Under sker ...(att jag inte bloggat på flera dagar .. kanske håller man på att bli någorlunda normal.)

Så är vi då hemma igen, efter en helt ljuvlig semester i Agia Marina på Kreta. Egentligen mitt mellan Platanias och Chania (men längre till Chania). Vi hade noll förväntningar på boendet, då resan bestämdes i all hast, men oj, så positivt överraskade vi blev! Då det tog evigheter att ladda upp bilder till bloggen, får det bli så här i stället. Detta är från Tuis hemsida på nätet och visar poolen där småpojkarna (särskilt Elliot) tillbringade massor av tid! 

En trappa ner fanns havet. Där var rader med solstolar som kostade 5 euro för 2 stolar och 1 parasoll. Billigt, tyckte vi. (Anna och Micke hade varit i Kroatien tidigare i år och var närmast chockade över hur dyrt det var att hyra stolar där.) Att bara ligga utan parasoll skulle i alla fall inte jag klara; det hade blivit på tok för hett.  

Mot en deposition av kanske 5 euro fick man varje dag från receptionen en fräsch badhandduk/dag att ta med till stranden/poolen, bara byta ut den sedan! (Hotellets vita badhanddukar fick inte tas med). Många hade egna, jag körde med både-och.

Så här såg vårt rum ut. 

Tre av veckans nätter sov Elliot hos oss och det var hur trivsamt som helst. Badrummet var stort och fräscht, men h u r  kan det komma sig att Grekland (eller iaf Kreta) ännu inte har ett bättre avloppssystem! För fyrtiotvå år sedan besökte vi Rhodos och då skulle allt begagnat toalettpapper läggas i en pedalhink intill toaletten och det var likadant nu! 

Vi hade sol från morgon till kväll på vår balkong och hade det inte funnit air condition på rummet, hade man avlidit av värmeslag. Tjocka gardiner som höll värmen någorlunda i schack, drog vi för så snart vi lämnade rummet. En liten kyl fanns och en kokplatta. 

Så här såg innergården ut, från vårt håll. I huset till vänster - på marknivå - bodde Anders med familj och intill dem, Maria som delade rum med Tommy. 

Där på den grå stenläggningen som löper mot kl.11.00, där sprang Elliot när han hade övernattat hos oss och skulle hem till mamma, pappa och Viggo på morgnarna. 

Så välordnat och fint på innergårdarna!

Vi hade halvpension och valde att äta frukost och lunch på hotellet. Aldrig någonsin har jag varit med om så fräsch och fin buffémat! 

Där var alltid MÄNGDER med grönsaker .., det var råkost i olika former, det var färska skivade frukter, grekisk sallad, oliver, gurkor som inte var skivade, utan mer som kuber .., och där var skivade rödbetor (ugnsrostade), linser, bönor, majs .., ja, allt man kan tänka sig. Lägg därtill underbart god äggröra med paprika och örter, kokta ägg, stekta ägg, omeletter, pommes för den som så önskade .., ris också med lite grönsaker i .., där fanns korvar, stekta champinjoner och tomater, någon slags bönröra, och till luncherna tillkom fisk och någon form av kött. Pasta fanns alltid - bra när man småbarn med sig -. Igår lamm i bitar och t.om Viggo bad att få mera! Ja, det var makalöst så gott allt detta var och kändes sååå fräscht.

Hotellet Chrispy Beach Resort får 3+ i betyg av TUI och det övergår mitt förstånd, hur det inte får högre betyg. 

Huvudleden från Chania och vidare mot Platanias, den ligger kanske fem minuter ifrån hotellet, men trafiken upplevdes aldrig störande. 

Igårkväll när vi blev upphämtade av transferbussen och den tog oss till flygplatsen, slogs jag av hur otroligt  förändrat där blivit längs vägen! 

Det är tjugo år sedan jag var där med Emma .., nu var det hotell precis överallt och var det inte hotell, så var det supermarkets eller minimarkets och enormt med trafik! 

Bilden togs på vår balkong då Elliot visade mig sina älskade Pokémonkort. 

Jag frågade pv idag vad han skulle minnas mest från den här resan? Jo, det var när Viggo lärde sig säga "Elvakaffe!" och när han, tillsammans med pv sjöng "Cadillac" (Hepstars .., den som minns), den där strofen "ohhhh, ohhhh, ohhh .. Cadillac!" Viggo satt på pv:s mage på solstolen och så sjöng dom - om och om och om igen - just den strofen och det är inte klokt vilken rytm den gossen har i sig!

Och elvakaffet .., det kom pv med var morgon till stranden! Då hade han vattenkokaren och Nescafé, plus kaffekoppar med sig, plus något gott till. 

"Får jag ett E .., får jag ett L .., får jag ett V .."och så vidare ropade han och avslutade med: "Vad blir det?" och vi ropade unisont: "ELVAKAFFE!" och så blev det. 

Nu ska jag befria er från detta och i stället slänga tvätt i maskinen, nu, när vattnet kommit åter. Vi fick sms-meddelande från tre grannar att idag måndag skulle det torrläggas här på gatan. Så omtänksamt! 

Ska även skriva till min syster i Australien, som blev rejält sjuk under hemresan och vid uppehållet i Doa, däckade rejält. Jag är helt förvissad om att det var Covid. Hon hade haft feber, torrhosta, ont i alla leder och var förbi av trötthet och även vår andra syster och systerdottern där var dåliga. Det var systerdottern som varit på gruppresa i Uzbekistan som var den första som insjuknade.

Ajöken, sa fröken.

Dagens fönster ...

Från den för dagen nyopererade madamen i Karlstad - Turtlan - kom här ett av tre fönster, som får bli till ett uppiggningsdito! I skrivande stund meddelade hon att operationen är tillända .. att sjukhuslakanen är finare än vad hon tänkt sig .., och att ryggmärgsbedövningen inte tog riktigt, så det blev narkos. 

Men nu är det avklarat, Turtlan! Nu går det bara framåt! (Och tack för dina fönster!)

Grekland, dag 3 ...

Mycket handlar om stranden och bad och ännu mer bad!

På kvällen middag och igår blev det en restaurang som inte ligger direkt längs "Storgatan", utan mera uppöver. 

Det var som en liten park - en oas - med olivträd .., en lekhörna och grekisk musik som spelas lagom högt och långbord för tio personer. Intill oss ett holländskt par som tycktes följa med i vårt surr och skratt. 

Vi gick hem vid tiosnåret och då hade Viggo somnat i vagnen sedan ett bra tag tillbaka. 

Elliot övernattade hos Anna och Micke och sov länge. 

Idag onsdag .., lika hett som igår, men oj, vad det har blåst! Simmade ut till gula bojen, men hade det närapå svårt att ta mig hem igen. Inte för att det var strömt, men för att vågorna blev höga. Därefter blev det till att hålla sig på grundare vatten. 

En stor glädjekälla under dagarna är alla småkatter som finns här i närheten. Högbenta och magra. Den här har nog ungar, eller har nyss haft och hon kommer alltid jamande så snart någon närmar sig. Viggo har lärt sig att vara försiktig med djur och klappade så försiktigt. Så här såg det ut i morse när vi var på väg till frukostserveringen. Såväl Viggo som Anders hälsade på den fina kissen. Älskar att ens barn och barnbarn är djurvänner!

Senare idag. Anna, Micke, Anders, Maja och pojkarna tar taxi in till Chania. Vi blir kvar här på stranden. Då upptäcker vi hur de tryker lite från Platanias - det är dit som delar av familjen ägnar sig åt powerwalks - och efter en stund blir det allt mera rök och så kommer en helikopter och vattenbombar och vi hör siréner från brandbilar .., det börjar kännas olustigt. Många ligger och halvsover .., andra bryr sig inte alls .., men exet säger. "Hör ni, har vi någon strategi ...?" Jag tar i alla fall mina saker och går upp till lägenheten .., då har det börjat lukta rök och man vet ju hur snabbt en skogs/gräsbrand kan sprida sig, allra helst som det blåser förfärligt mycket. 

Efter ett tag plingade det till i allas mobiltelefoner och det visade sig vara ett typ grekiskt VMA - viktigt meddelande till allmänheten - där de som befann sig  närhetena av branden, ombads åka västerut - mot Gerani - (där jag och emil bodde på hotell för tolv år sedan ...). 

Kanske tog det två timmar innan elden tycktes ha släckts ordentligt?  

Stannar till och pratar lite med en finsk familj från Ekenäs utanför Helsingfors .., det känns skönt .., tänkte att så kanske det blir, att om det blir oroligt, så håller man sig till de man kan prata med?

Nu är det kväll. Vi fyra över femtio har ätit gott - återigen - på restaurang Petra och när vi kom hem och satt alla fyra på vår balkong en stund, ser vi hur någon tanklös människa skjuter upp ett fyrverkeri mitt emot hotellet. Å, så smart .., när det är kruttorrt ute!!

I morgon tar jag sikte på kyrkogården här i Aghia Marina. Det besöket ställde jag in, då, när brandbilarna kom med siréner. 

För övrigt kan jag meddela att danska turister på stranden, de som hyr solsängar och beställer snacks och annat från den lilla baren här intill, är urdåliga  på att ta med sig skräpet. Lämnar bara allt rakt av och tackar för sig och detta när det blåser så mycket. Önskar att jag hade tagit med mig plasthandskar, så skulle jag ha plockat upp även annat, papper och sånt som ligger i sanden. 

Så har det varit. Nu lugnt och fridfullt. Ajöken, sa fröken. 

Ps. Mitt emot vår lägenhet huserar en familj från Själland. Deras två pojkar vill alltid hälsa på Viggo som ju är betydligt yngre, men är en gosse med god självkänsla.

"Haj Viggo! Haj Viggo!" ropar pojkarna så fort de ser honom och idag vid frukosten hörde vi Viggo svara dem på samma vis. "Haj!" Vi loooog så här mycket. Ds.

Onsdagsfönstret ...

Och även detta - precis som i måndags - från Dragör på Själland. 

Hedgrenskan höll i håven. 

Det tackar jag för!

Grekland, dag 1 ....

Och vi säger unisont att allt visade sig vara bättre än förväntat! 

Kanske för att beställningen av boendet och själva resan gick så snabbt och bilderna hos Tui var inte särskilt lockande, tyckte i alla fall jag. 

Hotellet - Chrispy Beach Resort - är jättefint. Stort rum, med tillgång till kokplatta, kylskåp, vattenkokare och ja, ni förstår. AC också och balkong med två stolar. l

Badrummet jättefint!  

Vi bor längst upp, vilket bara betyder andra våningen. Sol hela dagen mot rummet, så det är tur att det går att få det svalare. 

Anders, Maja och småttingarna fick en härlig lägenhet med två rum - betydligt svalare än vårt - ja, alla var nöjda! Frukosten visade sig vara buffé som var lika fin som den i Gdansk och gjord med omsorg - vackert upplagda grönsaker och annat - en underbar äggröra med små örtkryddade tomater till, ja, jag ska ta bild i morgon! 

Vi har halvpension och valde att ta lunch i stället för middag här på hotellet. Det går att ändra, om så önskas. Lunchen bestod verkligen av medelhavskost i ordets rätta bemärkelse. Massor med grönt .., rödbetor, små vinbladsdolmar, pastarätter, kyckling, kokt fisk .., grekisk sallad, tzatziki, ljuvliga oliver, melonskivor/bitar, gurka, tomater och några små sötsaker till dessert, för den som så önskade. 

Helnöjda, var vi. 

En stor del av dagen har tillbringats på stranden. Här finns en härlig pool i anslutning till hotellet och femtio meter från poolen, väntar sandstranden. 

Att hyra ett parasoll och två solsängar kostar 5 euro per dag. 

Havet håller säkert 25 grader och är klart och fint. 

Igårkväll när vi kommit hit, blev det gemensam middag på en restaurang inte långt härifrån. Vilken tur att där fanns ett långbord för tio personer .., bara att slå sig ner!

Då var klockan säkert tio och pojkarna hade hållit sig vakna från tidigt på morgonen. 

God mat blev det .., lite blandad kompott .., friterade bläckfiskar bland annat .., pasta för någon och ja, det var bra. 

Idag träffade Elliot och jag själv på en slank liten kisse som fick lite kel av femåringen och för en stund sedan gick samme gosse och pv och köpte sig en glass, typ Magnum. Vad den kostade? Ungefär 40 svenska kronor!!

När hände detta senast, att hela familjen var samlad på en strand i Grekland? Förmodligen 1992 när Anna tappade sin första tand - det var på Rhodos -. Underbart!

Pv och Tommy hade solstolarna intill varandra .., några löptränade, jag simmade på försök ut till dom gula bojarna, men det blåste rätt friskt .., i morgon ska det blev hela vägen, om vädret står sig. Alla h ar badat i omgångar .., här är tämligen hög medelålder på gästerna (skolorna har ju börjat hemma) .., det är skandinaver (hör en hel del danska), några britter och även greker. 

Nu vet ni det mesta.

Dagens fönster ....

... fångades av hedgrenskan, som då var på vift i Dragör, på Själland. Tittar man riktigt noga, kan man faktiskt skymta tre fönster!

//Tack Kerstin! säger jag. 

Och här under, en liten film om Dragör. Men spänn fast er, det går undan i den filmen!

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är ellem i Skellefteå. 

"Munsala kyrka, där ligger mina släktingar på mammas sida, lika så många av grannarna i hembyn. Tyvärr är alltför många hus tomma. 

Fönstret är från mammas hemgård och skulle behöva skrapas och målas. Huset har stått tomt sen 1958 när mormor dog. Vår familj och två av mammas systrar var där i  kortare och längre perioder på somrarna. 

Nu är det jag och en kusin, som också bor i Sverige,  som åker hit. Jag älskar stället men tyvärr är det ju ju inte så tillgängligt, så vi får väl se hur länge det funkar med tilltagande krämpor för oss båda. I fjol kunde vi inte vara där och det sörjde jag verkligen. 

ellem."

// Tack ellem! Så många fina fönsterbidrag har kommit via bloggvännerna i sommar och det här var inget undantag. Och vilken vacker kyrka!

Lördagkväll i soffan Ektorp ...

Fyra timmar i Skallkroken, tillsammans med Hilda, Edvin och Hildas Martin. (Om man nu kan kalla någon för "någons man"). 

Här ligger den sistnämnde och tar igen sig efter lunch och lite kex och jordgubbar. 

Edvin träffade på sin förskolekompis och blev överlycklig; ja, det blev dom båda två och sprang mest omkring och sköt på varandra med var sin vattenpistol.

Själv drabbades jag förstås av övermod igår och simmade alldeles för långt. Lägg därtill nästan 2 mil på cykel och världens uppförsbacke, en som inte ens extrakraften rådde på. 

Idag var det bedrövligt. Jag  o r k a d e  helt enkelt inte alls som tidigare. 

Ja, ja, så går det när man tappar omdömet om sin egen förmåga. Simmade ut till stenen, men det var  t u n g t och jag drogs hela tiden ut från land (frånlandsvind) och inte en enda ejder hade jag som sällskap. 

Allt eftersom timmarna gick, fylldes det på med fler och fler badsugna människor! 

Där var äldre-äldre med rullatorer och någon som höll dem i handen ut i havet ..,där var småttingar som fångade krabbor, avslutade med krabbrace och 1 minut senare kom nya barn och krabborna åkte upp och ner ur vattnet mest hela tiden. 

I ett av vindskydden satt en familj och där gräddades det våfflor. 

Edvins kompis från förskolan, hans lillebror visade sig heta Bernard. Minns jag rätt hette mammas blinde bror Ivan Bernhard. Jo, det var så. 

Jag cyklade hem vid halv fyra, upptäckte en överkörd mink (tidigare idag en överkörd ekorre) .., och jag tänkte att det är så kruttorrt ute att man får innerligt hoppas att det inte blir skogsbrand här i närheten. 

Såg små, små almöke, ännu flera rosa malvor, rönnbär i mängder och några gula små skönheter vars namn jag ännu inte kommit på. Åkrarna stubbade och DAMMTORRA.

Pv och de övriga avslutade hamnbesöket med ett parti UNO i båten och därefter skjutsade han dem till busshållsplatsen, fvb till Halmstad. 

Själv tog jag hand om tvätten, diskade undan och vattnade i såväl växthuset som i blomlådorna och rabatten. Det borde förstås ha gjorts ikväll i stället, när den värsta värmen tackat för sig, men så blev det inte. 

Nåja. 

Träffade grannen Annelie som på torsdag ska serva Sigge, då friherrinnan är upptagen. Hon undrade hur många gånger per dag Sigge ska utfodras? Jag sa att enligt Sigge själv, så kanske tio gånger .., men det räcker med en och vill hon gå hit även på aftonen, så är hon förstås välkommen.

I morgon är det alltså dags. Få se om det blir något bloggande, jo, det brukar det bli. Ha det!

Dagens fönster ...

"Fönster från pilgrimshärberget. Vi bor nära den portugisiska leden till Santiago de Compostela."

Så skriver avsändaren som är annannan.

Tack! säger jag.

Österut ...

 

Hur många gånger som helst har jag här på sidan skrivit om hur mycket jag avskyr president Putin och hans gelikar. Det gör jag verkligen. 

Men det finns ju vanliga människor också. 

Så här kan det alltså se ut hos en familj i norra Ryssland.

Tomt ....

Vi befann oss i Skallkroken när Laholms vatten knackade på hos grannarna här omkring och meddelade att ett rör sprungit läck och nu gällde det att fylla på med vatten hemmavid. 

Om detta visste vi intet och förvåningen blev därför stor när jag tänkt mig att vaska golven och där var ebb i kranen.

Nu vet vi. 

Pv stod och tittade på detta elände ett bra tag. 

"Ska vi sova i båten i natt .., där har vi ju tillgång till dusch och toalett?" undrade pv.

Vi har inte bestämt oss ännu. 

Detta hade varit något för småkillar att titta på! Liksom för storpojkar ..

Förhoppningsvis får vi i alla fall vatten i morgon. Då är det tänkt att det sista inför avresan ska vara tvättat och struket.

Tidig morgon ...

Vaknar vid 4-tiden. Ingen katt intill mig, inte ens i korgstolen. 

Nej, han ligger på soffan Ektorp och tittar bara upp lite nyfiket när jag två timmar senare kommer nerför trappan. Ligger här ännu, när klockan snart är sju. 

Den senaste tiden sover pv längre än undertecknad och går ofta i säng tidigare också. Och högre blodtryck har han fått. 

Han säger att när vi återkommit från Grekland, ska han kontakta vårdcentralen.

Fredagsfönstret ...

Så här skriver avsändaren, som är ellem i Skellefteå: (Och nu plötsligt har herr/fru Kolon vaknat till liv igen .., helt obegripligt är det!) 

"Sommarstugefönster, taget från ryggläge i solstolen. 

Här har vi också haft varmt idag, fast inte lika varmt som i Götaland. 

Mera lagom 22-23 grader. ellem."

// Tack ellem! säger jag.

Dagens fönster och lite till ...

.... finns  på andra sidan bäcken, inte långt från Ecke och Britts sommarhus, det som numera är en av deras söners. 

Har nu läst ut Ulf Lundells "Vardagar 8" författad mellan 30/9 2021 och fram till slutet av maj 2022. Sjuhundratrettiofem luftiga sidor. Mycket handlar om kriget mellan Ryssland och Ukraina (eller Rysslands angrepp på Ukraina, rättare sagt), men också ideliga besök i galleriet där hans målningar säljs .., det är restaurangbesök på Österlen, Burehs fisk i Kivik ..., glädjen över att finna rimmad lax på en meny .., det handlar om fåglar och kaniner vilka dyker upp på gården, men också avsaknaden  av starar och andra småfåglar. Där är han bäst, tycker jag, det här med naturen och vad som händer. 

Så här skrev Aftonbladets recensent om boken som jag nyss läst. 

Själv har jag aldrig varit någon fantast av hans musik, men jag minns helsingborgaren .., Lundell var nog hans husgud.

Hos pv var - eller kanske ännu är - Bob Dylan den främste. 

Själv ..? Hade jag någon? Nej, det tror jag inte.

Bilden här intill är ifrån igår när vi återigen tillbringade ett par timmar i Skallkroken. Simmade allt jag mäktade med, blev i alla fall 500 meter. 

Några ejdrar, kanske fem stycken, gjorde mig sällskap, men nu på längre avstånd. Ute på en av stenarna som sticker upp ur havet, sitter alltid några skarvar.  Måtte dessa inte ta piren i hamnen i besittning. 

Och på stranden, alldeles vid vattenbrynet, mängder med ständigt skränande fiskmåsar. 

Senare på eftermiddagen tog jag flera dopp här nere hos oss. Här är vattnet klarare och har den där härliga grön-turkosaktiga färgen. 

Om två veckor stundar båtupptagning och innan dess ska masterna ha tagits ned. På bilden försöker pv reparera skadan som blev på relingen när det stormade som värst i hamnen i Höganäs. Trälim och tre skruvtvingar kom nu till användning. Få se hur det håller. 

Och här .., strålande sol och ska bli upp mot trettio grader idag. I alla fall tjugoåtta.

Vad som fastnade .... 

Solsken, regn, åskmoln, mera sol. Och varmt.

Det blir några timmar i Skallkroken. Idag 500 meter. Känner mig stark.

Eller kanske .., starkare. (Herr eller fru kolon har återigen avlidit, efter att ha piggnat till under gårdagen.)

Passerar en traktor som kör omkring i dammet på en åker .., och där är rapsfält där rapsen är mager och eländig,  ynkliga som dillkvistar. 

Men längs vägen - rönnbär i mängder! Och röda bär hos oxeln ..., påminner lite om rönnbär.

Där är enstaka kungsljus och baldersbrå, uttorkad skräppa och harklöver. Här och där någon rosafärgad malva.

Känner doften av tuja och barrträd ., minns en moppetur högt uppe i bergen, någonstans i Grekland, då, i ett annat liv. Minns värmen, men mest doften.

Och här .., stubbade åkrar. Andra översållade av rödklöver. 

Får i en klunga. En platt och överkörd skata. Möter åtta cyklister, alla kvinnor hälsar. Inte männen. Det är fullt på parkeringen vid Göstas Café i Steninge och ny asfalt på Vitabergsvägen. Svänger vänster på kustvägen. Kilimanjarobacken är lätt som plätt med elcykeln. Hemma. Upptäcker Sigge som ligger på lur i nyponroshäcken hos grannen. Spanar kanske på små kaniner. 

Orkar inte med herr Lundell idag och inte heller alla förfärliga nyheter.

Dagens fönster ...

Här kommer ännu några skånska fönster, fångade av annannan! 

Och som jag tycker om stensättningen nertill!  Vilket tungt arbete att få allt på plats!

Tack! säger jag.

Glädjepost ... 

Trots att boken är lika enjängd som jag själv (eller kanske just därför?) fortsätter jag läsandet av herr Lundells mastodontalster, nr 8. Nu har Ryssland angripit Ukraina och allt känns igen. Den där känslan som vi själva hade .., det oresenonliga hatet mot Putin och hans anhang .., känslan av maktlöshet och inte minst ovisshet. Det är som att läsa baklänges. 

Som bokmärke har jag ett vykort som en gång kom med en födelsedagspresent - boken "Färskt vatten till blommorna" av Valérie Perrin -. Avsändare var Inger i Skellefteå; en gång kulturredaktör på Norra Västerbotten, numera pensionär. Inger är riktigt lång, gift med Olle som är ännu längre och med Inger är det så att närhelst vi hörs av - ett par gånger om år kanske - flyter allt på. Ler åt Ingers sista rader på vykortet ..., tala om att känna sina får på gången. 

Under hennes tid på Norran fick jag varje födelsedag ett  rejält stort  paket med böcker som hon läst och trodde att jag skulle tycka om. Oftast recensionsexemplar som hon tagit del av. 

Och nu, när jag läser sida ut och sida in av Lundells alster, tänker jag på Inger , ja, precis var gång jag öppnar eller lägger ifrån mig boken. 

Idag ska jag posta "Tranorna flyger söderut" till henne; den hade hon inte läst ännu.

För övrigt? Pv har körövning ikväll .., jag tänker försöka simma mina 400 meter medan havet håller en behaglig temperatur .., och ska anmäla mig till Filmstudion, samt lägga upp en klänning.

(Här en länk till Filmstudions höstprogram. Vad tror ni om filmerna? Den första filmen och den femte - den japanska - har jag sett och båda var helt klart sevärda!)

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är Turtlan. 

"Hej!

Kanske inte klassar in bland de vackraste fönstren du fått, men här kommer det.

Stannade och tankade på väg till stugan och där fanns det. En numera nedlagd bensinmack men det går fortfarande att tanka. Har sett det fönstret förut. Sett ut så där länge. Undrar när någon drog upp den persiennen senast?

Hälsningar Annica på tur."

//Tack, tack! säger jag.

Vecka 36 ...

Och pv som anmält sig hos Heroma för att ställa upp som vikarie, fick napp direkt! 

Natten mot idag hade han drömt att han dragit över en lektion med mer än fyrtio minuter och en ilsken slöjdlärare hade kommit inrusande i klassrummet och talat om vad han tyckte om detta ..!" 

Nå, han cyklade iväg vid åttatiden och skulle sluta halv två, så det blir en lagom kort eller lång dag. Allt på mellanstadiet i Getinge.

Svalare ute idag. Efter sexton år med pv är SMHI en frekvent använd app på min telefon. Det  utlovade sensommar-högtrycket över Halland, tycktes i morse ha mattats av rejält och vi skulle få 25 mm regn på onsdag eller torsdag! Nu, några timmar senare, är det enbart solsken som gäller. Däremot väntar oss "kraftigt regn" på Kreta. Ja, ja. Jag packar väl ned regnrocken. 

Fortsätter läsandet av Ulf Lundells dagboksskrivande. Läser också SvD på nätet (tog billig prenumeration under 3 månader) och studsar till när jag läser om en 71-årig man i franska Avignon som anklagas för att ha låtit fler än 70 okända män våldta hans fru! Totalt rör det sig om 92 våldtäkter utförda av 72 olika förövare, varav 51 av dem har identifierats och nu står inför rätta. Kvinnan som är 72 år, tros ha varit tungt drogad under gärningarna. 

Ja, det är inte klokt. Ibland tänker jag världen är komplett galen, men låter man tanken gå vidare, inser man ju att de allra flesta människor som man har träffat, är vänliga och till synes vettiga. Men detta med mannen i Avignon .., det är ju så förfärligt så man tror knappt att det är möjligt! Livstids fängelse vore väl ett lämpligt straff.

Livstids fängelse tycker jag även vore lämpligt för den/de som fälls för dumpningen av dessa enorma mängder avfall - somligt giftigt - som spridits runt om i vårt land! Så  s k a m l i g t! 

Nåväl. Här strålar solen och snart har pv bara fyrtiofem kvar att arbeta. Kanske ska vi mötas i Skallkroken och ta en simtur/ett dopp?

Dagens fönster ...

"Skånska fönster!" skriver avsändaren som visade sig vara annannan. 

Tack! säger jag.