Det bästa för Gunnar i Vaplan ....

Det bästa för mig är att få bo nära naturen och ha en sjö strax utanför husknuten.
Under några veckors tid har jag nu en utter som frukostsällskap.

Gunnar.

Och så ett kvällsfönster från Turtlan ....

Gokväll!

Det blev en liten kvällspromenad i kvarteren. Där på Hötorget stod en enda blomförsäljare kvar och kämpade med att sälja sina sista buketter.

En och annan är på väg på bio. Några står redan och väntar där uppe på sin film.

Jag stannade till och fångade några välbekanta fönster så här om kvällen.

Turtlan på resa.

(Ps. Turtlan. jag gissar på Hallsberg .... angående frågan på din blogg. Ds.)

Det bästa för friherrinnan ....

Här är ännu en som suktar efter ryggkliaren, nämligen friherrinnan i Steninge.
Så här skriver hon:  "Det bästa denna veckan, det var nog premiärbadet och fikat efteråt på stranden.

Alla som varit i Danmark vet hur fina blomsterarrangemang där är!

Men resan till Helsingör i Danmark var mysig också.

Och nymånen ikväll, förstås.

Det här har varit en bra vecka.

Nu kan ni börja rösta ...!



Om man ska kora någon böja-mest-tumme .., så torde det nog bli Gunnar i Jämtland .., AP med sina vinklade tummar .., Christina Ekström (i Norrtälje, tror jag) .., Suvi Andersson .. och Anitha i Bureå.
Jag undrar jag .., om inte Anitha slår er alla?

Vad säger ni andra?

Vinnaren av Svenska Böja-Tummenmästerskapen, dvs, den tumme som fått flest röster, får en liten vinst .., en påse påskgodis.
En röst per man.
Ni kan rösta fram till klockan 22.00 ikväll.




Mina tummar är stela som flaggstänger!

Nej,AP:s vinklade tummar, det där är nog ett arv från hennes pappa.
Och hur är det med era?
Kattis, du har ju en lååång tumme .., du kanske kan böja den  hur som helst?

Och ni andra?

Här kommer en tumme från Karlstad - från Turtlan/Annica -!
Den kunde nästan vara min egen, är bara lite längre och så värst mycket böj ..., njaaa.



Bert i Luleå är riktigt lydig och skickar bums en bild på sin tumme.
"Jag är nog normal ...", skriver han.
Ja, eller onormal, skulle jag vilja påstå .,.-)
Jag fattar inte hur ni bär er åt?
Har ni ledade tummar längst ut?

"I skolan var det jag som var den som fick trycka fast häftstiften ...", så skriver Gunnar i Jämtland.

Jysses, vad du kan böja den! När jag nu tittar efter, så har du och Anitha samma sorts vinkling.
Ni kanske är släkt ,-)

Så här ser Ulrikas tumme ut .., ungefär som min då.

Ordning och Reda.

I Uppsala bor Barbro (det är hon som är född i Piteå) och här var det minsann en tämligen rak tumme också. Men så elegant, Barbro!




Eva på Frösön, hennes tumme är nånting alldels extra, den vinklar sig ju av sig själv!

Fantastiskt! 

Flera får gärna vara med! 

Komsi-komsi med era tummar!

Titta, det här är Bente fra Norge (Hamar) och hennes tumme!

Så här skriver hon: "Min tommel, helt i vinkel men alle mine er veldig böjbare PDA av min sykdom."




Här kommer en tumme från Tumba (ja, det hade ju gärna fått stavas Tummba).

Det är Anna-Lenas och där satt också ett tjusigt nagellack.

Inte så värst böjlig .., men ganska lång".




Här är Kattis tummar .., långa - som jag tycks minnas ha sett dem på bild - och aningen böjbara, men inte i klass med Gunnar, Bert eller AP.




Anita i Bureå slår nog nästan rekord .., det är ju snudd på att man kan ha den tummen som ett vinkeljärn!  Imponerande!




Eleine, Stig och pv:s tummar - knappt böjda als!

Efter middagen (kokt kyckling, ris, currysås - hemgjord förstås och ganska stark -, kokt broccoli och kokta morötter ...) tar pv hand om allt som jag räfsat ihop idag. Mängder är det! Hela sidan nere vid vägen, slänten .., kvistar och löv (värst är boklöven) och där är slån som man river sig på och där räfsan fastnar.

Nu ska det eldas upp!

Då kommer grannarna från Vitabergsvägen, Eleine (det är ett engelskt namn, det fick jag veta av min skolfröken, säger Eleine) och Stig promenerandes och jag berättar om det här med hur mycket eller lite man kan böja sin tumme och jodå, dom ställer upp!

Så här såg det ut!




Kära Elisabeth!

Du är för rolig med alla dina undersökningar!

Här kommer våra tummar! Vi tycker att de ser ut som kycklinglår.
Kram
Ann

Här är friherrinnan i full frihet .., med två spikraka tummar! 

Inte mycket till böjelser där inte .... 



Tre tummar från Nederländerna. 

Från vänster Jankees tumme, i mitten Marjolijns och längst till höger Wouts.



En tumme som är tämligen böjbar och tillhör Suvi - som en gång hälsade på mig i Ystad -. 

Bloggerska, eller var i alla fall.




Hej bara! 

Här kommer en riktigt skomakartumme ..., det är Christina Ekströms, på Instagram känd under namnet Viola49. 



Fyra tummar - tre kommer från Kävlinge i Skåne -. 

Längst till vänster står Lisa med sina två - varav en är riktigt böjbar -. 

Nere till höger ser vi hennes mammas tumme - det är Annika Engström det -. 

Längst uppe till höger ser vi Mikas tumme. 

Han är sambo med Ulrika och bor i Vikmanshyttan i Dalarna. 

Nja .., den var ganska bra Mika! 

Har jag fått med alla nu?

Underbara är ni!!!  

Och så här ....

.... sprittande lycklig är hon som älskar att ha mössa och sent igårkväll kom hem från Ghana, vaknade till snö och innan klockan var åtta-noll-noll-piiiip,  satte sig i bilen för att åka till stallet och träffa häst och kompisar ..... !

Säkert lyssnade hon till Ring-så-spelar-vi också.

Dagens fönster ...

Det är med bävan jag går mot sängkammarfönstret för att ta mig en titt.
Instagrambilder från Vikmanshyttan,  Ekerö och Tumba visar vackra, snöklädda landskap och jag tänker "neeej!", även om vi bara är i mitten av mars.

Jodå, jag vet att bakslag kommer.
Men  ö n s k a  kan man ju.

Nåja, här är grönt och visserligen regnigt och grådaskigt, men likväl: grönt!

Och nu är det slut på ledigheten, dom där tre övermåttan ljuvliga dagarna av frihet.

I eftermiddag kommer Nellys matte och hennes väninna och snälla Lina tar mina sista tre timmar på arbetspasset ..., och i fönstret står en liten kruka med tre kaktusskott - tack du rara Anne i Mantorp -, nu har såväl friherrinnan som jag själv skott från din gulblommande kaktus ..., nu är det bara att hålla tummarna!

Och tre böjda tummar från Holland ....

Från "Where-we-live-vännen" Marjolijn kommer tre tummar.
Den översta tillhör Wout och hennes "clockmaker", skriver hon.

"This is Jankees, our friend, and my caretaker when Wout is away for too long for me.
Jankees helps me with the things I need", skriver hon.

Och det här är Marjolijns egen tumme.
"Me, just a little one ...", skriver hon.

Marjolijn har en faster eller moster i Västerås .., och hon (Marjolijn) har danskt påbrå .., och bor i
staden Oud Beijerland, utanför Rotterdam.

Nu vet vi.

Dankjewel! säger jag.

// Här är fina bilder från staden.

Fler böjda tummar ...

Längst till vänster Lisa .., dotter till Annika i Kävlinge.
Jodå, tämligen bra böjbarhet!

Nere till höger ser vi mammans tumme .., nja, den står mer som rätt upp och har hand om
blommor och blader om dagarna.

Längst upp till höger - där böjer det sig bra - det är Mikas tumme, ni vet, Ulrikas kärlek, ja, förutom hunden Qvick då.

Det bästa för Eivor från Adak ...

Bilden har jag lånat från nätet.

"Hej Elisabet. 

Ska försöka testa på att delta i er utlottning. Skulle så väl behöva ryggkliaren, men det blir väl som vanligt att jag får trösta mig med att jag har otur i spel men tur i kärlek. 

Som du förstår så är det lyckan att vi hittat en bostad  i Skellefteå som är värt att fira, men också alla snällord som kommit via kommentarer i fb.

Många många kramar till er i den gula villan. 

Garanterat kommer vi inte att kunna åka så långt nu när det bara är jag som får köra bilen men passerar ni Skellefteå så tar vi gärna mot besök.

Kram/Eivor"

//Elisabet skriver: men se, det var väl roligt att fler hoppar på ryggkliartåget! Välkommen Eivor och alla andra som kanske tänker, men inte riktigt vågar vara med. Ni är såååå välkomna!

Eivor,  hon är en riktig profil hemmavid ..., bundis med bland annat Jonas Gardell och om ni bara visste så många så kallade kändisar hon har träffat hemma i Adak, på biografen som var hennes skötebarn.
Om detta kan ni läsa här.

Kanske det sista från Ghana ....

Ikväll är det dags för Malin och Maria att återvända hem.
Kanske kommer det några bilder under dagen, annars lär detta vara det sista för den här gången.
Om elva veckor är det min tur att promenera på dom här gatorna, ja, om allt är som det ska.

Man skulle kunna tro att jag är lesbisk, så många kvinnobilder som jag lägger in.
Men nu är det så att jag tycker nog att kvinnor är bra mycket vackrare än män .., och dom här madamerna .., åååå, så tjusiga jag tycker att dom är!

Och alla dessa färger!

Och rakryggade damer!

Färger, färger, färger!

Mönster! (Jag som  ALDRIG  har mönstrade kläder .., men vänta bara!)

Och läckra färger ....!

En och annan stilig man uppenbarar sig också ....

Den eminenta förhandlerskan Malin Eriksson.

"Man ska alltid pruta , Malin är tuffast av oss och får nästan alltid sin vilja igenom!"
skriver Maria på Facebook. 
Oj, oj, oj. Hur ska det gå för mig?

Nog minns jag tydligt en semester tillsammans med den lurvige i Turkiet och hur han (med småländskt påbrå) höll på i vad jag tyckte var en evighet för att pruta på priset på några tröjor och jag tyckte att det kändes så piiiinsamt och ville bara försvinna och vi blev osams och jag sa att "jag håller på kvinnan som säljer!"

Måhända får jag öva mig i prutandets konst hos Malin, när vi åker upp till Stockholm i vår?

En Oxe och ett Lejon.

Och här två systrar i Ghana.
Den ena av dem har då längtat sig fördärvad efter att få komma hem och tillbringa några dagar i stallet, sitta där med andra hästvänner och fika i det inte alltför eleganta utrymmet ..., och förstås att få gosa och ligga sked med Nelly och promenera i en  s k o g och köpa påsar fyllda med Karamellkungens godis ..., men så visar det sig att flighten igårkväll, den med British Airways som skulle ta henne till Arlanda, den är inställd - resan flyttas fram till idag i stället -.

Då blir det middag tillsammans med Malin och Maria (Micke är redan hemma på kort visit - kombinerat med arbete -, och återvänder nästa vecka) och Maria skriver att ååå, mamma, världens godaste mat är det .., stället heter "Bread and Wine" och du kommer att älska det!

Så idag flyger alltså båda systrarna + Malin till Sverige .., men med olika flygbolag.

Välkomna hem! säger jag och tack snälla för alla bilder som ni så generöst delat med er av!

Det bästa för friherrinnan i Steninge ....

Igår besökte friherrinnan - tillsammans med goda vänner - Helsingör i Danmark.
Halland har ju varit danskt och kanske känner sig madame Wattsgård extra hemma i systerlandet i väster ...?

Whisky tycker hon om .., men här syns inte röken av nåt sånt!

Alla kanske inte känner till att friherrinnan är en hejare på det där med hästar.
Varje torsdagkväll slår hon sig ner och filurar ut vilka hästar som ska springa fortast på någon travbana och så kan hugade kunder köpa en andel av hennes tips.

"Finns där nån Lenas andel kvar ...?" säger ofta kunderna.

Flera gånger har det blivit vinster och jag har missat dem alla!
Förra helgen blev det sju rätt igen!
Hade jag köpt en andel?
Svar: nej!

Två dagar kvar ...

... på söndag är det dragning i lotteriet.

Då susar ryggkliaren iväg till någon som delat med sig av hjärtevärmen.

För att inte tala om den fina diskhandduken i systerlandets färger!

Båda vinsterna är skänkta av den rara Ann i Göteborg!

Hur var det nu man gjorde ...? Jo, man mejlar det som gjorde hjärtat varmt eller det som man helt enkelt blev glad av .., det pytsar man iväg till bisse151@gmail.com.

Några drömmer redan om vinsterna .., det är:

cruella/Helena

Ulrika

Ann i Göteborg ...

Friherrinnan

och

Eva på Frösön.

Jag kan säga att jag själv tänker också krångla mig ner i byttan .., det är den där ryggkliaren som hägrar!

Dagens fönster ....

..... ett köksfönster från Mariagatan i Ystad,.

Kakor till påsk ., kan det va nåt ...? 

Från rara vännen Anne i Mantorp kom två uppsättningar frimärken!
Det innebär att jag kan säga "yes!" till friherrinnans erbjudande om småkakor som vinst, två veckor på raken ..,. inför påsk.
Portot drar annars iväg våldsamt med kakpaketen.

Men först är det veckans dragning med den där omtalade ryggkliaren ....

Tack Anne säger jag .... och tack Ann för ryggkliarvinsten!

Ni är alla underbara!

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Mitt bästa den här veckan var beskedet om att Henrik, den numera londonbaserade sonen, kommer hem strax efter påsk!

Allt går som en dans för honom på universitet och han trivs som fisken i vattnet och mamman är så stolt!

 Bilden har jag snott från hans instagramkonto.

Kram
Ann