., varför annannan inte kan städa sitt skrivbord ...

Dagens fönster ...

.... var mitt och fanns - och finns ännu - på Regementsgatan 19 A i Ystad.

Igår fick jag en bild från Solbritt i just Ystad och motivet var två av dom här fönstren, vilka numera är helt fördragna och har så varit sedan jag flyttade. Så trist!

Och tänk .. , nästa lördag .. ,då ska jag slå mig ner en stund på den där stentrappan där jag hade pelargonior och kryddväxter och som kändes som min egen lilla täppa!

Och  v e m  vann nu den fina brickan .....?



Jo, det gjorde ....

Och så blir man pånyttfödd ...

Nästan genast när pv kommer hem, frågar han om vi ska åka och ta ett dopp?

Vi kör till Steninge; det tar väl 2 minuter, kanske .., och nu, när stegen är på plats, blir allt så mycket enklare ...., jag doppar mig först .., några tafatta simtag (det är inte enkelt att simma när man inte får vinkla benet eller sparka till ...) under ytan och sedan upp igen.

Lyckligast i världen.

På väg till bilen såg det ut så här.

Klockan 13.00 ....

... har jag tid hos sjukgymnasten Thorbjörn - med dansk brytning - och det visar sig att jag har tagit fel på dag. Det var igår jag skulle vara där. Åååå, så pinsamt, jag som alltid vill hålla tider!

Nåväl, medan han ägnar sig åt en äldre dam, läser jag Allers och fördjupar mig i olika recept från i vintras .., sedan tar han sig an mig och kontrollerar hur mycket jag kan pressa ner knäet och det är det svåraste av allt ..., det går helt enkelt inte, men jag SKA kunna till slut, det har jag bestämt!

Och jag får göra olika sträääääckochtäääänjövningar och visar att jag nu kan stå på ett ben (såväl vänster som höger ...), jag har bättre balans och jo, det ser bra ut, frånsett att mitt nyligen opererade knä är så varmt, mycket, mycket varmare än det högra.

I morgon har jag tid hos läkaren på vårdcentralen, hon som "är så snäll och heter Vera", så då får vi väl se vad som händer.

Efter besöket tappade jag precis alla fjädrar som fanns i min kropp och stööööp på soffan Ektorp, tillsammans med Harry.

Nu har jag tagit två strong pills (ja, strong och strong .., Panocod) och kan absolut inte köra bil (natten mot idag var "sträng", som dom säger i Halland ...) och om en liten stund blir det en promenad med harry och klockan sex är pv hemma och då blir det dragning en timme senare.

Så här (bilden) såg det ut från min utsiktsplats i soffan Ektorp.

Jag  ä l s k a r   att ligga på en säng eller soffa och lyssna till livet som pågår intill.

Hos Solveig i Dalarna ....



... där har det minsann blivit tillökning i familjen!

Den som en gång haft förmånen att ha småkycklingar ..,. vet hur underbart roligt det är.

Grattis Solveig och Roland och förstås mamma höna och pappa tupp!

(Filmen har hon spelat in, Solveig, alltså):

Dagens fönster ...

... finns i ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.

Kom ihåg  ....

... att ikväll blir det dragning igen, ja, på den somriga lilla brickan som Kattis bjuder på!

Alla som ni var med i tillbringaren igår, är såklart med även den här gången.

Sånt som får mig på gott humör ...

Sånt här.

Herremin ..., vi glömde ju brickan! 

Då gör vi en dragning till i morgon, med samma deltagare - men då gäller det förstås bara brickan -!
Två dragningar på raken .., det tar sig ,-)

Och så här blev det ....



Det blev dålig skärpa så här i kvällningen, men det kan inte hjälpas.
Ni skulle veta så fint och skarpt det blev i mobilen ,-)

Grattis till er tre som vann och tack igen till er som stod för vinsterna!

När detta ska postas, så är det Kattis som står för portot!
Tack till dig också.

Nyss ...

Med kryckan i höger hand och kopplet i vänster hand, så gick jag ner till stranden.
Det var bara en ung kvinna och jag själv och så harry ..., som var där.

Plus en svan på höger sida .., och några gravänder längst till vänster.

Det var mer än underbart .., det var himmelskt.

Och jag gick lååångt ut och funderade på att doppa mig med klänningen på, men avstod.

Kraschen kom i New York ...

.... säger mannen som är lång och har lockigt mörkt hår.

Och han berättar om en hektisk finansbransch .., hög lön .., stress och mera stress .., och till slut hur hjärnan tackar för sig av pur utmattning .., han berättar om respiratorvård i New York där det hände och sedan: ett helt nytt liv.

Ett annorlunda liv.
Sjukskrivning.
Rehabilitering.
Vila.

"Aldrig mera som förut, nej, det är inte värt det!" säger han.

Nu gräver han i jorden och lyfter tunga stenar, allt medan harry sitter en bit ifrån och tittar på.
Bakom oss går hästar i en hage.
Svalor pilar förbi.

Vad han ska göra sedan ...?

"Jag skulle nog gärna bli bonde ...", säger den mörklockige.

Ikväll blir det dragning ...

På rumsbordet prunkar nu dessa syréner ...

Just det .., ikväll smäller det och här är ni som har delat med er av glädjen:

Det är .....

Gerd i Norsjö
Eva på Frösön
Monet i Frankrike
Bloggblad i Söderköping
Eva i Tyresö
annannan i Portugal
Anna-Lena i Tumba
Barbro i Uppsala
Ulrika i Närke
Den STORARTADE Ann i Göteborg
PV vill också vara med 
Och Turtlan i Karlstad

Vinsterna då?

Jo, det är en bok av Anna Jansson .., en disktrasa/norrlandsparlör, samt en liten bricka, perfekt för två koppar. Bok och disktrasa från ellem i Skellefteå och brickan från Kattis.

Tack snälla rara!

Några axplock från glädjekällan ...

"Det bästa denna vecka var att jag vågade använda cykeln. Äntligen!

Om jag tänker mig för ordentligt vid på- och avstigning så går det bra.

Ända sedan knäskadan 7 nov har cykeln varit helt omöjlig.

Nu gick det bra och jag susade ner till affären och inget var tungt på hemvägen.

Helskönt!"

"Bara alldeles enkelt och just precis nu. Lördagsmorgon och jag vaknar tidigt av ljus och fåglar (ja strax efter klockan 6, på våra breddgrader är det inte ljust tidigare) och vi har sovit med fönstret öppet som jag nästan aldrig får P med på att göra. Jag går upp och stoppar tvätt i maskinen och öppnar fönstren och gör te. Pratar en stund med pappa i telefon; han känner sig pigg och rask trots behandlingar han har gått igenom och idag ska han arbeta i trädgården tillsammans med min faster. Katten kommer in genom det öppna fönstret och somnar bakom min rygg i soffhörnet medan jag äter frukost. Jag har fortfarande pyjamasen på, den med blommiga byxor som jag känner mig fin i. Inte ett skvatt måste jag göra den här lördagen men ganska mycket vill jag göra. Solen skiner en liten morgonstund på pelargonerna på balkongen på norrsidan mot gatan. Nu börjar dagen."

"Snart så kommer båten i sjön. Det har putsats och fejats i helgen. Oljat relingen och lackat lister blev också gjort. Så snart snart så. Nu väntar vi bara på att båtmotormekanikerfirman ska fixa med drevet. Där propellern sitter ska något fixas. Vi pratar om var vi ska åka i sommar. Planerar och funderar. Snart snart. Längtan är också en glädje!" 

Tisdag i maj ...

Mitt första möte med kaprifol, det var i mitten av 70-talet när vi tillbringade några semesterveckor på Tjörn i Bohuslän. Överallt växte vildkaprifol!

Det blev väl någon slags förälskelse förstås och även i Halland finns hur mycket som helst av den här varan ; bara uppe i vår slänt kan man trassla in sig i horder av kaprifolslingor.

Att jag med emfas hävdade att vi skulle ha kaprifol på spaljé här på kullen .., det var kanske inte mitt allra mest lyckade projekt. Kaprifolen blir visserligen fin upptill, men nertill spretar det tomt och ödsligt.

Nej, mycket bättre är det med klematis!
Den här klipps ner varje vårvinter och innan sommaren är tillända, ja, då fullkomligt VÄLLER den ut över väggen .., nerifrån och upp .., och den är så otroligt tacksam!
Till höger om stuprännan skymtar det lilla huset som är till salu.

Och så har vi ju humlen ..., lika tacksam den, men i slutet av sommaren brukar den drabbas av nån slags ohyra så att det blir bara trådar kvar. Sååå synd, för oj, vad jag tycker om humle!

Ännu en kaprifol finns och så här blir den .., som ett skuggande tak och det var väl kanske inte riktigt meningen.

Bilderna togs nu på morgonen och dessförinnan hade jag plockat mördarsniglar .., jag tror säkert ett tjugotal som antingen slogs ihjäl eller dränktes, ja, det är hemskt, rent av förfärligt, men äckligare djur har jag väl sällan varit med om och jag ser nog hur dom börjar ta sikte på växthuse!